Länk till Kampen om välfärdsarbetets värde på Leopard förlag.
Länk till avhandlingen.
Kommunal kamp i nytt ljus
Genusvetaren Kristin Linderoth skriver om kommunalarbetarstrejken 2003 i en ny avhandling. Kampen för välfärdsarbetets värde får aktualitet inte minst i ljuset av den pågående coronapandemin.
Vi tar fajten! var parollen som syntes överallt under den fem veckor långa strejken 2003, den största i fackförbundet Kommunals historia. Men lönekravet för alla grupper nåddes inte och många kände sig svikna när strejken blåstes av.
I sin avhandling, som också ges ut som bok på Leopard förlag, undersöker Kristin Linderoth hur strejken har påverkat några fackligt aktiva och deras engagemang. De ser tillbaka på vad de gjorde och varför de gjorde det, samt vilka lärdomar de har dragit.
– Strejken handlade om mer än själva löneökningen. Att strejka var ett sätt för kommunalarna att kliva fram som ett kollektiv och kräva erkännande för det viktiga välfärdsarbete de utför, säger Kristin Linderoth i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Forskningen är baserad på 14 djupintervjuer med fackligt aktiva kommunalare, samt en analys av interna Kommunaldokument och en stor mängd artiklar ur fackförbundspress. De som Kristin Linderoth har intervjuat berättar om kämpaglöd, sammanhållning och en nytändning i det fackliga engagemanget. Under strejken kände de att de fick uppskattning och bekräftelse: de var påhejade och tyckte att de hade folket i ryggen.
Coronapandemin har åter satt fokus på frågan om vad välfärdsarbetet egentligen är värt.
– Det har framgått med stor tydlighet det som kommunalare länge har pekat på, det vill säga vad dåliga löner och osäkra timanställningar inom exempelvis äldrevården leder till, säger Kristin Linderoth.
Hur långvarig uppmärksamheten kring omsorgens villkor i dag blir tror Kristin Linderoth beror på hur tuffa Kommunal vågar vara, och på hur mycket uppbackning de får från andra fackförbund, allmänheten och politiska organisationer.
– Den sortens solidaritet och kampanda som kan uppstå i strejker, och som uppstod i kommunalstrejken, är en färskvara. Den behöver nytt bränsle för att leva kvar eller växa sig starkare.
Ref.
LÄS AVHANDLINGEN
Relaterat
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det ska personal från Trollhättans stad och forskare från Högskolan Väst undersöka.
Så påverkar ekonomi och hälsa äldres flyttplaner
Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden. En avhandling från Lunds universitet visar att det finns många faktorer som avgör äldre personers vilja att…
Fler nyheter
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
