Så kan robotar hjälpa vid gångrehabilitering

Robotar som hjälper till vid gångträning efter stroke har utvecklats med förhoppningen att ge en skräddarsydd och högintensiv rehabilitering. Men är det lika bra som det låter? En avhandling från Umeå universitet har undersökt detta.

En person som drabbas av stroke kan få en begränsad rörelseförmåga som kännetecknas av avvikande och ofta kompensatoriska rörelsemönster, något som kan påverka individens vardag och livskvalitet. Ett viktigt steg i återhämtningen är då att få igång gångförmågan.

Teknologiska innovationer, som till exempel robotar som assisterar vid gångträning, har utvecklats med syfte att effektivisera och skräddarsy gångträning för personer som har drabbats av en stroke.

Heidi Nedergård, doktorand vid Umeå universitet, har i sin avhandling undersökt hur och om  just gångassisterande robotar kan hjälpa till vid rehabiliteringen. Resultaten visar att robotar till viss del möjliggör utvärdering av gångförmågan i detalj och att de kan hjälpa till att intensifiera rehabiliteringen. 

Personer som under sex veckor tränat med en gångassisterande robot uppgav att det inledningsvis kunde kännas svårt att hitta en jämn rytm i träningen, men att det var positivt att känna att de blev utmanade fysiskt och mentalt. Möjligheten att få regelbunden återkoppling, till exempel i form av rapporter om hur lång sträcka man gått, gav också en positiv inställning. 

Samtidigt var fysioterapeutens roll och dennes uppmuntran avgörande för att motivationen skulle bibehållas under träning och ansågs vara viktigare än teknologin i sig. 

– Teknologiska innovationer kan stötta och effektivisera både utvärdering och rehabilitering efter stroke, men de bör inte ses som ersättning, utan snarare som komplement till konventionell rehabilitering och bör vidareutvecklas i nära samarbete med fysioterapeuter och patienter, säger Heidi Nedergård i ett pressmeddelande.

Las avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Heidi Nedergård (2021). “Taking the next step”: whole-body biomechanical gait analysis, and user-perspectives on robotic-assisted gait training post-stroke. Umeå universitet.

Artiklar i avhandlingen

I. Heidi Nedergård m fl (2021). Effect of robotic-assisted gait training on objective biomechanical measures of gait in persons post-stroke: a systematic review and meta-analysis. Publicerad i Journal och Neuroengineering and rehabilitation. 

II. Heidi Nedergård m fl (2020). Inclination angles of the ankle and head relative to the centre of mass identify gait deviations post-stroke. Publicerad i Gait & posture. 

III. Heidi Nedergård (2021). Towards a consensus of kinematic variables to be used for evaluation of gait post-stroke. Manuskript. 

IV. Heidi Nedergård (2021). Users’ experiences of intensive robotic-assisted gait training post-stroke: “a push forward or feeling pushed around?”. Manuskript. 

Relaterat

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära hjärtat.

Fler nyheter

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.