Nyliberala tider i hemtjänsten

Enligt Lina Palmqvist, som skrivit avhandlingen Ålderdom, omsorg och makt vid institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet, tycks den nyliberalt anstrukna omsorg där vårdinsatser ses som varor som kan köpas och säljas på en marknad inte ta hänsyn till vikten av relationer. Det har lett till att omsorgsbehoven hos dem som använder hemtjänst har styckats upp och spridits ut, för att tas om hand av flera olika enheter och företag.

Lina Palmqvist. Foto: Göteborgs universitet

– De som själva är omsorgsanvändare har förstahandserfarenhet av denna förändring och kan berätta om hur det påverkar den egna livssituationen. Många är också anhöriga till en gammal person som är beroende av äldreomsorg och hanterar konsekvenserna av välfärdens åtstramning, säger Lina Palmqvist i ett pressmeddelande.

Avhandlingens fokus är kvinnors erfarenheter som omsorgsanvändare, både som tar del av hemtjänst och som får hjälp och stöd av anhöriga. Utifrån den positionen undersöks ålderdomens villkor och hur äldreomsorg utformas, med Göteborg som lokal kontext. Lina Palmqvist har varit på plats i kvinnornas vardag och samlat in och analyserat deras berättelser om åldrande, omsorgstagande och omsorgsgivande.

– Det är genom att undersöka omsorg som komplexa relationer och hur dessa griper in i och påverkar människors situation och livsutrymme som vi också kan få kunskap om vad omsorg innebär och vad som krävs för att den ska vara god och rättvis, säger Lina Palmqvist.

Avhandlingen visar bland annat att omsorgsanvändarna själva tar på sig det administrativa arbetet att samordna omsorgsinsatserna. De fragmenterade tidsbegränsade omsorgsinsatserna kräver aktiva hemtjänstanvändare för att vardagen ska fungera. Men att kunna vara delaktig i sin omsorg ställer också krav på tillit och kontinuitet, något som är svårt när omsättningen av personalgrupper och personal är stor.

Lina Palmqvist har även intervjuat äldre män och kvinnor om rollen som informella omsorgsgivare.

– En effekt av den nyliberala åtstramningspolitiken är en ökning av anhörigas omsorgsgivande, och detta aktualiserar frågan om kvinnors, men även mäns, obetalda omsorgsarbete, säger Lina Palmqvist.

Avhandlingen bekräftar därmed tidigare forskning som visat att funktionsnedsättningar och omsorgsbehov är varierande och oförutsedda, vilket innebär att personer vars liv präglas av dessa belägenheter behöver omsorgsrelationer som är ständigt tillgängliga.

– Detta är ett krav som inte ser ut att kunna uppfyllas inom den nuvarande samhällsordningen, och jag hoppas att avhandlingen kan bidra till en diskussion om hur vi ska kunna tillgodose rättvis och god omsorg till alla, oavsett ålder.