Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Under konstvandringarna visas elva konstverk som finns på avdelningarna, varav tio köpts in för ändamålet. Ett syfte med projektet är bland annat att stimulera social interaktion mellan patienter, personal och anhöriga på besök. Patienterna är ofta multisjuka och har någon form av kognitiv funktionsnedsättning, ibland demens.
– Konstvandringarna stimulerar det friska hos patienten, i stället för att allt handlar om sjukdomen. De börjar prata med varandra på ett annat sätt, säger Åsa Alftberg, universitetslektor i socialt arbete vid Malmö universitet, som tillsammans med Max Liljefors från Lunds universitet följt arbetet med konstvandringarna och sammanställt rapporten Konst som resurs i geriatrisk vård.
I rapporten lyfter de fram begreppet ”existentiell hälsa”, en känsla av sammanhang och en förmåga att känna glädje, något som de anser att konstupplevelser kan bidra till.
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Med ett lätt anslag och litterär berättarstil samtalar Merete Mazzarella med läsaren om åldrandets olika ämnen. I ett år får vi följa henne nära inpå livet. Det skriver forskaren Karin Lövgren som har läst Merete Mazzarellas bok I skrivande stund.
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel som hedersdoktor, den här gången i grannlandet Finland.
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren Mikael Larsson.