Music in mind utvecklades av den brittiska gruppen Mancester camerata. Foto: Manchester camerata

Miljoner till forskning om musik för personer med demens

Hur kan musikaliska gruppsessioner stärka livskvaliteten hos personer med demenssjukdom? Det kommer forskare nu att undersöka med hjälp av ett nytt forskningsanslag.

Marie Cederschiölds högskola har fått ett stort forskningsanslag för ett projekt om musikaliska gruppaktiviteter för personer med demenssjukdom. Högskolan skriver själva att en stor del av forskningen kring demens har koncentrerat sig på hur de drabbade förlorar sina kognitiva förmågor. I det nya projektet ligger fokus i stället på de förmågor som finns kvar och hur de kan bidra till en bättre livskvalitet.

Tillsammans med både svenska och brittiska universitet, och Lundalands filharmoniska orkester, kommer de nu att undersöka livsglädje och självkänsla hos personer med demens. Utgångspunkten är det brittiska musikprogrammet Music in mind, som kom till Sverige via Lundalands filharmoniska orkester, som redan genomfört en pilotstudie med metoden i Skåne. Programmet ska nu utvecklas i svenska förhållanden.

Musikerna i orkestern kommer att träffa grupper av äldre personer som lever med demenssjukdom och tillsammans med dem improvisera musik utifrån deltagarnas impulser. Forskarna följer dessa musikaliska sessioner och intervjuar deltagare, vårdpersonal och anhöriga.

– Ett viktigt mål med forskningsprojektet är att hitta sätt att främja möjligheter att få uppleva välbefinnande och att det inte behöver bero på om personen minns vad instrumentet kallas eller vad grannen heter – upplevelsen kan vara i stunden och det är minst lika viktigt. Jag hoppas också att vi kan utmana några av alla de fördomar som finns kring att leva med en demenssjukdom, säger Ingrid Hellström, professor inom vård av äldre vid Marie Cederschiöld högskola, i en nyhet på högskolans hemsida.

Marie Cederschiölds högskola tilldelas 5,3 miljoner kronor av Sällskapet De gamlas vänner för att genomföra forskningsprojektet. Projektet kommer att pågå i fyra år från 2025.

Relaterat

Nu finns ett nytt diskussionsmaterial som stöd i arbetet med våldsutsatta äldre. Foto: Mostphotos

Nytt stöd i arbetet med våldsutsatta äldre

Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer…

Stenen blir ett föremål som kan få en stor ­betydelse för användaren, enligt forskarna i projektet. Foto: Rise

Digitala stenar väcker berättelser till liv

Ett taktilt koncept för att aktivera och tillgängliggöra livsberättelser. Det har forskare utvecklat i form av stenliknande objekt med en ­digital kärna. Det…

Steg för steg kan personalen lära sig mer om att förebygga hälsorisker hos äldre, med ­Kunskapstrappan som hjälp. Illustrationen är ­hämtad från avhandlingens omslag – se ref.

Kunskapstrappa förebygger hälsorisker

En ny utbildningsmodell kan hjälpa till att förebygga hälsorisker som trycksår, under­näring och dålig munhälsa hos äldre. Forskare och omsorgspersonal har utvecklat den…

Fler nyheter

Allt fler blir jobbonärer

När Pensionsmyndigheten publicerar en ny rapport om jobbonärer står det klart att de blir allt fler. Hur många som väljer att jobba efter…

Terese Anving, sociolog och lektor i genusvetenskap, letar nu efter fler äldre som kan delta i studien. Foto: Sarah Hirani

Rut-tjänster för äldre – en växande marknad under lupp

Äldre är en stor kundgrupp för rut-tjänster. Samtidigt finns det också äldre som extraknäcker i branschen, berättar forskaren Terese Anving vid Lunds universitet.…

AI ska på sikt hjälpa vårdpersonal att upptäcka hälsoproblem hos äldre i ett tidigare skede. Foto: Mostphotos

AI ska upptäcka sjukdomar i god tid

I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken…