Äldre man som tränar med gummiband
Foto: Centre for ageing better (arkivbild)

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke

Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.

Forskare vid Göteborgs universitet har sedan tidigare visat att det finns en tydlig koppling mellan fysisk aktivitet och hur svåra strokesymptom patienter har vid själva insjuknandet.

Nu visar samma forskare att fyra timmars träning i veckan fördubblar chansen att uppnå bra återhämtning sex månader efter en stroke. Särskilt män och personer med bra kognitiv förmåga fortsatte att leva aktiva liv och återhämtade sig därmed bättre.

– Fysisk aktivitet programmerar om både hjärnan och kroppen på ett positivt sätt efter stroke genom att förbättra kroppens återhämtning på cellnivå, öka muskelstyrkan och välbefinnandet, samt minskar risken för fall, depression och hjärt-kärlsjukdom. Oavsett strokens svårighetsgrad kan de drabbade få fördelar genom att öka sin träning, säger Dongni Buvarp, försteförfattare i studien, i ett pressmeddelande.

– Detta är ett budskap som både sjukvårdspersonal, de drabbade och deras anhöriga borde känna till. Kvinnor och personer med nedsatt kognition tycks bli mindre aktiva efter en stroke. Studieresultaten tyder på att dessa grupper behöver mer stöttning för att komma igång med fysisk aktivitet.

Totalt ingick data om 1 500 strokepatienter som vårdats under 2014–2019 på 35 svenska sjukhus. Deltagarna blev grupperade utifrån sina fysiska aktivitetsmönster efter stroken.

Läs studien

Dongni Buvarp, Adam Viktorisson, Felix Axelsson, Elias Lehto, Linnea Lindgren och Erik Lundström m fl (2023). Physical activity trajectories and functional recovery after acute stroke among adults in Sweden. Publicerad i Jama network open.

Relaterat

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…

Hon jobbar ideellt för bättre bomiljö

Karin C Månsson är arkitekten som helst vill bo kvar i sitt område. Men hon ser behoven av anpassning av miljöer och service.…

Gemenskap i utsatta områden

Äldre personer vill ogärna flytta, oavsett områdets karaktär, visar studier. Det känslomässiga bandet och sociala gemenskapen är viktiga faktorer. Likaså om samhället väljer…

Fler nyheter

Nya tag mot ålderism

Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även…

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…