Folkhälsomyndighetens hälsorapport för maj 2020.
Hälsorapporten: Många känner oro för covid-19
Folkhälsomyndighetens enkätundersökning nådde 1 400 personer, varav 93 procent upplevde att de har ett bra allmäntillstånd. Myndigheten hade farhågor om att fler skulle må dåligt, då många levt isolerade under pandemins första halvår, men siffrorna för stress och nedstämdhet motsvarar mätningarna som gjordes innan corona fick spridning i Sverige.
– Även om dessa första resultat är ganska gynnsamma är det bara en undersökning på övergripande nivå. Det finns troligen grupper som har drabbats mycket hårdare av pandemin än vad som framgår här. Vi ser heller inte slutet av pandemin än och ju längre detta pågår desto större är riskerna för att den psykiska hälsan ska försämras i befolkningen, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson i en nyhetsartikel på myndighetens webbsajt.
90 procent av de svarande uppgav att de känner oro för att någon närstående ska bli allvarligt sjuk i covid-19. Bland äldre personer var 13 procent mycket oroliga för att drabbas allvarligt av covid-19. Elva procent var mycket oroliga för att inte få vård och 14 procent visste inte om de kunde räkna med att få hjälp om de isoleras av sjukdom.
– Detta är viktiga signaler som behöver fångas upp av framför allt kommunerna som behöver vara medvetna om detta och hjälpa till, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Relaterat

Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd
Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.

Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.

Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom
En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.
Fler nyheter

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv
Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det visar en global studie där forskare från Umeå universitet har medverkat.

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer
Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet som med hjälp av artificiell intelligens och genanalyser har identifierat nya biomarkörer för cancerformen.

Äta ensam kan ge sämre matrutiner
Äldre personer som äter ensamma köper mer färdigköpt mat och äter färre antal måltider per dag än de som äter tillsammans med andra. Det visar en avhandling från Uppsala universitet som pekar på att det finns ett samband mellan ensamätande…