Porträttbild på Merita Neziraj.
Merita Neziraj. Foto: Malmö universitet

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på säbo

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Vissa hälsorisker ökar med en åldrande befolkning, inte minst på särskilt boende där många sköra äldre personer bor. I sitt avhandlingsarbete har Merita Neziraj vid Malmö universitet tittat närmare på trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall, och undersökt hur riskerna skulle kunna förebyggas.

I sin första delstudie gjorde Merita Neziraj en kartläggning av trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall med hjälp av data från kommunal vård som omfattade mer än 12000 personer. Nästan nio av tio personer hade minst en av dessa hälsorisker. I den andra studien intervjuade hon personal, sjuksköterskor och chefer om vilka erfarenheter de har av att arbeta förebyggande med riskerna.

– Det är tydlig att det finns en kunskapsbrist bland personalen gällande det förebyggande arbetet, säger Merita Neziraj i en nyhet på Malmö universitets hemsida.

Tillsammans med de olika personalgrupperna började sedan arbetet med att utveckla en utbildningsmodell för att ge bättre kunskap och hälsorisker och förebyggande arbete. Resultatet av den samskapande processen blev den digitala Kunskapstrappan.

– Det kändes viktigt att involvera omvårdnadspersonalen och sjuksköterskorna för att skapa något som fungerar i praktiken, men också cheferna för att de ska underlätta för sin personal att tillgodose sig utbildningen, säger Merita Neziraj.

Kunskapstrappan anknyter till den kunskapsbas som kvalitetsregistret Senior alert har byggt upp, med hjälp av digitalt läs- och videomaterial.

– Vi har försökt att göra den så tydlig och pedagogisk som möjligt för att alla lätt ska kunna följa stegen i Kunskapstrappan, säger Merita Neziraj.

I det sjätte steget av trappan samlas personalgrupperna och diskuterar tillsammans om det är något de skulle behöva utveckla eller veta mer om. Där finns det utrymme för att bjuda in experter, eller ordna fördjupande utbildningsinsatser.

– Det finns internationell och nationell forskning på hur man ska förebygga riskerna, men trots det finns det en kunskapsbrist bland personalen. Jag hoppas att Kunskapstrappan ska minska gapet mellan evidens och praktik, säger Merita Neziraj.

Relaterat

”Språktester är inte hela lösningen”

Språkfrågan är viktig inom äldreomsorgen. Att det krävs mer än språktester för att få systemet att fungera. Personalen måste få utbildning och stöd,…

AI ska på sikt hjälpa vårdpersonal att upptäcka hälsoproblem hos äldre i ett tidigare skede. Foto: Mostphotos

AI ska upptäcka sjukdomar i god tid

I ett nytt forskningsprojekt ska data från äldre analyseras med hjälp av AI, för att upptäcka hälsoproblem i god tid. Den nya tekniken…

Foto på en tandborste

Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap…

Fler nyheter

Äldre par på träningscykel

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning,…

Samlad seniormottagning kan underlätta för alla

Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av…

Så länge en "bonusförförälder" är engagerad betraktas hen som en riktig släkting i barnens ögon. Foto: Mostphotos

Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst

För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas,…