Matt X Richardson, Maria Ehn, Sara Landerdahl Stridsberg, Ken Redekop och Sarah Wamala-Andersson (2021). Nocturnal digital surveillance in aged populations and its effects on health, welfare and social care provision: a systematic review. BMC Health service research.
Foto: Pxhere
Inga tydliga effekter av digital nattillsyn
Digital nattillsyn i äldreomsorgen införs i många av Sveriges kommuner. Men en ny studie från Mälardalens högskola hittar inga tydliga effekter på hälsa och arbetsbelastning.
Det pågår ett brett införande av digital nattillsyn runt om i landet. Nu har en forskargrupp från Mälardalens högskola gjort en litteraturöversikt över studier om nattillsyn, publicerade 2005-2020.
I en debattartikel i Dagens arena skriver forskarna: ”Vi fann generellt låg vetenskaplig kvalitet i de 744 studier som vi hittade och kunde slutligen granska endast fem studier som uppfyllde inklusionskriterierna. Tre studier var från USA och två från Norge, ingen från Sverige. De från Norge var rapporter och inte publicerade i vetenskapliga tidskrifter.”
Det vetenskapliga underlaget för digital nattillsyn är med andra ord svagt, trots att tre fjärdedelar av landets kommuner infört åtgärden. I sin studie finner de endast måttlig evidens för minskade kostnader för verksamheterna, att arbetsprocesser blir effektivare och att livskvaliteten ökar för brukarna. Dessutom hittade de ingen tydlig evidens för goda effekter på hälsan, eller minskad arbetsbelastning för vårdgivarna.
”Trots att 58 procent av kommunerna har ett ledningssystem som omfattar välfärdsteknik, är oftast planering för vetenskaplig uppföljning och utvärdering en bristvara i många kommuner”, avslutar forskarna sin debattartikel.
Läs artikeln
Relaterat
Koll på tiden skapar trygghet
En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare…
Så förändrades våra digitala vanor under pandemin
Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har…
E-hälsotjänster oftare en utmaning för äldre personer
I en ny avhandling har Anna Sjöström vid Umeå universitet undersökt hur primärvårdspatienter använder internet och e-hälsotjänster.
Fler nyheter
Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…
Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…
Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
