Nio av tio äldre på säbo har fast läkarkontakt

En ny mätning av SKR visar att antalet äldre personer på särskilda boenden som har fast läkarkontakt har ökat. Förändringen är viktigt för att skapa trygghet och öka kontinuiteten, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR.

93 procent av de äldre personer som bor på särskilt boende, säbo, har en fast läkarkontakt, och 97 procent har en fast vårdkontakt i form av en sjuksköterska i kommunen. Det visar en mätning som Sveriges kommuner och regioner, SKR, genomfört i 282 av landets 290 kommuner.

– Det är positivt att så många som bor på säbo har fast läkarkontakt. Det bidrar till att skapa trygghet och öka kontinuiteten i vården. En läkare som alltid träffar samma patient har också lättare att upptäcka förändringar i måendet och följa effekten av olika behandlingar, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR, i ett pressmeddelande.

Kontinuitet är väsentligt för såväl patienter som medarbetare. Flera studier har visat att god läkarkontinuitet har positiva effekter på patienttillfredsställelse och kan minska sjukvårdskonsumtion, läkemedelsförbrukningen och antalet besök på akutmottagningar.

En anledning till den ökade läkarkontakten är att antalet ST-läkare i allmänmedicin har gått från 2 950 till 3 286 de senaste två åren, en ökning med elva procent.

– Att antalet ST-läkare i allmänmedicin fortsätter att öka är mycket positivt och en viktig del i att förstärka primärvården i utvecklingen mot en god och nära vård, säger Emma Spak.

Fakta
God och nära vård

God och nära vård är en överenskommelse mellan SKR och regeringen med målet att minst 55 procent av befolkningen ska ha en fast läkarkontakt i primärvården. För de som bor på särskilda boenden är målet att minst 88 procent har en fast läkarkontakt i slutet av 2022.

Ta del av mätningens resultat

Sveriges kommuner och regioner (2022). Läkare i primärvården (PM).

Relaterat

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.

Medelålders man tittar in i kamera från en dörröppning

Gamlebo – en plats för äldre missbrukare

På Gamlebo får äldre med aktivt missbruk stöd av personal. Den här ­typen av boenden brottas med många utmaningar och behöver följas upp bättre, enligt forskare i Lund. De har kartlagt drygt tjugo boenden.

Inspiration i arbetet med sociala problem

Ett välkommet tillskott i bokhyllan hos alla socionomstudenter och yrkesverksamma socialarbetare. Så beskriver recensenten­ Maria Sjölund den nya boken Sociala problem efter 65.

Fler nyheter

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.