Nio av tio äldre på säbo har fast läkarkontakt

En ny mätning av SKR visar att antalet äldre personer på särskilda boenden som har fast läkarkontakt har ökat. Förändringen är viktigt för att skapa trygghet och öka kontinuiteten, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR.

93 procent av de äldre personer som bor på särskilt boende, säbo, har en fast läkarkontakt, och 97 procent har en fast vårdkontakt i form av en sjuksköterska i kommunen. Det visar en mätning som Sveriges kommuner och regioner, SKR, genomfört i 282 av landets 290 kommuner.

– Det är positivt att så många som bor på säbo har fast läkarkontakt. Det bidrar till att skapa trygghet och öka kontinuiteten i vården. En läkare som alltid träffar samma patient har också lättare att upptäcka förändringar i måendet och följa effekten av olika behandlingar, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR, i ett pressmeddelande.

Kontinuitet är väsentligt för såväl patienter som medarbetare. Flera studier har visat att god läkarkontinuitet har positiva effekter på patienttillfredsställelse och kan minska sjukvårdskonsumtion, läkemedelsförbrukningen och antalet besök på akutmottagningar.

En anledning till den ökade läkarkontakten är att antalet ST-läkare i allmänmedicin har gått från 2 950 till 3 286 de senaste två åren, en ökning med elva procent.

– Att antalet ST-läkare i allmänmedicin fortsätter att öka är mycket positivt och en viktig del i att förstärka primärvården i utvecklingen mot en god och nära vård, säger Emma Spak.

Fakta
God och nära vård

God och nära vård är en överenskommelse mellan SKR och regeringen med målet att minst 55 procent av befolkningen ska ha en fast läkarkontakt i primärvården. För de som bor på särskilda boenden är målet att minst 88 procent har en fast läkarkontakt i slutet av 2022.

Ta del av mätningens resultat

Sveriges kommuner och regioner (2022). Läkare i primärvården (PM).

Relaterat

Ett rikt liv även kring hundra

Psykologen Henry Egidius skriver om sitt långa yrkesliv och relationer. Gerdt Sundström har läst en bok av en hundraåring med ett rikt liv – även på äldreboendet.

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En avhandling från Lunds universitet visar att de oftast levde en oskyddad tillvaro.

Äldre vill vara med och fatta beslut

Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.

Fler nyheter

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid Södertörns högskola vad som driver folk till att bli jobbonärer.