Två äldre kvinnor sitter tätt tillsammans med muggar i händerna blickar oroligt och misstänksamt mot kameran

Hbtqi-personer är oroliga inför framtida omsorgsbehov

Många äldre hbtqi-personer känner oro inför framtiden och deras eventuella behov av stöd från äldreomsorgen. Det visar Socialstyrelsens kartläggning av hur kommunerna arbetar med hbtqi-personers behov av vård och omsorg. De efterlyser nu kunskapshöjande insatser och mer forskning inom området.

Socialstyrelsen har kartlagt hur kommunerna arbetar med hbtqi-personers behov av vård och omsorg. Kartläggningen visar att många äldre hbtqi-personer känner oro inför att få hjälp av hemtjänst eller flytta in på ett boende. De är oroliga för hur de ska bli behandlade av vård- och omsorgspersonal inom hemtjänst eller äldreboende.

– Många kan tidigare ha upplevt stigmatisering eller diskriminering och är därmed oroliga för framtiden som äldre och att behöva äldreomsorg. Det kan handla om oro för att bli bemött negativt eller om huruvida personalen har kunskap om hbtqi-frågor. De vi har intervjuat lyfter också fram att personalkontinuitet kan vara extra viktigt för att skapa trygghet, säger Charlotte Fagerstedt, projektledare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

I en tidigare kartläggning från 2012 hade 17 procent av kommunerna en skrivning i sina styrdokument om vikten av likabehandling inom vård och omsorg, den siffran har nu ökat till 28 procent. Det är främst kommuner som i storstadsregioner eller med fler än 50 000 invånare som arbetar aktivt med att höja omvårdnadspersonalens kunskap i hbtqi-frågor. En av fyra kommuner använder synliga markörer för att visa på ett positivt bemötande. De har exempelvis regnbågsflaggor, använder ett inkluderande språk i sin kommunikation och i formulär och samarbetar med frivilligorganisationer.

Socialstyrelsen efterlyser mer forskning kopplat till vård och omsorg för äldre utifrån ett hbtqi-perspektiv. De föreslår också att det borde tas fram kunskapsstöd inom området riktat till vården och omsorgen för att höja personalens kompetens i bemötande och i vilka rättigheter de äldre har. Det här är också något som kommunerna efterlyser.

Läs mer om att bemöta hbtqi-personer inom äldreomsorgen

Lisbeth Johansson, verksamhetsutvecklare och Annika Björk, specialistundersköterska, båda i Skellefteå kommun har skrivit en recension av boken Queer äldreomsorg? Att möta äldre lhbtq-personer inom vård och omsorg, av Anna Siverskog och RFSL.

Relaterat

”Språktester är inte hela lösningen”

Språkfrågan är viktig inom äldreomsorgen. Men det krävs mer än språktester för att få systemet att fungera. Personalen måste få utbildning och stöd,…

Foto på en tandborste

Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap…

Samlad seniormottagning kan underlätta för alla

Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av…

Fler nyheter

AI ska på sikt hjälpa vårdpersonal att upptäcka hälsoproblem hos äldre i ett tidigare skede. Foto: Mostphotos

AI ska upptäcka sjukdomar i god tid

I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken…

Äldre par på träningscykel

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning,…

Så länge en "bonusförförälder" är engagerad betraktas hen som en riktig släkting i barnens ögon. Foto: Mostphotos

Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst

För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas,…