Porträttbild på Merita Neziraj.
Merita Neziraj. Foto: Malmö universitet

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på säbo

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Vissa hälsorisker ökar med en åldrande befolkning, inte minst på särskilt boende där många sköra äldre personer bor. I sitt avhandlingsarbete har Merita Neziraj vid Malmö universitet tittat närmare på trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall, och undersökt hur riskerna skulle kunna förebyggas.

I sin första delstudie gjorde Merita Neziraj en kartläggning av trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall med hjälp av data från kommunal vård som omfattade mer än 12000 personer. Nästan nio av tio personer hade minst en av dessa hälsorisker. I den andra studien intervjuade hon personal, sjuksköterskor och chefer om vilka erfarenheter de har av att arbeta förebyggande med riskerna.

– Det är tydlig att det finns en kunskapsbrist bland personalen gällande det förebyggande arbetet, säger Merita Neziraj i en nyhet på Malmö universitets hemsida.

Tillsammans med de olika personalgrupperna började sedan arbetet med att utveckla en utbildningsmodell för att ge bättre kunskap och hälsorisker och förebyggande arbete. Resultatet av den samskapande processen blev den digitala Kunskapstrappan.

– Det kändes viktigt att involvera omvårdnadspersonalen och sjuksköterskorna för att skapa något som fungerar i praktiken, men också cheferna för att de ska underlätta för sin personal att tillgodose sig utbildningen, säger Merita Neziraj.

Kunskapstrappan anknyter till den kunskapsbas som kvalitetsregistret Senior alert har byggt upp, med hjälp av digitalt läs- och videomaterial.

– Vi har försökt att göra den så tydlig och pedagogisk som möjligt för att alla lätt ska kunna följa stegen i Kunskapstrappan, säger Merita Neziraj.

I det sjätte steget av trappan samlas personalgrupperna och diskuterar tillsammans om det är något de skulle behöva utveckla eller veta mer om. Där finns det utrymme för att bjuda in experter, eller ordna fördjupande utbildningsinsatser.

– Det finns internationell och nationell forskning på hur man ska förebygga riskerna, men trots det finns det en kunskapsbrist bland personalen. Jag hoppas att Kunskapstrappan ska minska gapet mellan evidens och praktik, säger Merita Neziraj.

Relaterat

Detta kan öka risken för delirium efter operation

Akut förvirringstillstånd, eller delirium, är ett av de vanligaste och allvarligaste tillstånden som kan drabba äldre personer efter operation. Nu har forskare sammanställt…

Svenska äldre bland de lyckligaste i världen

Unga svenskar mår betydligt sämre än äldre inom nästan alla delar av livet. Svenska äldre är dessutom bland de lyckligaste i världen, visar…

Minskat vårdbehov med träning och näringsdryck

En enkel kombination av dagliga fysiska övningar och proteinrik näringsdryck ger påtagliga hälsovinster för personer med demens. Det visar en studie från Karolinska…

Fler nyheter

Två äldre kvinnor promenerar på en stig

Naturpromenader viktiga för äldres hälsa

Promenader i naturen spelar en central roll för äldre personers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det visar nya rön från svenska forskare som…

Så påverkar konst patienter med demens

Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar…

Äldre man får hjälp av en sjuksköterska i hemmet

Personalens arbete mer komplext än tidigare trott

Hur ser vardagen egentligen ut för personalen i hemsjukvården? En ny studie från Karlstads universitet visar att sjuksköterskor och undersköterskor fattar avgörande beslut…