Så går det för den digitala satsningen i omsorgen

Vård- och omsorgsanalys har utvärderat satsningen på välfärdsteknik i äldreomsorgen, som regeringen och Sveriges kommuner och regioner sjösatt.

Rapportens omslag2020 startade den treåriga satsningen på välfärdsteknik i äldreomsorgen, som regeringen och Sveriges kommuner och regioner, SKR, kommit överens om på vägen mot Vision e-hälsa 2025, där Sverige är tänkt att bli världsledande i att använda digitaliseringens möjligheter. Nu har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys utvärderat resultatet av insatserna.

Själva överenskommelsen gällde 2020-2022 och innebar 200 miljoner kronor om året, som gick till kommunerna samt till SKR och tio modellkommuner som skulle utgöra en stödfunktion, kallat kompetenscentret för välfärdsteknik. Vård- och omsorgsanalys konstaterar att satsningen varit ett steg på vägen mot visionen om e-hälsa, och att var tredje kommun tycker att kompetenscentret har gett dem bättre förutsättningar.

Samtidigt finns de grundläggande strukturella hindren för digitaliseringen kvar. Det gäller begränsad kunskap, otillräcklig nationell styrning och samordning, avsaknad av enhetliga standarder och krav på teknik, tillsammans med otydliga regelverk kring personer med nedsatt beslutsförmåga. Både personal och äldre personer inom omsorgen är positiva till digital teknik. De äldre känner ändå oro för att tekniken kan leda till ökad ensamhet, och personalen har hittills inte sett att den lett till så stora fördelar i deras arbete.

Vård- och omsorgsanalys rekommenderar bland annat att regeringen stimulerar till mer forskning om välfärdsteknik och ger ett uppdrag att kvalitetssäkra, samordna och göra kunskapen om välfärdsteknik tillgänglig. Man bör också förtydliga regelverket för samtycke till välfärdsteknik för personer med nedsatt beslutsförmåga, samt säkerställa att användningen av välfärdsteknik utgår från individens behov och förutsättningar. Dessutom bör man arbeta för att stärka arbetsmiljöperspektivet och involvera personalen mer i införandet av välfärdsteknik.

Läs rapporten

Relaterat

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare…

Så förändrades våra digitala vanor under pandemin

Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har…

E-hälsotjänster oftare en utmaning för äldre personer

I en ny avhandling har Anna Sjöström vid Umeå universitet undersökt hur primärvårdspatienter använder internet och e-hälsotjänster.

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.