En tredjedel av alla äldre personer i Sverige upplever känslor av nedstämdhet och mellan fem till 15 procent har depression. Det är endast tre procent som uppger att de får psykologisk behandling för sin depression. För personer som behöver kommunala insatser, till exempel hemtjänst eller hemsjukvård, saknas psykologisk behandling helt i behandlingsutbudet.
Nu ska forskningsprojektet Deprevent undersöka om en specifik behandling, så kallad beteendeaktivering, kan användas för att minska depressionssymptom och öka livskvaliteten hos äldre personer i en kommunal kontext.
Beteendeaktivering innebär att äldre personer ska få hjälp med att öka antalet lustfyllda och meningsfulla aktiviteter. Genom att gradvis öka antalet aktiviteter kan individen öka sitt engagemang och motivation, vilket kan bidra till att depressionssymptomen minskar.
– Vi vet att beteendeaktivering som metod är effektiv för att förebygga och behandla depression hos vuxna. Men merparten av studierna som finns är utförda med deltagare som är i medelåldern eller yngre, det behövs alltså fler studier som undersöker effekten hos äldre, särskilt de med omfattande vårdbehov. Den beteendeaktivering vi är intresserade av att studera är relativt kort och utförs med kommunal personal som behandlare, säger Johnny Pellas, psykolog och forskare som är ansvarig för studien, i ett pressmeddelande.
Deprevent-projektet är ett samarbete mellan Eskilstuna kommun och FoU Sörmland.
– Vi måste kunna tillhandahålla modern äldreomsorg där alla personers behov möts. I dag är det brist på psykosocial omsorg. Genom att kombinera praktisk erfarenhet med evidensbaserad forskning strävar vi efter att forma framtiden för äldrevården och främja välbefinnandet hos våra äldre, säger Johan Lindström, förvaltningschef i Eskilstuna kommun.
Studien startade våren 2024 och kommer att pågå till 2026.
Palliativ vård som inleds redan när en person diagnostiserats med en dödlig sjukdom kan få en avgörande roll för att förbättra patientens livskvalitet. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Trots att betydelsen av samordnade vårdövergångar och patientens delaktighet är avgörande för att hantera en åldrande befolkning, är delaktigheten fortfarande bristfällig. Det visar forskning från Linnéuniversitetet.
Med hjälp av sensorer kan en smart, intelligent eltandborste göra stor skillnad för äldre personers munhälsa och livskvalitet. Det visar en avhandling från Blekinge tekniska högskola.
En ny studie från Stockholm konstaterar att antalet egenvårdsintyg har ökat med 600 procent mellan 2015 och 2022 i länet. Men samverkan mellan region och kommuner har vissa brister.
Det är stora skillnader mellan vad som ingår i kommunernas äldreomsorg. Ungefär fyra av tio kommuner tar ut en avgift för matdistribution, trots att detta borde ingå i maxtaxan. Det visar en kartläggning från Socialstyrelsen.
Som forskare och med lång erfarenhet av sociala frågor kring äldre personer vill Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes lyfta diskussionen om äldre i samhället. Därför har de startat Äldrebyrån.
