Under konstvandringarna visas elva konstverk som finns på avdelningarna, varav tio köpts in för ändamålet. Ett syfte med projektet är bland annat att stimulera social interaktion mellan patienter, personal och anhöriga på besök. Patienterna är ofta multisjuka och har någon form av kognitiv funktionsnedsättning, ibland demens.
– Konstvandringarna stimulerar det friska hos patienten, i stället för att allt handlar om sjukdomen. De börjar prata med varandra på ett annat sätt, säger Åsa Alftberg, universitetslektor i socialt arbete vid Malmö universitet, som tillsammans med Max Liljefors från Lunds universitet följt arbetet med konstvandringarna och sammanställt rapporten Konst som resurs i geriatrisk vård.
I rapporten lyfter de fram begreppet ”existentiell hälsa”, en känsla av sammanhang och en förmåga att känna glädje, något som de anser att konstupplevelser kan bidra till.
De allra flesta äldre anser att de mår psykiskt bra. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper och en del efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, visar en kartläggning från Folkhälsomyndigheten.
Utevistelse har positiva effekter för hälsan. Ändå är det många äldre som inte har möjlighet att ta sig ut, skriver Madeleine Liljegren, som forskar om utemiljöer.
Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.
