En äldre kvinna sitter vid datorn på ett kontor.
Foto: Andrey Popov/Mostphotos

Jobbonärernas drivkrafter kartlagda

När forskare frågade pensionärer varför de fortsatt att arbeta, svarade många att de såg det som meningsfullt. Men 20 procent hade ekonomiska skäl.

Forskare från Göteborgs universitet och Nederländerna lät 3 000 pensionärer svara på hur väl fyra påstående stämde med deras erfarenhet av att fortsätta arbeta efter pensioneringen: ”Min ekonomiska situation kräver det (har inte råd att sluta arbeta)”, ”Den sociala kontakten med andra är viktig för mig”, ”Jag vill fortsätta göra något meningsfullt”, och ”Jag behövdes på mitt gamla arbete”.

− Studien visar tydliga resultat. Den starkaste drivkraften för att fortsätta arbeta och att stanna kvar över tid är att arbetet upplevs som meningsfullt för individen, säger Isabelle Hansson, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Ungefär en tredjedel av pensionärerna fortsatte arbeta efter att de börjat ta ut sin ålderspension. I studien följdes de upp under sju år och de flesta av dem minskade sin arbetsmängd med tiden.

Så många som en femtedel av studiens deltagare arbetade vidare på grund av sin ekonomi. De hade dessutom större sannolikhet att öka sin arbetstid.

− För dessa personer är det inte nödvändigtvis ett fritt val att fortsätta arbeta, utan något man gör för att den ekonomiska situationen kräver det, säger Isabelle Hansson.

Sociala kontakter via arbetet eller att man fortfarande behövdes på jobbet var inte tillräckligt för att få studiedeltagarna att stanna. De som uppgav att de var behövda, slutade till och med oftare att arbeta. De sociala kontakterna hade ett samband med att välja att trappa ner sitt arbetsliv gradvis.

Läs den vetenskapliga artikeln

Isabelle Hansson, Kène Henkens och Hanna van Solinge (2023). Motivational drivers of temporal dynamics in postretirement work. The Journals of gerontology: Series B.

Relaterat

Äldre kvinna sitter i en soffa och tittar ut genom fönstret.

Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom

En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.

Porträttbild på Merita Neziraj.

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet

SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…