Fyra äldreprojekt beviljas postdokpengar
Varje år fördelar Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte, pengar till juniora forskare för att stärka möjligheten till vidare forskning. I år beviljas finansiering till 25 projekt med en genomsnittlig budget på ungefär två miljoner kronor vardera.
Här är fyra av projekt som rör bland annat äldres levnadsvillkor och främjandet av kognitiv hälsa.
- Robin Jonsson, Göteborgs universitet – Individanpassningar för ett förlängt arbetsliv: Behov, förekomst och motsättningar i offentliga välfärdsorganisationer.
- Giulia Grande, Karolinska institutet – Främjande av kognitiv hälsa genom undersökning av intergenerationella skillnader i kognitiva banor hos äldre vuxna.
- Megan Doheny, Karolinska institutet – Untangling the relationship between health and social care spending for older people in the last year of life.
- Johan Alfonsson, Malmö universitet – Prekaritetsformer i äldreomsorgen – om delade arbetsturer och dess effekter på anställda.
Relaterat
Personer med parkinson får hjälp att bryta ensamhet
En ny app kan hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att bryta isolering och ensamhet. Forskaren Gomathi Thangavel, Örebro universitet, har utvecklat tekniken tillsammans med målgruppen.
Många kommuner delar upp arbetet i hemtjänsten
Att dela upp arbetet i mer och mindre kvalificerade uppgifter kan vara en lösning på problemen med kompetensförsörjningen i äldreomsorgen. Socialstyrelsen har kartlagt hur kommunerna använder arbetsdifferentiering.
Fler nyheter
Så kan demens påverka empatiförmågan
Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan som friska personer när de bevittnar andras smärta.
Bättre livskvalitet med smart tandborste
Med hjälp av sensorer kan en smart, intelligent eltandborste göra stor skillnad för äldre personers munhälsa och livskvalitet. Det visar en avhandling från Blekinge tekniska högskola.
Undersköterskor mer positiva till dödshjälp
Olika yrkesgrupper inom palliativ vård har olika syn på dödshjälp. Läkarna är mer negativa och undersköterskor överraskande positiva, enligt en ny studie vid Lunds universitet.
