Porträttbild på Merita Neziraj.
Merita Neziraj. Foto: Malmö universitet

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på säbo

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Vissa hälsorisker ökar med en åldrande befolkning, inte minst på särskilt boende där många sköra äldre personer bor. I sitt avhandlingsarbete har Merita Neziraj vid Malmö universitet tittat närmare på trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall, och undersökt hur riskerna skulle kunna förebyggas.

I sin första delstudie gjorde Merita Neziraj en kartläggning av trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall med hjälp av data från kommunal vård som omfattade mer än 12000 personer. Nästan nio av tio personer hade minst en av dessa hälsorisker. I den andra studien intervjuade hon personal, sjuksköterskor och chefer om vilka erfarenheter de har av att arbeta förebyggande med riskerna.

– Det är tydlig att det finns en kunskapsbrist bland personalen gällande det förebyggande arbetet, säger Merita Neziraj i en nyhet på Malmö universitets hemsida.

Tillsammans med de olika personalgrupperna började sedan arbetet med att utveckla en utbildningsmodell för att ge bättre kunskap och hälsorisker och förebyggande arbete. Resultatet av den samskapande processen blev den digitala Kunskapstrappan.

– Det kändes viktigt att involvera omvårdnadspersonalen och sjuksköterskorna för att skapa något som fungerar i praktiken, men också cheferna för att de ska underlätta för sin personal att tillgodose sig utbildningen, säger Merita Neziraj.

Kunskapstrappan anknyter till den kunskapsbas som kvalitetsregistret Senior alert har byggt upp, med hjälp av digitalt läs- och videomaterial.

– Vi har försökt att göra den så tydlig och pedagogisk som möjligt för att alla lätt ska kunna följa stegen i Kunskapstrappan, säger Merita Neziraj.

I det sjätte steget av trappan samlas personalgrupperna och diskuterar tillsammans om det är något de skulle behöva utveckla eller veta mer om. Där finns det utrymme för att bjuda in experter, eller ordna fördjupande utbildningsinsatser.

– Det finns internationell och nationell forskning på hur man ska förebygga riskerna, men trots det finns det en kunskapsbrist bland personalen. Jag hoppas att Kunskapstrappan ska minska gapet mellan evidens och praktik, säger Merita Neziraj.

Relaterat

Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande

Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…

Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut

Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya…

Nu finns ett nytt diskussionsmaterial som stöd i arbetet med våldsutsatta äldre. Foto: Mostphotos

Nytt stöd i arbetet med våldsutsatta äldre

Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer…

Fler nyheter

En äldre man sitter i en soffa och tittar på sin mobiltelefon.

Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg

Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om…

Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning

Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar…

Allt fler blir jobbonärer

När Pensionsmyndigheten publicerar en ny rapport om jobbonärer står det klart att de blir allt fler. Hur många som väljer att jobba efter…