Music in mind utvecklades av den brittiska gruppen Mancester camerata. Foto: Manchester camerata

Miljoner till forskning om musik för personer med demens

Hur kan musikaliska gruppsessioner stärka livskvaliteten hos personer med demenssjukdom? Det kommer forskare nu att undersöka med hjälp av ett nytt forskningsanslag.

Marie Cederschiölds högskola har fått ett stort forskningsanslag för ett projekt om musikaliska gruppaktiviteter för personer med demenssjukdom. Högskolan skriver själva att en stor del av forskningen kring demens har koncentrerat sig på hur de drabbade förlorar sina kognitiva förmågor. I det nya projektet ligger fokus i stället på de förmågor som finns kvar och hur de kan bidra till en bättre livskvalitet.

Tillsammans med både svenska och brittiska universitet, och Lundalands filharmoniska orkester, kommer de nu att undersöka livsglädje och självkänsla hos personer med demens. Utgångspunkten är det brittiska musikprogrammet Music in mind, som kom till Sverige via Lundalands filharmoniska orkester, som redan genomfört en pilotstudie med metoden i Skåne. Programmet ska nu utvecklas i svenska förhållanden.

Musikerna i orkestern kommer att träffa grupper av äldre personer som lever med demenssjukdom och tillsammans med dem improvisera musik utifrån deltagarnas impulser. Forskarna följer dessa musikaliska sessioner och intervjuar deltagare, vårdpersonal och anhöriga.

– Ett viktigt mål med forskningsprojektet är att hitta sätt att främja möjligheter att få uppleva välbefinnande och att det inte behöver bero på om personen minns vad instrumentet kallas eller vad grannen heter – upplevelsen kan vara i stunden och det är minst lika viktigt. Jag hoppas också att vi kan utmana några av alla de fördomar som finns kring att leva med en demenssjukdom, säger Ingrid Hellström, professor inom vård av äldre vid Marie Cederschiöld högskola, i en nyhet på högskolans hemsida.

Marie Cederschiölds högskola tilldelas 5,3 miljoner kronor av Sällskapet De gamlas vänner för att genomföra forskningsprojektet. Projektet kommer att pågå i fyra år från 2025.

Relaterat

Detta får äldreomsorgspersonal att stanna

Att behålla en stabil och kompetent personalstyrka inom äldreomsorgen kräver ett mångfacetterat arbete där ledarskap, stödjande arbetsplatsrelationer och ekonomiska resurser har en betydande…

Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19

Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första…

Person tvättar händerna

Personal saknar förutsättningar för att följa hygienrutiner

I dag finns rutiner för hur omsorgspersonal ska arbeta för att följa basala hygienrutiner och förhindra smittspridning. Men personalen saknar ibland rätt förutsättningar…

Fler nyheter

Årets höjdpunkter och lästips

Under året har vi publicerat hundratals artiklar om aktuell, svensk äldreforskning. Här får du våra lästips och en kort summering av årets bevakning.

Palliativ vård – mer jämlikt och till fler

Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.

Social aktivitet ökar bland äldre

Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika…