Kvinna hjälper äldre kvinna med rullator
Foto: Johan Bjurer/Mostphotos

Kommuner inte förberedda för framtida omsorgsbehov

Befolkningen har höga förväntningar på hälso- och sjukvården och äldreomsorgen i framtiden. För att möta dessa förväntningar behövs effektiviseringar och diskussioner mellan flera aktörer, vilket inte finns i dag. Det visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Under de kommande decennierna väntas befolkningens samlade behov av hälso- och sjukvård och äldreomsorg bli allt större. Exempelvis visar analyser att andelen av befolkningen 75 år eller äldre kommer att öka med cirka 28 procent.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har undersökt förutsättningarna och möjligheterna att behålla dagens omfattning av hälso- och sjukvård och äldreomsorg fram till 2040. I rapporten Redo för framtiden? Analys av det offentliga åtagandet i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen kan utvecklas till år 2040 presenterar de resultaten.

– Vi ser att fyra av fem i befolkningen förväntar sig att äldreomsorgen ska tillgodose deras behov i minst lika stor utsträckning som i dag. Samtidigt bedömer många kommuner att de själva inte klarar av finansieringen och kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen fram till 2040, givet dagens förutsättningar, säger Johan Frisk, utredare vid myndigheten, i ett pressmeddelande.

Nästan alla regioner bedömer att hälso- och sjukvården skulle kunna tillgodose de samlade vårdbehoven hos befolkningen i samma utsträckning – om resurserna används effektivare. Bara drygt två av fem kommuner gör samma bedömning när det gäller äldreomsorgen.

Rapporten belyser hur till exempel digitalisering, personcentrering och prevention kan bidra till att använda resurserna mer effektivt. För att hantera de framtida utmaningarna krävs att flera aktörer tillsammans ser över förutsättningarna för de ökade vård- och omsorgsbehoven.

– Det är alltid svårt att säga exakt hur det kommer att se ut i framtiden. Men vår förhoppning är att den här rapporten kan utgöra ett underlag till fortsatta diskussioner i staten, regionerna, kommunerna och samhället i stort om det offentliga åtagandet och det nödvändiga förändringsarbetet, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…