Porträttbild på Merita Neziraj.
Merita Neziraj. Foto: Malmö universitet

Modell för ökad kunskap om hälsorisker på säbo

Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.

Vissa hälsorisker ökar med en åldrande befolkning, inte minst på särskilt boende där många sköra äldre personer bor. I sitt avhandlingsarbete har Merita Neziraj vid Malmö universitet tittat närmare på trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall, och undersökt hur riskerna skulle kunna förebyggas.

I sin första delstudie gjorde Merita Neziraj en kartläggning av trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall med hjälp av data från kommunal vård som omfattade mer än 12000 personer. Nästan nio av tio personer hade minst en av dessa hälsorisker. I den andra studien intervjuade hon personal, sjuksköterskor och chefer om vilka erfarenheter de har av att arbeta förebyggande med riskerna.

– Det är tydlig att det finns en kunskapsbrist bland personalen gällande det förebyggande arbetet, säger Merita Neziraj i en nyhet på Malmö universitets hemsida.

Tillsammans med de olika personalgrupperna började sedan arbetet med att utveckla en utbildningsmodell för att ge bättre kunskap och hälsorisker och förebyggande arbete. Resultatet av den samskapande processen blev den digitala Kunskapstrappan.

– Det kändes viktigt att involvera omvårdnadspersonalen och sjuksköterskorna för att skapa något som fungerar i praktiken, men också cheferna för att de ska underlätta för sin personal att tillgodose sig utbildningen, säger Merita Neziraj.

Kunskapstrappan anknyter till den kunskapsbas som kvalitetsregistret Senior alert har byggt upp, med hjälp av digitalt läs- och videomaterial.

– Vi har försökt att göra den så tydlig och pedagogisk som möjligt för att alla lätt ska kunna följa stegen i Kunskapstrappan, säger Merita Neziraj.

I det sjätte steget av trappan samlas personalgrupperna och diskuterar tillsammans om det är något de skulle behöva utveckla eller veta mer om. Där finns det utrymme för att bjuda in experter, eller ordna fördjupande utbildningsinsatser.

– Det finns internationell och nationell forskning på hur man ska förebygga riskerna, men trots det finns det en kunskapsbrist bland personalen. Jag hoppas att Kunskapstrappan ska minska gapet mellan evidens och praktik, säger Merita Neziraj.

Relaterat

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi…

Ung man är ute på promenad med äldre kvinna

Många vinster med utomhuspromenader

Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…

Sista flytten – mer hjälp behövs

Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.

Fler nyheter

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Äldre föräldrar sitter med sin dotter med en surfplatta

Digital teknik svår för både äldre och yngre

Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar…

Äldre man dricker ett glas vin

Riskfyllda alkoholvanor vanligt bland äldre

Hög alkoholkonsumtion är vanligt bland personer som är 80 år och äldre, enligt forskning från Umeå universitet. Studien visar att både hälsan och…