Sofia Wallström, generaldirektör Ivo. Foto: Sofia Runarsdotter

Ivo: Allvarliga smittskyddsbrister på vart tionde äldreboende

Efter riskindikationer inom äldreomsorgen med koppling till coronapandemin har cirka tusen verksamheter tillsynats av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Generaldirektör Sofia Wallström varnar för att det är farligt för patienter och brukare om man i vissa verksamheter inte vågar berätta om fel som händer.

Den inledande tillsynen av 1 045 verksamheter bekräftade enligt Ivo den bild som ges i samhället i övrigt: att det har varit stora utmaningar för äldreboenden, hemtjänst och LSS-boenden för vuxna att begränsa smittspridning. Bland de allvarliga brister som Ivo noterat finns exempel där personal beordrats att arbeta, trots att de är bekräftat smittade. Det finns också exempel där personal utan skyddsutrustning gått mellan smittade personer och friska personer.

I de fall där det funnits allvarliga brister gör myndigheten fördjupande granskningar. I dagsläget är det aktuellt i cirka var tionde av de granskade verksamheterna.

Totalt har Ivo sedan mitten av mars fått in omkring 3 000 tecken på risk inom vård och omsorg.

– Mycket av det vi ser och får till oss är av allvarlig karaktär och innebär risker för patienter och brukare som vi måste agera på, säger Sofia Wallström, generaldirektör på Ivo, till Dagens medicin.

– Andelen allvarliga brister ökar. Flest indikationer på brist är gällande Stockholmsområdet, säger hon.

Riskindikationerna kopplade till coronapandemin är fler inom omsorgen än inom sjukvården.

– Äldreomsorgen sticker ut i ett covidhänseende. Den risktyp som är störst är vårdhygien. Inom hälso- och sjukvården är det i den slutna, somatiska vården vi har flest riskindikationer. Allvarlighetsgraden är också högst inom de här grenarna, säger Sofia Wallström.

Tidigare undersökningar har också visat att det finns ett mörkertal.

– I vissa verksamheter så finns det också en rädsla för att berätta om fel som händer och det här är ju farligt för patienter och brukare om man inte vågar berätta om det.

Vad ökningen av de allvarliga fallen nu beror på är enligt Sofia Wallström svårt att veta.

– Det kan bero på att mörkertalet minskar, att vi får reda på mer. Det kan också så klart bero på att det blir mer allvarligt.

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…