Music in mind utvecklades av den brittiska gruppen Mancester camerata. Foto: Manchester camerata

Miljoner till forskning om musik för personer med demens

Hur kan musikaliska gruppsessioner stärka livskvaliteten hos personer med demenssjukdom? Det kommer forskare nu att undersöka med hjälp av ett nytt forskningsanslag.

Marie Cederschiölds högskola har fått ett stort forskningsanslag för ett projekt om musikaliska gruppaktiviteter för personer med demenssjukdom. Högskolan skriver själva att en stor del av forskningen kring demens har koncentrerat sig på hur de drabbade förlorar sina kognitiva förmågor. I det nya projektet ligger fokus i stället på de förmågor som finns kvar och hur de kan bidra till en bättre livskvalitet.

Tillsammans med både svenska och brittiska universitet, och Lundalands filharmoniska orkester, kommer de nu att undersöka livsglädje och självkänsla hos personer med demens. Utgångspunkten är det brittiska musikprogrammet Music in mind, som kom till Sverige via Lundalands filharmoniska orkester, som redan genomfört en pilotstudie med metoden i Skåne. Programmet ska nu utvecklas i svenska förhållanden.

Musikerna i orkestern kommer att träffa grupper av äldre personer som lever med demenssjukdom och tillsammans med dem improvisera musik utifrån deltagarnas impulser. Forskarna följer dessa musikaliska sessioner och intervjuar deltagare, vårdpersonal och anhöriga.

– Ett viktigt mål med forskningsprojektet är att hitta sätt att främja möjligheter att få uppleva välbefinnande och att det inte behöver bero på om personen minns vad instrumentet kallas eller vad grannen heter – upplevelsen kan vara i stunden och det är minst lika viktigt. Jag hoppas också att vi kan utmana några av alla de fördomar som finns kring att leva med en demenssjukdom, säger Ingrid Hellström, professor inom vård av äldre vid Marie Cederschiöld högskola, i en nyhet på högskolans hemsida.

Marie Cederschiölds högskola tilldelas 5,3 miljoner kronor av Sällskapet De gamlas vänner för att genomföra forskningsprojektet. Projektet kommer att pågå i fyra år från 2025.

Relaterat

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

De delar livets berättelser

Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…

Fler nyheter

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…

Äldre kvinna får besök av vårdpersonal i hemmet

Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet

Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…