Den aktuella studien beskrivs i en rapport som är är tillgänglig via Nestor FoU:s webbplats och heter Hälsofrämjande hemtjänst, med undertiteln En studie av hemtjänstens möjligheter att främja äldres hälsa i det dagliga arbetet och i samarbete med primärvårdsrehab. Studien tar avstamp i rapporten Hälsofrämjande vanor bland äldre – har hemtjänsten en roll att spela?, även den från Nestor FoU och som författarna beskriver i temat På tal om prevention i ÄiC #2/20.
Ny rapport om hemtjänstens hälsofrämjande resurser
Den aktuella studien uppmärksammar resurser i hemtjänsten som kan vara subtila och är en utmaning att uppfatta och tolka. Det säger författarna bakom den resulterande rapporten, Nestors projektledare Karin Högstedt, som är leg fysioterapeut, och Karin Johansson, som är fil dr i arbetsterapi.
Studien visar att lyhördhet och helhetsperspektiv är viktiga kompetenser bland hemtjänstmedarbetare. Den pekar även på några organisatoriska förutsättningar som är nödvändiga för att kompetenserna ska kunna omsättas i handling. Dessa sammanfattas i rapporten som verktyg och rutiner för kommunikation samt tillgång till tid. Närhet och samarbete mellan hemtjänst och primärvårdsrehab är också viktigt, liksom en ledning som stödjer samverkan.
– Vi tycker det är viktigt att hälsofrämjande insatser når äldre personer som har hemtjänst, och inte bara pigga friska äldre. Det finns potential för hemtjänst att främja äldre personers hälsa, men den potentialen har inte uppmärksammas särskilt mycket, säger Karin Johansson i en nyhet på Nestor FoU-centers webbplats.
Studien bygger på deltagande observationer med hemtjänstpersonal och gruppintervjuer med representanter för primärvårdsrehab. Den påbörjades hösten 2019 men avbröts av covid19-pandemin, vilket gjorde att materialet blev mindre än planerat.
– Vi har valt att ändå presentera det, eftersom vi såg att det fanns intressanta fynd att lyfta fram.
Målgrupper för rapporten är framför allt chefer inom hemtjänsten, men också medarbetare som undersköterskor och vårdbiträden, liksom politiker, intresseorganisationer och andra som är intresserade av hur äldres hälsa kan främjas.
– Vi kommer att gå vidare med resultaten för att bidra till att kompetenser och organisatoriska förutsättningar som vi har identifierat i studien ska kunna stärkas, säger Karin Johansson.
Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd
Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre
Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.
Fler nyheter

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag
Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.

Ny prognos: Så många får demens
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner
Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.