God och nära vård är en överenskommelse mellan SKR och regeringen med målet att minst 55 procent av befolkningen ska ha en fast läkarkontakt i primärvården. För de som bor på särskilda boenden är målet att minst 88 procent har en fast läkarkontakt i slutet av 2022.
Nio av tio äldre på säbo har fast läkarkontakt
En ny mätning av SKR visar att antalet äldre personer på särskilda boenden som har fast läkarkontakt har ökat. Förändringen är viktigt för att skapa trygghet och öka kontinuiteten, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR.
93 procent av de äldre personer som bor på särskilt boende, säbo, har en fast läkarkontakt, och 97 procent har en fast vårdkontakt i form av en sjuksköterska i kommunen. Det visar en mätning som Sveriges kommuner och regioner, SKR, genomfört i 282 av landets 290 kommuner.
– Det är positivt att så många som bor på säbo har fast läkarkontakt. Det bidrar till att skapa trygghet och öka kontinuiteten i vården. En läkare som alltid träffar samma patient har också lättare att upptäcka förändringar i måendet och följa effekten av olika behandlingar, säger Emma Spak, chef för hälso- och sjukvårdssektionen på SKR, i ett pressmeddelande.
Kontinuitet är väsentligt för såväl patienter som medarbetare. Flera studier har visat att god läkarkontinuitet har positiva effekter på patienttillfredsställelse och kan minska sjukvårdskonsumtion, läkemedelsförbrukningen och antalet besök på akutmottagningar.
En anledning till den ökade läkarkontakten är att antalet ST-läkare i allmänmedicin har gått från 2 950 till 3 286 de senaste två åren, en ökning med elva procent.
– Att antalet ST-läkare i allmänmedicin fortsätter att öka är mycket positivt och en viktig del i att förstärka primärvården i utvecklingen mot en god och nära vård, säger Emma Spak.
Fakta
God och nära vård
Relaterat
Akutvården inte anpassad för äldre patienter
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in
Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar Elin Inge, projektledare vid Vetenskap och Allmänhet.
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Fler nyheter
Så kan dålig sömn påverka åldrandet
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Ensamhet bland äldre migranter uppstår tidigt
Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit ens tillvaro. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
Regelbunden vardagsaktivitet bra för hjärt- och kärlhälsan
Det spelar roll hur ofta man rör på sig under dagen, visar en internationell studie med svenska forskare. De har undersökt hur dagliga korta promenader påverkar äldre personers hälsa.
