Oklara effekter med snabbare sjukhusutskrivningar

Patienter skrivs ut snabbare sedan lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården trädde i kraft 2018. Däremot är kunskapen begränsad om hur lagen påverkar vård- och omsorgskvaliteten för patienter och brukare. Det visar en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården, LUS, ska främja en god vård och socialtjänst för den som behöver ytterligare insatser efter att ha skrivits ut från slutenvården. Den ska också främja en kort utskrivningstid för den som är utskrivningsklar. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Vårdanalys, har nu analyserat regionernas och kommunernas utvecklingsarbete med utskrivningsprocessen och effekterna av lagstiftningen för huvudmännen och patienterna.

Patienter skrivs i dag ut från slutenvården snabbare än innan lagen trädde i kraft, en stor andel samma dag som de är utskrivningsklara. Men det finns variationer mellan regionerna och rapporten visar att samverkan i utskrivningsprocessen behöver utvecklas ännu mer. Det behövs också förtydliganden kring vad begreppet utskrivningsklar verkligen innebär, hur planeringen ska utformas och vad den fasta vårdkontakten har för roll och ansvar. Utöver det behövs nationella insatser för att underlätta informationsöverföringen.

– Vi ser att det hittills har varit stort fokus på snabbare utskrivningar från slutenvården. Nu måste vi se till helheten i vården och omsorgen. Vi behöver öka kunskapen om lagens effekter för patienter och brukare genom hela vård-och omsorgskedjan för att kommunerna och regionerna ska kunna ta vara på deras erfarenheter i det fortsatta utvecklingsarbetet, säger Vårdanalys generaldirektör Jean-Luc af Geijerstam.

Rapporten Laga efter läge finns att läsa och ladda ner här

Relaterat

Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026.  Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell Alzheimer- och demensforskning.

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.

Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum

I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…

Fler nyheter

AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar

Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.