En tredjedel av alla äldre personer i Sverige upplever känslor av nedstämdhet och mellan fem till 15 procent har depression. Det är endast tre procent som uppger att de får psykologisk behandling för sin depression. För personer som behöver kommunala insatser, till exempel hemtjänst eller hemsjukvård, saknas psykologisk behandling helt i behandlingsutbudet.
Nu ska forskningsprojektet Deprevent undersöka om en specifik behandling, så kallad beteendeaktivering, kan användas för att minska depressionssymptom och öka livskvaliteten hos äldre personer i en kommunal kontext.
Beteendeaktivering innebär att äldre personer ska få hjälp med att öka antalet lustfyllda och meningsfulla aktiviteter. Genom att gradvis öka antalet aktiviteter kan individen öka sitt engagemang och motivation, vilket kan bidra till att depressionssymptomen minskar.
– Vi vet att beteendeaktivering som metod är effektiv för att förebygga och behandla depression hos vuxna. Men merparten av studierna som finns är utförda med deltagare som är i medelåldern eller yngre, det behövs alltså fler studier som undersöker effekten hos äldre, särskilt de med omfattande vårdbehov. Den beteendeaktivering vi är intresserade av att studera är relativt kort och utförs med kommunal personal som behandlare, säger Johnny Pellas, psykolog och forskare som är ansvarig för studien, i ett pressmeddelande.
Deprevent-projektet är ett samarbete mellan Eskilstuna kommun och FoU Sörmland.
– Vi måste kunna tillhandahålla modern äldreomsorg där alla personers behov möts. I dag är det brist på psykosocial omsorg. Genom att kombinera praktisk erfarenhet med evidensbaserad forskning strävar vi efter att forma framtiden för äldrevården och främja välbefinnandet hos våra äldre, säger Johan Lindström, förvaltningschef i Eskilstuna kommun.
Studien startade våren 2024 och kommer att pågå till 2026.
Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa patienter, enligt Sölve Elmståhl, professor i geriatrik och ansvarig för studien.
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar ny forskning.
Med en ny beräkningsmodell kan forskarna med hög precision räkna ut hur stor risk en person har för att få en höftfraktur. Bäst av allt är att de inte ens behöver mäta bentätheten.
Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny studie som leds av forskare i Skåne ska nu studera om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv…
Hur ska äldreomsorgen klara kompetensförsörjningen? Det finns stor potential i den personal som redan är anställd, visar Socialstyrelsens nya rapport.
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre kognitiv förmåga. Det visar en studie från Karolinska institutet.
