En tredjedel av alla äldre personer i Sverige upplever känslor av nedstämdhet och mellan fem till 15 procent har depression. Det är endast tre procent som uppger att de får psykologisk behandling för sin depression. För personer som behöver kommunala insatser, till exempel hemtjänst eller hemsjukvård, saknas psykologisk behandling helt i behandlingsutbudet.
Nu ska forskningsprojektet Deprevent undersöka om en specifik behandling, så kallad beteendeaktivering, kan användas för att minska depressionssymptom och öka livskvaliteten hos äldre personer i en kommunal kontext.
Beteendeaktivering innebär att äldre personer ska få hjälp med att öka antalet lustfyllda och meningsfulla aktiviteter. Genom att gradvis öka antalet aktiviteter kan individen öka sitt engagemang och motivation, vilket kan bidra till att depressionssymptomen minskar.
– Vi vet att beteendeaktivering som metod är effektiv för att förebygga och behandla depression hos vuxna. Men merparten av studierna som finns är utförda med deltagare som är i medelåldern eller yngre, det behövs alltså fler studier som undersöker effekten hos äldre, särskilt de med omfattande vårdbehov. Den beteendeaktivering vi är intresserade av att studera är relativt kort och utförs med kommunal personal som behandlare, säger Johnny Pellas, psykolog och forskare som är ansvarig för studien, i ett pressmeddelande.
Deprevent-projektet är ett samarbete mellan Eskilstuna kommun och FoU Sörmland.
– Vi måste kunna tillhandahålla modern äldreomsorg där alla personers behov möts. I dag är det brist på psykosocial omsorg. Genom att kombinera praktisk erfarenhet med evidensbaserad forskning strävar vi efter att forma framtiden för äldrevården och främja välbefinnandet hos våra äldre, säger Johan Lindström, förvaltningschef i Eskilstuna kommun.
Studien startade våren 2024 och kommer att pågå till 2026.
Akut förvirringstillstånd, eller delirium, är ett av de vanligaste och allvarligaste tillstånden som kan drabba äldre personer efter operation. Nu har forskare sammanställt kunskap inom området och försökt identifiera riskfaktorer.
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.
Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.
Andelen personer över 80 år som har hemtjänst eller bor i särskilt boende för äldre har minskat tydligt det senaste decenniet. Det visar Socialstyrelsens senaste lägesrapport om vården och omsorgen för äldre personer.
Anhörigstödet brister, samtidigt som allt fler tar hand om sina nära anhöriga. Äldre kvinnor drabbas mest av negativa konsekvenser, visar en ny doktorsavhandling vid ARC, Aging research center, Karolinska institutet.
