Den aktuella studien beskrivs i en rapport som är är tillgänglig via Nestor FoU:s webbplats och heter Hälsofrämjande hemtjänst, med undertiteln En studie av hemtjänstens möjligheter att främja äldres hälsa i det dagliga arbetet och i samarbete med primärvårdsrehab. Studien tar avstamp i rapporten Hälsofrämjande vanor bland äldre – har hemtjänsten en roll att spela?, även den från Nestor FoU och som författarna beskriver i temat På tal om prevention i ÄiC #2/20.
Ny rapport om hemtjänstens hälsofrämjande resurser
Den aktuella studien uppmärksammar resurser i hemtjänsten som kan vara subtila och är en utmaning att uppfatta och tolka. Det säger författarna bakom den resulterande rapporten, Nestors projektledare Karin Högstedt, som är leg fysioterapeut, och Karin Johansson, som är fil dr i arbetsterapi.
Studien visar att lyhördhet och helhetsperspektiv är viktiga kompetenser bland hemtjänstmedarbetare. Den pekar även på några organisatoriska förutsättningar som är nödvändiga för att kompetenserna ska kunna omsättas i handling. Dessa sammanfattas i rapporten som verktyg och rutiner för kommunikation samt tillgång till tid. Närhet och samarbete mellan hemtjänst och primärvårdsrehab är också viktigt, liksom en ledning som stödjer samverkan.
– Vi tycker det är viktigt att hälsofrämjande insatser når äldre personer som har hemtjänst, och inte bara pigga friska äldre. Det finns potential för hemtjänst att främja äldre personers hälsa, men den potentialen har inte uppmärksammas särskilt mycket, säger Karin Johansson i en nyhet på Nestor FoU-centers webbplats.
Studien bygger på deltagande observationer med hemtjänstpersonal och gruppintervjuer med representanter för primärvårdsrehab. Den påbörjades hösten 2019 men avbröts av covid19-pandemin, vilket gjorde att materialet blev mindre än planerat.
– Vi har valt att ändå presentera det, eftersom vi såg att det fanns intressanta fynd att lyfta fram.
Målgrupper för rapporten är framför allt chefer inom hemtjänsten, men också medarbetare som undersköterskor och vårdbiträden, liksom politiker, intresseorganisationer och andra som är intresserade av hur äldres hälsa kan främjas.
– Vi kommer att gå vidare med resultaten för att bidra till att kompetenser och organisatoriska förutsättningar som vi har identifierat i studien ska kunna stärkas, säger Karin Johansson.
Relaterat
Om livet på särskilda boenden – bakom fasaden
Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt en ny studie från Linnéuniversitetet.
Så ser äldres alkoholvanor ut
Allt fler äldre personer lever med alkoholproblem men bara en liten andel får behandling. Ett bättre anpassat bemötande och vård behövs, skriver Wossenseged Birhane Jemberie, som forskar i ämnet.
Rapport från de gamlas land
90-åringen Eva-Mari Köhler beskriver i dagboksform hur det är att bli »sjukt gammal« och få hjälp. Gerdt Sundström har läst en bok av en person som är van vid att formulera sig och reflektera.
Fler nyheter
Försämrat måltidsstöd för äldre
Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste kartläggning av den offentliga måltidsverksamheten.
Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.
Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.