Kommunal kamp i nytt ljus

Genusvetaren Kristin Linderoth skriver om kommunalarbetarstrejken 2003 i en ny avhandling. Kampen för välfärdsarbetets värde får aktualitet inte minst i ljuset av den pågående coronapandemin.

Vi tar fajten! var parollen som syntes överallt under den fem veckor långa strejken 2003, den största i fackförbundet Kommunals historia. Men lönekravet för alla grupper nåddes inte och många kände sig svikna när strejken blåstes av.

I sin avhandling, som också ges ut som bok på Leopard förlag, undersöker Kristin Linderoth hur strejken har påverkat några fackligt aktiva och deras engagemang. De ser tillbaka på vad de gjorde och varför de gjorde det, samt vilka lärdomar de har dragit.

– Strejken handlade om mer än själva löneökningen. Att strejka var ett sätt för kommunalarna att kliva fram som ett kollektiv och kräva erkännande för det viktiga välfärdsarbete de utför, säger Kristin Linderoth i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Forskningen är baserad på 14 djupintervjuer med fackligt aktiva kommunalare, samt en analys av interna Kommunaldokument och en stor mängd artiklar ur fackförbundspress. De som Kristin Linderoth har intervjuat berättar om kämpaglöd, sammanhållning och en nytändning i det fackliga engagemanget. Under strejken kände de att de fick uppskattning och bekräftelse: de var påhejade och tyckte att de hade folket i ryggen.

Coronapandemin har åter satt fokus på frågan om vad välfärdsarbetet egentligen är värt.

– Det har framgått med stor tydlighet det som kommunalare länge har pekat på, det vill säga vad dåliga löner och osäkra timanställningar inom exempelvis äldrevården leder till, säger Kristin Linderoth.

Hur långvarig uppmärksamheten kring omsorgens villkor i dag blir tror Kristin Linderoth beror på hur tuffa Kommunal vågar vara, och på hur mycket uppbackning de får från andra fackförbund, allmänheten och politiska organisationer.

– Den sortens solidaritet och kampanda som kan uppstå i strejker, och som uppstod i kommunalstrejken, är en färskvara. Den behöver nytt bränsle för att leva kvar eller växa sig starkare.

Ref.
LÄS AVHANDLINGEN

Länk till Kampen om välfärdsarbetets värde på Leopard förlag.

Länk till avhandlingen.

Relaterat

Ett rikt liv även kring hundra

Psykologen Henry Egidius skriver om sitt långa yrkesliv och relationer. Gerdt Sundström har läst en bok av en hundraåring med ett rikt liv – även på äldreboendet.

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.

Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas

Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.

Fler nyheter

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.

Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa

Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.