Porträttbild på Merita Neziraj.
Merita Neziraj. Foto: Malmö universitet

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på säbo

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Vissa hälsorisker ökar med en åldrande befolkning, inte minst på särskilt boende där många sköra äldre personer bor. I sitt avhandlingsarbete har Merita Neziraj vid Malmö universitet tittat närmare på trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall, och undersökt hur riskerna skulle kunna förebyggas.

I sin första delstudie gjorde Merita Neziraj en kartläggning av trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall med hjälp av data från kommunal vård som omfattade mer än 12000 personer. Nästan nio av tio personer hade minst en av dessa hälsorisker. I den andra studien intervjuade hon personal, sjuksköterskor och chefer om vilka erfarenheter de har av att arbeta förebyggande med riskerna.

– Det är tydlig att det finns en kunskapsbrist bland personalen gällande det förebyggande arbetet, säger Merita Neziraj i en nyhet på Malmö universitets hemsida.

Tillsammans med de olika personalgrupperna började sedan arbetet med att utveckla en utbildningsmodell för att ge bättre kunskap och hälsorisker och förebyggande arbete. Resultatet av den samskapande processen blev den digitala Kunskapstrappan.

– Det kändes viktigt att involvera omvårdnadspersonalen och sjuksköterskorna för att skapa något som fungerar i praktiken, men också cheferna för att de ska underlätta för sin personal att tillgodose sig utbildningen, säger Merita Neziraj.

Kunskapstrappan anknyter till den kunskapsbas som kvalitetsregistret Senior alert har byggt upp, med hjälp av digitalt läs- och videomaterial.

– Vi har försökt att göra den så tydlig och pedagogisk som möjligt för att alla lätt ska kunna följa stegen i Kunskapstrappan, säger Merita Neziraj.

I det sjätte steget av trappan samlas personalgrupperna och diskuterar tillsammans om det är något de skulle behöva utveckla eller veta mer om. Där finns det utrymme för att bjuda in experter, eller ordna fördjupande utbildningsinsatser.

– Det finns internationell och nationell forskning på hur man ska förebygga riskerna, men trots det finns det en kunskapsbrist bland personalen. Jag hoppas att Kunskapstrappan ska minska gapet mellan evidens och praktik, säger Merita Neziraj.

Relaterat

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…

Fler nyheter

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…

De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling

Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…