Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.
En tredjedel av alla äldre personer i Sverige upplever känslor av nedstämdhet och mellan fem till 15 procent har depression. Det är endast tre procent som uppger att de får psykologisk behandling för sin depression. För personer som behöver kommunala insatser, till exempel hemtjänst eller hemsjukvård, saknas psykologisk behandling helt i behandlingsutbudet.
Nu ska forskningsprojektet Deprevent undersöka om en specifik behandling, så kallad beteendeaktivering, kan användas för att minska depressionssymptom och öka livskvaliteten hos äldre personer i en kommunal kontext.
Beteendeaktivering innebär att äldre personer ska få hjälp med att öka antalet lustfyllda och meningsfulla aktiviteter. Genom att gradvis öka antalet aktiviteter kan individen öka sitt engagemang och motivation, vilket kan bidra till att depressionssymptomen minskar.
– Vi vet att beteendeaktivering som metod är effektiv för att förebygga och behandla depression hos vuxna. Men merparten av studierna som finns är utförda med deltagare som är i medelåldern eller yngre, det behövs alltså fler studier som undersöker effekten hos äldre, särskilt de med omfattande vårdbehov. Den beteendeaktivering vi är intresserade av att studera är relativt kort och utförs med kommunal personal som behandlare, säger Johnny Pellas, psykolog och forskare som är ansvarig för studien, i ett pressmeddelande.
Deprevent-projektet är ett samarbete mellan Eskilstuna kommun och FoU Sörmland.
– Vi måste kunna tillhandahålla modern äldreomsorg där alla personers behov möts. I dag är det brist på psykosocial omsorg. Genom att kombinera praktisk erfarenhet med evidensbaserad forskning strävar vi efter att forma framtiden för äldrevården och främja välbefinnandet hos våra äldre, säger Johan Lindström, förvaltningschef i Eskilstuna kommun.
Studien startade våren 2024 och kommer att pågå till 2026.
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag tar med oss på en unik tur i mångmiljonstaden Rio.
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.