Foto: Pxhere

Inga tydliga effekter av digital nattillsyn

Digital nattillsyn i äldreomsorgen införs i många av Sveriges kommuner. Men en ny studie från Mälardalens högskola hittar inga tydliga effekter på hälsa och arbetsbelastning.

Det pågår ett brett införande av digital nattillsyn runt om i landet. Nu har en forskargrupp från Mälardalens högskola gjort en litteraturöversikt över studier om nattillsyn, publicerade 2005-2020.

I en debattartikel i Dagens arena skriver forskarna: ”Vi fann generellt låg vetenskaplig kvalitet i de 744 studier som vi hittade och kunde slutligen granska endast fem studier som uppfyllde inklusionskriterierna. Tre studier var från USA och två från Norge, ingen från Sverige. De från Norge var rapporter och inte publicerade i vetenskapliga tidskrifter.”

Det vetenskapliga underlaget för digital nattillsyn är med andra ord svagt, trots att tre fjärdedelar av landets kommuner infört åtgärden. I sin studie finner de endast måttlig evidens för minskade kostnader för verksamheterna, att arbetsprocesser blir effektivare och att livskvaliteten ökar för brukarna. Dessutom hittade de ingen tydlig evidens för goda effekter på hälsan, eller minskad arbetsbelastning för vårdgivarna.

”Trots att 58 procent av kommunerna har ett ledningssystem som omfattar välfärdsteknik, är oftast planering för vetenskaplig uppföljning och utvärdering en bristvara i många kommuner”, avslutar forskarna sin debattartikel.

Läs artikeln

Matt X Richardson, Maria Ehn, Sara Landerdahl Stridsberg, Ken Redekop och Sarah Wamala-Andersson (2021). Nocturnal digital surveillance in aged populations and its effects on health, welfare and social care provision: a systematic review. BMC Health service research.

Relaterat

Så förändrades våra digitala vanor under pandemin

Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har…

E-hälsotjänster oftare en utmaning för äldre personer

I en ny avhandling har Anna Sjöström vid Umeå universitet undersökt hur primärvårdspatienter använder internet och e-hälsotjänster.

Rörelseforskning på labb i världsklass

Lunds universitet har startat ett experimentellt hälsovetenskapligt labb och samtidigt skapat en ny forskningsinriktning. Målet är att uppnå ett hälsosamt åldrande genom samverkan.

Fler nyheter

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar…

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde…

Telefonterapi och frågeformulär är till hjälp vid depression

Samtal med en psykolog på telefon hjälpte äldre personer med depression visar Johnny Pellas avhandling vid Uppsala universitet. Han kunde också fastställa att…