Regeringen inrättar äldreforskarråd

Regeringen inrättar nu ett råd med forskare som har särskild kompetens inom äldreområdet. Rådet består av 15 ledamöter och kommer att sammanträda ett par gånger årligen.

Det nya äldreforskarrådet ska göra det möjligt för socialministern att föra en dialog med forskare om situationen inom äldre- och omsorgsområdet. Ämnen för diskussionen kan enligt ett pressmeddelande från Socialdepartementet vara att utveckla och implementera effektiva arbetssätt och utbilda personal, att tillvarata de möjligheter digitalisering och välfärdsteknologi innebär och att främja tvärsektoriell samverkan.

Lena Hallengren. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

– Sverige får en allt äldre befolkning. Det är positivt men innebär också stora utmaningar för välfärdssamhället. Det kan till exempel handla om hur framtidens äldreomsorg bör utformas och om hur äldre kan fortsätta vara friska och hur allvarliga sjukdomar kan förebyggas. Därför är jag glad att vi nu får ett äldreforskarråd som kan bidra i detta viktiga arbete, säger socialminister Lena Hallengren.

Här är ledamöterna i äldreforskarrådet

  • Magdalena Elmersjö, fil dr, socialt arbete, Södertörns högskola
  • Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi, Karolinska institutet
  • Christine Gustafsson, docent, vårdvetenskap, Mälardalens högskola
  • Kristiina Heikkilä, docent, vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
  • Linus Jönsson, med dr, Karolinska institutet
  • Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik, Karolinska institutet
  • Clary Krekula, professor i sociologi, Karlstads universitet
  • Amy Loutfi, professor i informationsteknologi, Örebro universitet
  • Erik Rosendahl, professor i fysioterapi, Umeå universitet
  • Johan Sanmartin Berglund, professor i hälsovetenskap, Blekinge tekniska högskola
  • Pär Schön, docent, socialt arbete, Karolinska institutet
  • Ingmar Skoog, professor i psykiatri, Göteborgs universitet
  • Annika Taghizadeh Larsson, fil dr, socialt arbete, Linköpings universitet
  • Mats Thorslund, professor i socialgerontologi, Karolinska institutet
  • Britt Östlund, professor teknisk vårdvetenskap, Kungliga tekniska högskolan

Fler nyheter

Otillräckligt stöd för yngre med demens

Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det visar en avhandling från Jönköping university.

Allt äldre befolkning i krympande kommuner

Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.

Porträttbild på Sara Henricsson

Äldre har komplex syn på munnens och tändernas utseende

Äldre personer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet och naturligt åldrande. Det visar en avhandling från Malmö universitet.

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.

Äldre kvinna i rullstol får hjälp med att komma ut

Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.