Regeringen inrättar äldreforskarråd

Regeringen inrättar nu ett råd med forskare som har särskild kompetens inom äldreområdet. Rådet består av 15 ledamöter och kommer att sammanträda ett par gånger årligen.

Det nya äldreforskarrådet ska göra det möjligt för socialministern att föra en dialog med forskare om situationen inom äldre- och omsorgsområdet. Ämnen för diskussionen kan enligt ett pressmeddelande från Socialdepartementet vara att utveckla och implementera effektiva arbetssätt och utbilda personal, att tillvarata de möjligheter digitalisering och välfärdsteknologi innebär och att främja tvärsektoriell samverkan.

Lena Hallengren. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

– Sverige får en allt äldre befolkning. Det är positivt men innebär också stora utmaningar för välfärdssamhället. Det kan till exempel handla om hur framtidens äldreomsorg bör utformas och om hur äldre kan fortsätta vara friska och hur allvarliga sjukdomar kan förebyggas. Därför är jag glad att vi nu får ett äldreforskarråd som kan bidra i detta viktiga arbete, säger socialminister Lena Hallengren.

Här är ledamöterna i äldreforskarrådet

  • Magdalena Elmersjö, fil dr, socialt arbete, Södertörns högskola
  • Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi, Karolinska institutet
  • Christine Gustafsson, docent, vårdvetenskap, Mälardalens högskola
  • Kristiina Heikkilä, docent, vårdvetenskap, Linnéuniversitetet
  • Linus Jönsson, med dr, Karolinska institutet
  • Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik, Karolinska institutet
  • Clary Krekula, professor i sociologi, Karlstads universitet
  • Amy Loutfi, professor i informationsteknologi, Örebro universitet
  • Erik Rosendahl, professor i fysioterapi, Umeå universitet
  • Johan Sanmartin Berglund, professor i hälsovetenskap, Blekinge tekniska högskola
  • Pär Schön, docent, socialt arbete, Karolinska institutet
  • Ingmar Skoog, professor i psykiatri, Göteborgs universitet
  • Annika Taghizadeh Larsson, fil dr, socialt arbete, Linköpings universitet
  • Mats Thorslund, professor i socialgerontologi, Karolinska institutet
  • Britt Östlund, professor teknisk vårdvetenskap, Kungliga tekniska högskolan

Fler nyheter

Äldre orienterare har bättre hälsa

Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma åldersgrupp, enligt en studie från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet

Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie från Södertörns högskola.

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.