Folkhälsomyndighetens hälsorapport för maj 2020.
Hälsorapporten: Många känner oro för covid-19
När Folkhälsomyndigheten sammanställde sin Hälsorapport för maj månad uppgav 90 procent att de var oroliga för att någon nära ska bli allvarligt sjuk i covid-19. Elva procent av de äldre är rädda att inte få bra vård.
Folkhälsomyndighetens enkätundersökning nådde 1 400 personer, varav 93 procent upplevde att de har ett bra allmäntillstånd. Myndigheten hade farhågor om att fler skulle må dåligt, då många levt isolerade under pandemins första halvår, men siffrorna för stress och nedstämdhet motsvarar mätningarna som gjordes innan corona fick spridning i Sverige.
– Även om dessa första resultat är ganska gynnsamma är det bara en undersökning på övergripande nivå. Det finns troligen grupper som har drabbats mycket hårdare av pandemin än vad som framgår här. Vi ser heller inte slutet av pandemin än och ju längre detta pågår desto större är riskerna för att den psykiska hälsan ska försämras i befolkningen, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson i en nyhetsartikel på myndighetens webbsajt.
90 procent av de svarande uppgav att de känner oro för att någon närstående ska bli allvarligt sjuk i covid-19. Bland äldre personer var 13 procent mycket oroliga för att drabbas allvarligt av covid-19. Elva procent var mycket oroliga för att inte få vård och 14 procent visste inte om de kunde räkna med att få hjälp om de isoleras av sjukdom.
– Detta är viktiga signaler som behöver fångas upp av framför allt kommunerna som behöver vara medvetna om detta och hjälpa till, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Läs mer
Relaterat
Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.
Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom
En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.
Så anpassade sig Europas äldre till pandemin
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.
Fler nyheter
Så kan demens påverka empatiförmågan
Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan som friska personer när de bevittnar andras smärta.
Personer med parkinson får hjälp att bryta ensamhet
En ny app kan hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att bryta isolering och ensamhet. Forskaren Gomathi Thangavel, Örebro universitet, har utvecklat tekniken tillsammans med målgruppen.
Bättre livskvalitet med smart tandborste
Med hjälp av sensorer kan en smart, intelligent eltandborste göra stor skillnad för äldre personers munhälsa och livskvalitet. Det visar en avhandling från Blekinge tekniska högskola.
