Kunskapsluckor om äldre hbtqi-personers vård och omsorg

Folkhälsomyndigheten har publicerat en rapport som redovisar en litteraturöversikt över forskningen kring hälsa och livsvillkor för äldre hbtqi-personer. Arbetet tillhör ett regeringsuppdrag om att kartlägga den kunskap som finns i ämnet.

Ett viktigt resultat av översikten är de kunskapsluckor som framträder. Det finns en viss kunskap om några undergrupper inom hbtqi, men det saknas exempelvis om äldre personer med intersexvariation, äldre bisexuella och äldre hbtq-personer med demenssjukdom. Det finns också studier med få deltagare, vars resultat ska tolkas försiktigt.

– Ytterligare forskning behövs gällande äldre hbtq-personers hälsa och livsvillkor. Samtidigt behöver kunskap om gruppen öka hos berörd personal, säger utredaren Mika Handelsman-Nielsen i en nyhet på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Förtroendet för vården och omsorgen är lågt hos många äldre hbtq-personer. De känner en oro för att bli beroende av deras insatser, och att få ett dåligt bemötande, till exempel av personal med bristande hbtq-kompetens. Äldre transpersoner vittnar också om både kränkningar och traumatiska kontakter med vården. Det finns också olika sociala aspekter att ta hänsyn till i äldre hbtq-personers liv. Exempelvis är isolering och ofrivillig ensamhet mer vanligt i denna grupp.

Rapporten lägger också fram sju utvecklingsområden för att det ska gå att nå målet om en god och jämlik hälsa med hbtqi-personer i fokus.

• Kontinuerlig och systematisk kompetensutveckling om äldre hbtqi-personers hälsa, livsvillkor och vård- och omsorgsbehov för personal inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård.
• Lärandemålen i universitetsutbildningar för de yrkesgrupper som möter äldre, bör omfatta kunskap om äldre hbtqi-personers hälsa, livsvillkor och vård- och omsorgsbehov.
• Ökad medvetenhet om äldre hbtqi-personers hälsa, livsvillkor och vård- och omsorgsbehov inom folkhälsoarbetet i Sverige.
• Främja socialt stöd så att risken för social isolering och ofrivillig ensamhet minskar bland äldre hbtqi-personer. Utveckling av stödinsatser som främjar social interaktion utan att kräva fysisk närvaro på en specifik plats. Det kan handla om tillgång till digitala möten och nätverk eller besök i hemmet.
• Utveckling av det nationella arbetet inom psykisk hälsa och suicidprevention så att det integrerar kunskap om äldre hbtqi-personers specifika behov.
• Öka kunskapen om risk- och friskfaktorer som påverkar hälsa, livsvillkor och vård- och omsorgsbehov hos äldre hbtqi-personer. Befintlig kunskap om äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor är begränsad och behöver utvecklas.