Oklara effekter med snabbare sjukhusutskrivningar

Patienter skrivs ut snabbare sedan lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården trädde i kraft 2018. Däremot är kunskapen begränsad om hur lagen påverkar vård- och omsorgskvaliteten för patienter och brukare. Det visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården, LUS, ska främja en god vård och socialtjänst för den som behöver ytterligare insatser efter att ha skrivits ut från slutenvården. Den ska också främja en kort utskrivningstid för den som är utskrivningsklar. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Vårdanalys, har nu analyserat regionernas och kommunernas utvecklingsarbete med utskrivningsprocessen och effekterna av lagstiftningen för huvudmännen och patienterna.

Patienter skrivs i dag ut från slutenvården snabbare än innan lagen trädde i kraft, en stor andel samma dag som de är utskrivningsklara. Men det finns variationer mellan regionerna och rapporten visar att samverkan i utskrivningsprocessen behöver utvecklas ännu mer. Det behövs också förtydliganden kring vad begreppet utskrivningsklar verkligen innebär, hur planeringen ska utformas och vad den fasta vårdkontakten har för roll och ansvar. Utöver det behövs nationella insatser för att underlätta informationsöverföringen.

– Vi ser att det hittills har varit stort fokus på snabbare utskrivningar från slutenvården. Nu måste vi se till helheten i vården och omsorgen. Vi behöver öka kunskapen om lagens effekter för patienter och brukare genom hela vård-och omsorgskedjan för att kommunerna och regionerna ska kunna ta vara på deras erfarenheter i det fortsatta utvecklingsarbetet, säger Vårdanalys generaldirektör Jean-Luc af Geijerstam.

Rapporten Laga efter läge finns att läsa och ladda ner här

Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.

Fler nyheter

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.