Regeringen inrättar äldreforskarråd

Regeringen inrättar nu ett råd med forskare som har särskild kompetens inom äldreområdet. Rådet består av 15 ledamöter och kommer att sammanträda ett par gånger årligen.

Det nya äldreforskarrådet ska göra det möjligt för socialministern att föra en dialog med forskare om situationen inom äldre- och omsorgsområdet. Ämnen för diskussionen kan enligt ett pressmeddelande från Socialdepartementet vara att utveckla och implementera effektiva arbetssätt och utbilda personal, att tillvarata de möjligheter digitalisering och välfärdsteknologi innebär och att främja tvärsektoriell samverkan.

Lena Hallengren. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

– Sverige får en allt äldre befolkning. Det är positivt men innebär också stora utmaningar för välfärdssamhället. Det kan till exempel handla om hur framtidens äldreomsorg bör utformas och om hur äldre kan fortsätta vara friska och hur allvarliga sjukdomar kan förebyggas. Därför är jag glad att vi nu får ett äldreforskarråd som kan bidra i detta viktiga arbete, säger socialminister Lena Hallengren.

Här är ledamöterna i äldreforskarrådet

  • Magdalena Elmersjö, fil dr, socialt arbete, Södertörns högskola
  • Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi, Karolinska institutet
  • Christine Gustafsson, docent, vårdvetenskap, Mälardalens högskola
  • Kristiina Heikkilä, docent, vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
  • Linus Jönsson, med dr, Karolinska institutet
  • Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik, Karolinska institutet
  • Clary Krekula, professor i sociologi, Karlstads universitet
  • Amy Loutfi, professor i informationsteknologi, Örebro universitet
  • Erik Rosendahl, professor i fysioterapi, Umeå universitet
  • Johan Sanmartin Berglund, professor i hälsovetenskap, Blekinge tekniska högskola
  • Pär Schön, docent, socialt arbete, Karolinska institutet
  • Ingmar Skoog, professor i psykiatri, Göteborgs universitet
  • Annika Taghizadeh Larsson, fil dr, socialt arbete, Linköpings universitet
  • Mats Thorslund, professor i socialgerontologi, Karolinska institutet
  • Britt Östlund, professor teknisk vårdvetenskap, Kungliga tekniska högskolan

Fler nyheter

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.