Forskningsprojekt ska minska depression hos äldre

Nedstämdhet och depression är vanligt bland äldre personer. Nu ska ett nytt forskningsprojekt i Eskilstuna bekämpa dessa tillstånd.

En tredjedel av alla äldre personer i Sverige upplever känslor av nedstämdhet och mellan fem till 15 procent har depression. Det är endast tre procent som uppger att de får psykologisk behandling för sin depression. För personer som behöver kommunala insatser, till exempel hemtjänst eller hemsjukvård, saknas psykologisk behandling helt i behandlingsutbudet.

Nu ska forskningsprojektet Deprevent undersöka om en specifik behandling, så kallad beteendeaktivering, kan användas för att minska depressionssymptom och öka livskvaliteten hos äldre personer i en kommunal kontext.

Beteendeaktivering innebär att äldre personer ska få hjälp med att öka antalet lustfyllda och meningsfulla aktiviteter. Genom att gradvis öka antalet aktiviteter kan individen öka sitt engagemang och motivation, vilket kan bidra till att depressionssymptomen minskar.

– Vi vet att beteendeaktivering som metod är effektiv för att förebygga och behandla depression hos vuxna. Men merparten av studierna som finns är utförda med deltagare som är i medelåldern eller yngre, det behövs alltså fler studier som undersöker effekten hos äldre, särskilt de med omfattande vårdbehov. Den beteendeaktivering vi är intresserade av att studera är relativt kort och utförs med kommunal personal som behandlare, säger Johnny Pellas, psykolog och forskare som är ansvarig för studien, i ett pressmeddelande.

Deprevent-projektet är ett samarbete mellan Eskilstuna kommun och FoU Sörmland.

– Vi måste kunna tillhandahålla modern äldreomsorg där alla personers behov möts. I dag är det brist på psykosocial omsorg. Genom att kombinera praktisk erfarenhet med evidensbaserad forskning strävar vi efter att forma framtiden för äldrevården och främja välbefinnandet hos våra äldre, säger Johan Lindström, förvaltningschef i Eskilstuna kommun.

Studien startade våren 2024 och kommer att pågå till 2026.

Relaterat

Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna

Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Entré till akutmottagning

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.

Fler nyheter

Äldre man får hjälp av en sjuksköterska i hemmet

Vårdarbete mer komplext än vad som framgår i riktlinjer

Hur ser vardagen egentligen ut för personalen i hemsjukvården? En ny studie från Karlstads universitet visar att sjuksköterskor och undersköterskor fattar avgörande beslut varje dag – ofta under tidspress och med begränsade resurser.

Äldre man tittar på massor av tabletter som ligger på bordet

Ny strategi för att minska äldres läkemedelsanvändning

I snitt använder svenskar 75 år och äldre fem läkemedel. Nu vill forskare i Sverige uppmärksamma en strategi som har visat sig kunna minska användningen av olämpliga läkemedel hos äldre.

Äldre kvinna sitter på sängkant med gångbord framför sig

Allt fler söker stöd när behoven redan är stora

Nästan en tredjedel av alla som ansöker om insatser inom äldreomsorgen, gör det när de redan har stora behov. Det visar ny forskning från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och FOU nu.