Under konstvandringarna visas elva konstverk som finns på avdelningarna, varav tio köpts in för ändamålet. Ett syfte med projektet är bland annat att stimulera social interaktion mellan patienter, personal och anhöriga på besök. Patienterna är ofta multisjuka och har någon form av kognitiv funktionsnedsättning, ibland demens.
– Konstvandringarna stimulerar det friska hos patienten, i stället för att allt handlar om sjukdomen. De börjar prata med varandra på ett annat sätt, säger Åsa Alftberg, universitetslektor i socialt arbete vid Malmö universitet, som tillsammans med Max Liljefors från Lunds universitet följt arbetet med konstvandringarna och sammanställt rapporten Konst som resurs i geriatrisk vård.
I rapporten lyfter de fram begreppet ”existentiell hälsa”, en känsla av sammanhang och en förmåga att känna glädje, något som de anser att konstupplevelser kan bidra till.
I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.
Karin C Månsson är arkitekten som helst vill bo kvar i sitt område. Men hon ser behoven av anpassning av miljöer och service. Nu använder hon sin kompetens ideellt för att påverka.
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
