Enligt den aktuella studien ser en stor del av Sveriges 70-åringar sämre än vad de tror. Generellt var studiedeltagarna nöjda med sin syn, men lite över sextio procent visade sig ha någon form av synfel. Dessa kunde se betydligt bättre genom att skaffa glasögon eller byta styrkan på glasögon de redan ägde.
– Försämringar i synen kan komma smygande och det kan vara svårt att själv lägga märke till att man ser sämre. Därför är det en bra idé att besöka en optiker med jämna mellanrum när man blir äldre även om man själv inte upplever att synen blivit sämre, säger Lena Havstam Johansson, som är ögonsjuksköterska, doktorand vid Sahlgrenska akademin och försteförfattare till studien.
Studien omfattar 1 200 göteborgare som alla fått svara på en enkät om hur de själva upplever sin syn och hur de tycker att deras vardag påverkas av synproblem. Tillsammans med en kollega undersökte Lena Havstam Johansson dessutom synen för nästan hälften av dessa 70-åringar på flera olika sätt.
Det var lika vanligt bland män som kvinnor att ha fel styrka på glasögonen, men överlag hade männen i studien bättre syn än kvinnorna. Grå starr är vanligare bland kvinnor, vilket delvis kan förklara synskillnaderna mellan könen.
– Vi är väldigt friska och har god syn i Sverige och att vara 70 innebär inte att man ska behöva se dåligt. Det är lätt att kolla synen hos en optiker som kan erbjuda rätt glasögon eller remittera till ögonvården om det behövs, säger Lena Havstam Johansson.
Studien Vision-related quality of life and visual function in a 70-year-old Swedish population är publicerad i tidskriften Acta ophthalmologica.
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.
