Så kan robotar hjälpa vid gångrehabilitering

Robotar som hjälper till vid gångträning efter stroke har utvecklats med förhoppningen att ge en skräddarsydd och högintensiv rehabilitering. Men är det lika bra som det låter? En avhandling från Umeå universitet har undersökt detta.

En person som drabbas av stroke kan få en begränsad rörelseförmåga som kännetecknas av avvikande och ofta kompensatoriska rörelsemönster, något som kan påverka individens vardag och livskvalitet. Ett viktigt steg i återhämtningen är då att få igång gångförmågan.

Teknologiska innovationer, som till exempel robotar som assisterar vid gångträning, har utvecklats med syfte att effektivisera och skräddarsy gångträning för personer som har drabbats av en stroke.

Heidi Nedergård, doktorand vid Umeå universitet, har i sin avhandling undersökt hur och om  just gångassisterande robotar kan hjälpa till vid rehabiliteringen. Resultaten visar att robotar till viss del möjliggör utvärdering av gångförmågan i detalj och att de kan hjälpa till att intensifiera rehabiliteringen. 

Personer som under sex veckor tränat med en gångassisterande robot uppgav att det inledningsvis kunde kännas svårt att hitta en jämn rytm i träningen, men att det var positivt att känna att de blev utmanade fysiskt och mentalt. Möjligheten att få regelbunden återkoppling, till exempel i form av rapporter om hur lång sträcka man gått, gav också en positiv inställning. 

Samtidigt var fysioterapeutens roll och dennes uppmuntran avgörande för att motivationen skulle bibehållas under träning och ansågs vara viktigare än teknologin i sig. 

– Teknologiska innovationer kan stötta och effektivisera både utvärdering och rehabilitering efter stroke, men de bör inte ses som ersättning, utan snarare som komplement till konventionell rehabilitering och bör vidareutvecklas i nära samarbete med fysioterapeuter och patienter, säger Heidi Nedergård i ett pressmeddelande.

Las avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Heidi Nedergård (2021). “Taking the next step”: whole-body biomechanical gait analysis, and user-perspectives on robotic-assisted gait training post-stroke. Umeå universitet.

Artiklar i avhandlingen

I. Heidi Nedergård m fl (2021). Effect of robotic-assisted gait training on objective biomechanical measures of gait in persons post-stroke: a systematic review and meta-analysis. Publicerad i Journal och Neuroengineering and rehabilitation. 

II. Heidi Nedergård m fl (2020). Inclination angles of the ankle and head relative to the centre of mass identify gait deviations post-stroke. Publicerad i Gait & posture. 

III. Heidi Nedergård (2021). Towards a consensus of kinematic variables to be used for evaluation of gait post-stroke. Manuskript. 

IV. Heidi Nedergård (2021). Users’ experiences of intensive robotic-assisted gait training post-stroke: “a push forward or feeling pushed around?”. Manuskript. 

Relaterat

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.

Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum

I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…

Digitala verktyg behöver anpassas bättre

Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar forskningsresultat från bland annat Karlstads universitet.

Fler nyheter

AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar

Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.

Nya tag mot ålderism

Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även ett nationellt råd ingår.

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.