Nio av tio äldre på säbo har fast läkarkontakt

En ny mätning av SKR visar att antalet äldre personer på särskilda boenden som har fast läkarkontakt har ökat. Förändringen är viktigt för att skapa trygghet och öka kontinuiteten, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR.

93 procent av de äldre personer som bor på särskilt boende, säbo, har en fast läkarkontakt, och 97 procent har en fast vårdkontakt i form av en sjuksköterska i kommunen. Det visar en mätning som Sveriges kommuner och regioner, SKR, genomfört i 282 av landets 290 kommuner.

– Det är positivt att så många som bor på säbo har fast läkarkontakt. Det bidrar till att skapa trygghet och öka kontinuiteten i vården. En läkare som alltid träffar samma patient har också lättare att upptäcka förändringar i måendet och följa effekten av olika behandlingar, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR, i ett pressmeddelande.

Kontinuitet är väsentligt för såväl patienter som medarbetare. Flera studier har visat att god läkarkontinuitet har positiva effekter på patienttillfredsställelse och kan minska sjukvårdskonsumtion, läkemedelsförbrukningen och antalet besök på akutmottagningar.

En anledning till den ökade läkarkontakten är att antalet ST-läkare i allmänmedicin har gått från 2 950 till 3 286 de senaste två åren, en ökning med elva procent.

– Att antalet ST-läkare i allmänmedicin fortsätter att öka är mycket positivt och en viktig del i att förstärka primärvården i utvecklingen mot en god och nära vård, säger Emma Spak.

Fakta
God och nära vård

God och nära vård är en överenskommelse mellan SKR och regeringen med målet att minst 55 procent av befolkningen ska ha en fast läkarkontakt i primärvården. För de som bor på särskilda boenden är målet att minst 88 procent har en fast läkarkontakt i slutet av 2022.

Ta del av mätningens resultat

Sveriges kommuner och regioner (2022). Läkare i primärvården (PM).

Relaterat

50 miljoner till forskning om anhöriga och äldre i krig

Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från osynlig anhörigvård till äldre människor i krig.

Vårdpersonal lär sig byta blöja på docka

Halv miljard kronor till Äldreomsorgslyftet användes inte

Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor av statsbidraget oanvänt, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Sjuksköterskors ledarskap avgörande i livets slutskede

I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar en studie från Mittuniversitetet som ger en inblick i sjuksköterskors ledarskap.

Fler nyheter

Äldre man arbetar inom industrin

Allt fler 65-plussare arbetar

Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna, än de som är födda på 1940-talet. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.

Äldre kvinna ligger i sängen och håller sig om huvudet

Så kan dålig sömn påverka åldrandet

Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.

Entré till akutmottagning

Akutvården inte anpassad för äldre patienter

Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.