Digitala verktyg behöver anpassas bättre
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.
Regeringen inrättar äldreforskarråd
Regeringen inrättar nu ett råd med forskare som har särskild kompetens inom äldreområdet. Rådet består av 15 ledamöter och kommer att sammanträda ett par gånger årligen.
Det nya äldreforskarrådet ska göra det möjligt för socialministern att föra en dialog med forskare om situationen inom äldre- och omsorgsområdet. Ämnen för diskussionen kan enligt ett pressmeddelande från Socialdepartementet vara att utveckla och implementera effektiva arbetssätt och utbilda personal, att tillvarata de möjligheter digitalisering och välfärdsteknologi innebär och att främja tvärsektoriell samverkan.
– Sverige får en allt äldre befolkning. Det är positivt men innebär också stora utmaningar för välfärdssamhället. Det kan till exempel handla om hur framtidens äldreomsorg bör utformas och om hur äldre kan fortsätta vara friska och hur allvarliga sjukdomar kan förebyggas. Därför är jag glad att vi nu får ett äldreforskarråd som kan bidra i detta viktiga arbete, säger socialminister Lena Hallengren.
Här är ledamöterna i äldreforskarrådet
- Magdalena Elmersjö, fil dr, socialt arbete, Södertörns högskola
- Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi, Karolinska institutet
- Christine Gustafsson, docent, vårdvetenskap, Mälardalens högskola
- Kristiina Heikkilä, docent, vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
- Linus Jönsson, med dr, Karolinska institutet
- Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik, Karolinska institutet
- Clary Krekula, professor i sociologi, Karlstads universitet
- Amy Loutfi, professor i informationsteknologi, Örebro universitet
- Erik Rosendahl, professor i fysioterapi, Umeå universitet
- Johan Sanmartin Berglund, professor i hälsovetenskap, Blekinge tekniska högskola
- Pär Schön, docent, socialt arbete, Karolinska institutet
- Ingmar Skoog, professor i psykiatri, Göteborgs universitet
- Annika Taghizadeh Larsson, fil dr, socialt arbete, Linköpings universitet
- Mats Thorslund, professor i socialgerontologi, Karolinska institutet
- Britt Östlund, professor teknisk vårdvetenskap, Kungliga tekniska högskolan
Fler nyheter
Nya tag mot ålderism
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Mer utbildning om döden behövs
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.
