Så kan robotar hjälpa vid gångrehabilitering

Robotar som hjälper till vid gångträning efter stroke har utvecklats med förhoppningen att ge en skräddarsydd och högintensiv rehabilitering. Men är det lika bra som det låter? En avhandling från Umeå universitet har undersökt detta.

En person som drabbas av stroke kan få en begränsad rörelseförmåga som kännetecknas av avvikande och ofta kompensatoriska rörelsemönster, något som kan påverka individens vardag och livskvalitet. Ett viktigt steg i återhämtningen är då att få igång gångförmågan.

Teknologiska innovationer, som till exempel robotar som assisterar vid gångträning, har utvecklats med syfte att effektivisera och skräddarsy gångträning för personer som har drabbats av en stroke.

Heidi Nedergård, doktorand vid Umeå universitet, har i sin avhandling undersökt hur och om  just gångassisterande robotar kan hjälpa till vid rehabiliteringen. Resultaten visar att robotar till viss del möjliggör utvärdering av gångförmågan i detalj och att de kan hjälpa till att intensifiera rehabiliteringen. 

Personer som under sex veckor tränat med en gångassisterande robot uppgav att det inledningsvis kunde kännas svårt att hitta en jämn rytm i träningen, men att det var positivt att känna att de blev utmanade fysiskt och mentalt. Möjligheten att få regelbunden återkoppling, till exempel i form av rapporter om hur lång sträcka man gått, gav också en positiv inställning. 

Samtidigt var fysioterapeutens roll och dennes uppmuntran avgörande för att motivationen skulle bibehållas under träning och ansågs vara viktigare än teknologin i sig. 

– Teknologiska innovationer kan stötta och effektivisera både utvärdering och rehabilitering efter stroke, men de bör inte ses som ersättning, utan snarare som komplement till konventionell rehabilitering och bör vidareutvecklas i nära samarbete med fysioterapeuter och patienter, säger Heidi Nedergård i ett pressmeddelande.

Las avhandlingen i sin helhet

Avhandlingen

Heidi Nedergård (2021). “Taking the next step”: whole-body biomechanical gait analysis, and user-perspectives on robotic-assisted gait training post-stroke. Umeå universitet.

Artiklar i avhandlingen

I. Heidi Nedergård m fl (2021). Effect of robotic-assisted gait training on objective biomechanical measures of gait in persons post-stroke: a systematic review and meta-analysis. Publicerad i Journal och Neuroengineering and rehabilitation. 

II. Heidi Nedergård m fl (2020). Inclination angles of the ankle and head relative to the centre of mass identify gait deviations post-stroke. Publicerad i Gait & posture. 

III. Heidi Nedergård (2021). Towards a consensus of kinematic variables to be used for evaluation of gait post-stroke. Manuskript. 

IV. Heidi Nedergård (2021). Users’ experiences of intensive robotic-assisted gait training post-stroke: “a push forward or feeling pushed around?”. Manuskript. 

Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.

Fler nyheter

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.