Palliativ vård – mer jämlikt och till fler
Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.
Under konstvandringarna visas elva konstverk som finns på avdelningarna, varav tio köpts in för ändamålet. Ett syfte med projektet är bland annat att stimulera social interaktion mellan patienter, personal och anhöriga på besök. Patienterna är ofta multisjuka och har någon form av kognitiv funktionsnedsättning, ibland demens.
– Konstvandringarna stimulerar det friska hos patienten, i stället för att allt handlar om sjukdomen. De börjar prata med varandra på ett annat sätt, säger Åsa Alftberg, universitetslektor i socialt arbete vid Malmö universitet, som tillsammans med Max Liljefors från Lunds universitet följt arbetet med konstvandringarna och sammanställt rapporten Konst som resurs i geriatrisk vård.
I rapporten lyfter de fram begreppet ”existentiell hälsa”, en känsla av sammanhang och en förmåga att känna glädje, något som de anser att konstupplevelser kan bidra till.
Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.
Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika Augustsson i en ny doktorsavhandling vid Karolinska institutet.
Det behövs en plattform där olika vetenskapliga discipliner kan samarbeta och formulera mål tillsammans. Det skriver tre äldreforskare vid Aging research center på Karolinska institutet, baserat på en ny vetenskaplig artikel.
Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.
Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande roll. Det visar en rapport från SBU.
Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en studie från Stockholms universitet.