Nio av tio äldre på säbo har fast läkarkontakt

En ny mätning av SKR visar att antalet äldre personer på särskilda boenden som har fast läkarkontakt har ökat. Förändringen är viktigt för att skapa trygghet och öka kontinuiteten, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR.

93 procent av de äldre personer som bor på särskilt boende, säbo, har en fast läkarkontakt, och 97 procent har en fast vårdkontakt i form av en sjuksköterska i kommunen. Det visar en mätning som Sveriges kommuner och regioner, SKR, genomfört i 282 av landets 290 kommuner.

– Det är positivt att så många som bor på säbo har fast läkarkontakt. Det bidrar till att skapa trygghet och öka kontinuiteten i vården. En läkare som alltid träffar samma patient har också lättare att upptäcka förändringar i måendet och följa effekten av olika behandlingar, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR, i ett pressmeddelande.

Kontinuitet är väsentligt för såväl patienter som medarbetare. Flera studier har visat att god läkarkontinuitet har positiva effekter på patienttillfredsställelse och kan minska sjukvårdskonsumtion, läkemedelsförbrukningen och antalet besök på akutmottagningar.

En anledning till den ökade läkarkontakten är att antalet ST-läkare i allmänmedicin har gått från 2 950 till 3 286 de senaste två åren, en ökning med elva procent.

– Att antalet ST-läkare i allmänmedicin fortsätter att öka är mycket positivt och en viktig del i att förstärka primärvården i utvecklingen mot en god och nära vård, säger Emma Spak.

Fakta
God och nära vård

God och nära vård är en överenskommelse mellan SKR och regeringen med målet att minst 55 procent av befolkningen ska ha en fast läkarkontakt i primärvården. För de som bor på särskilda boenden är målet att minst 88 procent har en fast läkarkontakt i slutet av 2022.

Ta del av mätningens resultat

Sveriges kommuner och regioner (2022). Läkare i primärvården (PM).

Relaterat

Friska japaner och svenskar lever lika länge

Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.

Tuff arbetsmiljö ger höga sjuktal inom äldreomsorgen

Undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden. Orsaken är bland annat brister i arbetsmiljön, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Äldre behöver tid och närhet

Äldre patienter behöver inte bara medicinsk vård. De behöver också få känslan av att någon som ser dem och bemöter dem med respekt. Men då måste personalen få mer tid och resurser, skriver undersköterskan Hala Al Hassan.

Fler nyheter

Lyckat när olika aktörer jobbar ihop mot äldres ensamhet

Regelbundna konferenser, där olika aktörer utbyter erfarenheter och idéer med varandra, kan vara ett nytt arbetssätt för att motverka äldres ensamhet. Det visar en rapport från Linköpings universitet.

Döva undersköterskor ökade livskvaliteten för döva äldre

Äldre döva personer möter ofta betydande hinder i kontakten med vård och omsorg. Nu visar en studie från Jönköping university att ett mobilt omsorgsteam med döva undersköterskor kan förändra situationen i grunden.

Tema Måltiden i nya numret av Äldre i centrum

Nu är årets första nummer av Äldre i centrum här med ett spännande tema om mat och måltid. I år har vi också en särskild satsning där vi lyfter demensforskning i både reportage och nyheter.