Oklara effekter med snabbare sjukhusutskrivningar

Patienter skrivs ut snabbare sedan lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården trädde i kraft 2018. Däremot är kunskapen begränsad om hur lagen påverkar vård- och omsorgskvaliteten för patienter och brukare. Det visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården, LUS, ska främja en god vård och socialtjänst för den som behöver ytterligare insatser efter att ha skrivits ut från slutenvården. Den ska också främja en kort utskrivningstid för den som är utskrivningsklar. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Vårdanalys, har nu analyserat regionernas och kommunernas utvecklingsarbete med utskrivningsprocessen och effekterna av lagstiftningen för huvudmännen och patienterna.

Patienter skrivs i dag ut från slutenvården snabbare än innan lagen trädde i kraft, en stor andel samma dag som de är utskrivningsklara. Men det finns variationer mellan regionerna och rapporten visar att samverkan i utskrivningsprocessen behöver utvecklas ännu mer. Det behövs också förtydliganden kring vad begreppet utskrivningsklar verkligen innebär, hur planeringen ska utformas och vad den fasta vårdkontakten har för roll och ansvar. Utöver det behövs nationella insatser för att underlätta informationsöverföringen.

– Vi ser att det hittills har varit stort fokus på snabbare utskrivningar från slutenvården. Nu måste vi se till helheten i vården och omsorgen. Vi behöver öka kunskapen om lagens effekter för patienter och brukare genom hela vård-och omsorgskedjan för att kommunerna och regionerna ska kunna ta vara på deras erfarenheter i det fortsatta utvecklingsarbetet, säger Vårdanalys generaldirektör Jean-Luc af Geijerstam.

Rapporten Laga efter läge finns att läsa och ladda ner här

Relaterat

Starka känslor kring att få hemtjänst första gången

Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till sina närstående, visar en ny studie.

Uppehåll mellan måltider kan kopplas till sjukdomar

Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.

Ett rikt liv även kring hundra

Psykologen Henry Egidius skriver om sitt långa yrkesliv och relationer. Gerdt Sundström har läst en bok av en hundraåring med ett rikt liv – även på äldreboendet.

Fler nyheter

Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet

Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en ny avhandling från Malmö universitet visar att det finns satsningar som verkar fungera bättre än andra.