Soichi Sano, Keita Horitani, Hayato Ogawa, Jonatan Halvardson, Nicholas W. Chavkin, Ying Wang et al. (2022). Hematopoietic loss of Y chromosome leads to cardiac fibrosis and heart failure mortality. Publicerad i Science.
Kromosomer kan ligga bakom att män dör tidigare
Män dör i genomsnitt flera år tidigare än kvinnor. Tidigare forskning har kopplat mäns kortare livslängd till att Y-kromosomen, som bär på arvsmassan, försvinner i de vita blodkropparna vid högre ålder. Den här genetiska förändringen kallas för mLOY, som står för mosiac Loss of Y, och har kopplats till att män har en högre risk att drabbas av åldersrelaterade sjukdomar som exempelvis cancer och Alzheimers sjukdom.
– Män lever kortare än kvinnor för att vi är sämre på att åldras. Vi klarar inte av sjukdomar som hör till åldrandet lika bra. Vår forskning visar att det bland annat beror på att många män förlorar sin Y-kromosom, säger Lars Forsberg, som har lett en ny studie och är forskare vid Uppsala universitet, till Dagens nyheter.
I sin nya studie visar han och ett internationellt forskarteam att män som får den genetiska förändringen i blodet också har en förhöjd risk att dö av hjärt-kärlsjukdom, som är den vanligaste dödsorsaken hos människor. Resultaten pekade också på en ökad ärrbildning i hjärtat, så kallad fibros, något som leder till en försämrad hjärtfunktion.
– Kopplingen mellan att Y-kromosomen försvinner och fibros är mycket intressant, särskilt med tanke på nya behandlingsstrategier för hjärtsvikt, lungfibros och vissa cancerformer som går ut på att motverka uppkomsten av fibros. Män var Y-kromosom i de vita blodkropparna försvinner skulle kunna utgöra en patientgrupp som svarar extra bra på sådan behandling, säger Lars Forsberg i ett pressmeddelande.
Den nya studien utfördes med hjälp av data från UK biobank, en databas med information om genetik och hälsa från en halv miljon normalt åldrande individer. Personerna var mellan 40 och 70 år vid projektets start.
Relaterat
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Löfgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…
Fler nyheter
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…