Soichi Sano, Keita Horitani, Hayato Ogawa, Jonatan Halvardson, Nicholas W. Chavkin, Ying Wang et al. (2022). Hematopoietic loss of Y chromosome leads to cardiac fibrosis and heart failure mortality. Publicerad i Science.
Kromosomer kan ligga bakom att män dör tidigare
Män dör i genomsnitt flera år tidigare än kvinnor. Tidigare forskning har kopplat mäns kortare livslängd till att Y-kromosomen, som bär på arvsmassan, försvinner i de vita blodkropparna vid högre ålder. Den här genetiska förändringen kallas för mLOY, som står för mosiac Loss of Y, och har kopplats till att män har en högre risk att drabbas av åldersrelaterade sjukdomar som exempelvis cancer och Alzheimers sjukdom.
– Män lever kortare än kvinnor för att vi är sämre på att åldras. Vi klarar inte av sjukdomar som hör till åldrandet lika bra. Vår forskning visar att det bland annat beror på att många män förlorar sin Y-kromosom, säger Lars Forsberg, som har lett en ny studie och är forskare vid Uppsala universitet, till Dagens nyheter.
I sin nya studie visar han och ett internationellt forskarteam att män som får den genetiska förändringen i blodet också har en förhöjd risk att dö av hjärt-kärlsjukdom, som är den vanligaste dödsorsaken hos människor. Resultaten pekade också på en ökad ärrbildning i hjärtat, så kallad fibros, något som leder till en försämrad hjärtfunktion.
– Kopplingen mellan att Y-kromosomen försvinner och fibros är mycket intressant, särskilt med tanke på nya behandlingsstrategier för hjärtsvikt, lungfibros och vissa cancerformer som går ut på att motverka uppkomsten av fibros. Män var Y-kromosom i de vita blodkropparna försvinner skulle kunna utgöra en patientgrupp som svarar extra bra på sådan behandling, säger Lars Forsberg i ett pressmeddelande.
Den nya studien utfördes med hjälp av data från UK biobank, en databas med information om genetik och hälsa från en halv miljon normalt åldrande individer. Personerna var mellan 40 och 70 år vid projektets start.
Relaterat
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…
Hos äldre i Rios gränder
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag…
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…
Fler nyheter
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…
Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland
Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…
Polisen behöver mer information vid försvinnanden
Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…