Den aktuella studien beskrivs i en rapport som är är tillgänglig via Nestor FoU:s webbplats och heter Hälsofrämjande hemtjänst, med undertiteln En studie av hemtjänstens möjligheter att främja äldres hälsa i det dagliga arbetet och i samarbete med primärvårdsrehab. Studien tar avstamp i rapporten Hälsofrämjande vanor bland äldre – har hemtjänsten en roll att spela?, även den från Nestor FoU och som författarna beskriver i temat På tal om prevention i ÄiC #2/20.
Ny rapport om hemtjänstens hälsofrämjande resurser
Den aktuella studien uppmärksammar resurser i hemtjänsten som kan vara subtila och är en utmaning att uppfatta och tolka. Det säger författarna bakom den resulterande rapporten, Nestors projektledare Karin Högstedt, som är leg fysioterapeut, och Karin Johansson, som är fil dr i arbetsterapi.
Studien visar att lyhördhet och helhetsperspektiv är viktiga kompetenser bland hemtjänstmedarbetare. Den pekar även på några organisatoriska förutsättningar som är nödvändiga för att kompetenserna ska kunna omsättas i handling. Dessa sammanfattas i rapporten som verktyg och rutiner för kommunikation samt tillgång till tid. Närhet och samarbete mellan hemtjänst och primärvårdsrehab är också viktigt, liksom en ledning som stödjer samverkan.
– Vi tycker det är viktigt att hälsofrämjande insatser når äldre personer som har hemtjänst, och inte bara pigga friska äldre. Det finns potential för hemtjänst att främja äldre personers hälsa, men den potentialen har inte uppmärksammas särskilt mycket, säger Karin Johansson i en nyhet på Nestor FoU-centers webbplats.
Studien bygger på deltagande observationer med hemtjänstpersonal och gruppintervjuer med representanter för primärvårdsrehab. Den påbörjades hösten 2019 men avbröts av covid19-pandemin, vilket gjorde att materialet blev mindre än planerat.
– Vi har valt att ändå presentera det, eftersom vi såg att det fanns intressanta fynd att lyfta fram.
Målgrupper för rapporten är framför allt chefer inom hemtjänsten, men också medarbetare som undersköterskor och vårdbiträden, liksom politiker, intresseorganisationer och andra som är intresserade av hur äldres hälsa kan främjas.
– Vi kommer att gå vidare med resultaten för att bidra till att kompetenser och organisatoriska förutsättningar som vi har identifierat i studien ska kunna stärkas, säger Karin Johansson.
Relaterat
Teater väcker minnen till liv
I Kristinehamn gör publiken en tidsresa till minnenas värld genom sånger och berättelser. Teaterprojektet följs av forskare från Karlstads universitet.
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Vem har störst behov av tandvård?
Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör för att identifiera vårdbehoven hos äldre, skriver debattörerna.
Fler nyheter
Nya tag mot ålderism
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Mer utbildning om döden behövs
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.