De undersöker valet att bli jobbonär
Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.
Under konstvandringarna visas elva konstverk som finns på avdelningarna, varav tio köpts in för ändamålet. Ett syfte med projektet är bland annat att stimulera social interaktion mellan patienter, personal och anhöriga på besök. Patienterna är ofta multisjuka och har någon form av kognitiv funktionsnedsättning, ibland demens.
– Konstvandringarna stimulerar det friska hos patienten, i stället för att allt handlar om sjukdomen. De börjar prata med varandra på ett annat sätt, säger Åsa Alftberg, universitetslektor i socialt arbete vid Malmö universitet, som tillsammans med Max Liljefors från Lunds universitet följt arbetet med konstvandringarna och sammanställt rapporten Konst som resurs i geriatrisk vård.
I rapporten lyfter de fram begreppet ”existentiell hälsa”, en känsla av sammanhang och en förmåga att känna glädje, något som de anser att konstupplevelser kan bidra till.
Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.
Psykologen Henry Egidius skriver om sitt långa yrkesliv och relationer. Gerdt Sundström har läst en bok av en hundraåring med ett rikt liv – även på äldreboendet.
Låt äldre personer äta i skolmatsalen för flera vinster, för både barnen och de äldre själva. Det skriver Evy Warholm i Göteborg.
Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.