Foto: Pxhere

Inga tydliga effekter av digital nattillsyn

Digital nattillsyn i äldreomsorgen införs i många av Sveriges kommuner. Men en ny studie från Mälardalens högskola hittar inga tydliga effekter på hälsa och arbetsbelastning.

Det pågår ett brett införande av digital nattillsyn runt om i landet. Nu har en forskargrupp från Mälardalens högskola gjort en litteraturöversikt över studier om nattillsyn, publicerade 2005-2020.

I en debattartikel i Dagens arena skriver forskarna: ”Vi fann generellt låg vetenskaplig kvalitet i de 744 studier som vi hittade och kunde slutligen granska endast fem studier som uppfyllde inklusionskriterierna. Tre studier var från USA och två från Norge, ingen från Sverige. De från Norge var rapporter och inte publicerade i vetenskapliga tidskrifter.”

Det vetenskapliga underlaget för digital nattillsyn är med andra ord svagt, trots att tre fjärdedelar av landets kommuner infört åtgärden. I sin studie finner de endast måttlig evidens för minskade kostnader för verksamheterna, att arbetsprocesser blir effektivare och att livskvaliteten ökar för brukarna. Dessutom hittade de ingen tydlig evidens för goda effekter på hälsan, eller minskad arbetsbelastning för vårdgivarna.

”Trots att 58 procent av kommunerna har ett ledningssystem som omfattar välfärdsteknik, är oftast planering för vetenskaplig uppföljning och utvärdering en bristvara i många kommuner”, avslutar forskarna sin debattartikel.

Läs artikeln

Matt X Richardson, Maria Ehn, Sara Landerdahl Stridsberg, Ken Redekop och Sarah Wamala-Andersson (2021). Nocturnal digital surveillance in aged populations and its effects on health, welfare and social care provision: a systematic review. BMC Health service research.

Relaterat

Åldras i en värld i förändring – är temat för…

I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre…

Välfärdsteknik för äldres hälsa

I framtiden kommer hemmen vara bättre anpassade att åldras i tack vare utvecklingen inom hälso- och välfärdsteknik. Nordiska forskarnätverket redogör under NKG 2024…

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare…

Fler nyheter

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…