Länk till Kampen om välfärdsarbetets värde på Leopard förlag.
Länk till avhandlingen.
Vi tar fajten! var parollen som syntes överallt under den fem veckor långa strejken 2003, den största i fackförbundet Kommunals historia. Men lönekravet för alla grupper nåddes inte och många kände sig svikna när strejken blåstes av.
I sin avhandling, som också ges ut som bok på Leopard förlag, undersöker Kristin Linderoth hur strejken har påverkat några fackligt aktiva och deras engagemang. De ser tillbaka på vad de gjorde och varför de gjorde det, samt vilka lärdomar de har dragit.
– Strejken handlade om mer än själva löneökningen. Att strejka var ett sätt för kommunalarna att kliva fram som ett kollektiv och kräva erkännande för det viktiga välfärdsarbete de utför, säger Kristin Linderoth i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Forskningen är baserad på 14 djupintervjuer med fackligt aktiva kommunalare, samt en analys av interna Kommunaldokument och en stor mängd artiklar ur fackförbundspress. De som Kristin Linderoth har intervjuat berättar om kämpaglöd, sammanhållning och en nytändning i det fackliga engagemanget. Under strejken kände de att de fick uppskattning och bekräftelse: de var påhejade och tyckte att de hade folket i ryggen.
Coronapandemin har åter satt fokus på frågan om vad välfärdsarbetet egentligen är värt.
– Det har framgått med stor tydlighet det som kommunalare länge har pekat på, det vill säga vad dåliga löner och osäkra timanställningar inom exempelvis äldrevården leder till, säger Kristin Linderoth.
Hur långvarig uppmärksamheten kring omsorgens villkor i dag blir tror Kristin Linderoth beror på hur tuffa Kommunal vågar vara, och på hur mycket uppbackning de får från andra fackförbund, allmänheten och politiska organisationer.
– Den sortens solidaritet och kampanda som kan uppstå i strejker, och som uppstod i kommunalstrejken, är en färskvara. Den behöver nytt bränsle för att leva kvar eller växa sig starkare.
Länk till Kampen om välfärdsarbetets värde på Leopard förlag.
Länk till avhandlingen.
En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.
Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av en seniormottagning i Nacka.
Trots att äldre personer i Sverige förväntas bo hemma så länge som möjligt, väljer många att ansöka om att flytta till ett särskilt boende. En av anledningarna är att ha närhet till vårdpersonal. Det visar en avhandling från Örebro universitet.
Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå…
För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas, visar sociologen Linn Alenius Wallin i sin doktorsavhandling.
SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att lära.