Så kan robotar hjälpa vid gångrehabilitering

Robotar som hjälper till vid gångträning efter stroke har utvecklats med förhoppningen att ge en skräddarsydd och högintensiv rehabilitering. Men är det lika bra som det låter? En avhandling från Umeå universitet har undersökt detta.

En person som drabbas av stroke kan få en begränsad rörelseförmåga som kännetecknas av avvikande och ofta kompensatoriska rörelsemönster, något som kan påverka individens vardag och livskvalitet. Ett viktigt steg i återhämtningen är då att få igång gångförmågan.

Teknologiska innovationer, som till exempel robotar som assisterar vid gångträning, har utvecklats med syfte att effektivisera och skräddarsy gångträning för personer som har drabbats av en stroke.

Heidi Nedergård, doktorand vid Umeå universitet, har i sin avhandling undersökt hur och om  just gångassisterande robotar kan hjälpa till vid rehabiliteringen. Resultaten visar att robotar till viss del möjliggör utvärdering av gångförmågan i detalj och att de kan hjälpa till att intensifiera rehabiliteringen. 

Personer som under sex veckor tränat med en gångassisterande robot uppgav att det inledningsvis kunde kännas svårt att hitta en jämn rytm i träningen, men att det var positivt att känna att de blev utmanade fysiskt och mentalt. Möjligheten att få regelbunden återkoppling, till exempel i form av rapporter om hur lång sträcka man gått, gav också en positiv inställning. 

Samtidigt var fysioterapeutens roll och dennes uppmuntran avgörande för att motivationen skulle bibehållas under träning och ansågs vara viktigare än teknologin i sig. 

– Teknologiska innovationer kan stötta och effektivisera både utvärdering och rehabilitering efter stroke, men de bör inte ses som ersättning, utan snarare som komplement till konventionell rehabilitering och bör vidareutvecklas i nära samarbete med fysioterapeuter och patienter, säger Heidi Nedergård i ett pressmeddelande.

Las avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Heidi Nedergård (2021). “Taking the next step”: whole-body biomechanical gait analysis, and user-perspectives on robotic-assisted gait training post-stroke. Umeå universitet.

Artiklar i avhandlingen

I. Heidi Nedergård m fl (2021). Effect of robotic-assisted gait training on objective biomechanical measures of gait in persons post-stroke: a systematic review and meta-analysis. Publicerad i Journal och Neuroengineering and rehabilitation. 

II. Heidi Nedergård m fl (2020). Inclination angles of the ankle and head relative to the centre of mass identify gait deviations post-stroke. Publicerad i Gait & posture. 

III. Heidi Nedergård (2021). Towards a consensus of kinematic variables to be used for evaluation of gait post-stroke. Manuskript. 

IV. Heidi Nedergård (2021). Users’ experiences of intensive robotic-assisted gait training post-stroke: “a push forward or feeling pushed around?”. Manuskript. 

Relaterat

Foto på en tandborste

Goda rutiner kan ge bättre munhälsa på särskilt boende

En ny studie har undersökt arbetet för god munhälsa på särskilt boende. Det finns verktyg som fungerar, men oklar ansvarsfördelning och bristande kunskap kan stå i vägen för att lyckas.

Äldre par på träningscykel

Högintensiv träning bra och säkert för äldre

Äldre personer gynnas och klarar av att träna högintensivt i korta intervaller. Trots att den totala träningstiden kan halveras, jämfört med konventionell träning, går det att se positiva effekter på både kroppen och hjärnan. Det visar en avhandling från Umeå…

Samlad seniormottagning kan underlätta för alla

Att samla primärvård, rehab och biståndshandläggning i en seniormottagning kan underlätta för äldre personer som behöver stöd. Nestor FoU-center har utvärderat uppbyggnaden av en seniormottagning i Nacka.

Fler nyheter

Så länge en "bonusförförälder" är engagerad betraktas hen som en riktig släkting i barnens ögon. Foto: Mostphotos

Bonusbarnbarn sätter engagemanget främst

För den äldre generationen kan relationen till bonusbarnbarn vara komplicerad. Men barnen gör ingen större skillnad på biologisk eller bonusanknyting – engagemanget räknas, visar sociologen Linn Alenius Wallin i sin doktorsavhandling.

En man sitter ensam i sin soffa. Han ser allvarlig ut.

Insatser mot ensamhet bland äldre personer

SBU har granskat fem sammanställningar av forskningen kring insatser mot ensamhet. De konstaterar att forskningen är spretig, men att det finns saker att lära.

Fortfarande är det långt fler kvinnor än män som blir 100 år och äldre. Foto: Mostphotos

Hundraåringarna blir allt fler

Allt fler fyller hundra år, visar statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Det är fortfarande betydligt fler kvinnor än män som uppnår den höga åldern.