Så påverkades äldre personer under coronavåren

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har genomfört en stor enkätundersökning bland äldre personer boende i Stockholm för att fånga förändringar i levnadsvanor och beskriva upplevelser av våren och sommaren 2020. Extra fokus lades på att fånga upp personer 85+, en grupp som ofta är underrepresenterad i studier.

– Gruppen 70+ innehåller ganska många som är över 85 år och deras upplevelse är minst lika viktig att undersöka. Det kan vara en grupp som är svår att nå, men vi har skickat extra många enkäter till just dem, säger Åsa von Berens, som är en av utredarna bakom rapporten.

Rapportens författare poängterar att enkätsvaren visar vilken heterogen grupp det rör sig om. Inom gruppen finns ett stort spann av hälsotillstånd, levnadsvanor, preferenser, personligheter, resurser, förmågor och livserfarenheter. Men det finns mönster och äldre personers vardag har förändrats, mycket och för många. De sociala kontakterna har blivit färre och den vardagliga fysiska aktiviteten har minskat. För många har den psykiska hälsan påverkats på ett negativt sätt.

– En stor andel upplever besvär av ensamhet, oftare nu än före pandemin, säger Åsa von Berens.

Resultaten visar också skillnader, exempelvis mellan kvinnor och män, mellan ensamboende och samboende och mellan olika åldersgrupper. Ett exempel är att kvinnor i större utsträckning kände sig begränsade i sina aktiviteter. Det var också kvinnor som i större utsträckning upplevde det jobbigt att inte få träffa människor som stod dem nära.

– Det tyckte alla i stort sett men ännu mer kvinnorna, säger Åsa von Berens.

Att besväras av ensamhet var också vanligare hos kvinnorna, liksom det var fler kvinnor som uppgav att de besvärades oftare av ensamhet nu under pandemin än tidigare.

Fler i de äldre åldersgrupperna uppgav att de hade minskat sin vardagliga fysiska aktivitet. Där spelade också självskattad hälsa in. Personer med sämre hälsa hade i större utsträckning minskat sin fysiska aktivitet.

Hela en av fyra upplevde inte sin vardag som meningsfull. Det var vanligare hos ensamboende och bland personer över 85 år. Det är också den gruppen som i mindre utsträckning har ställt om till att umgås med andra utomhus, jämfört med yngre med någorlunda eller god hälsa.

– Det verkar som att de blivit mer isolerade, säger Åsa von Berens.

Undersökningen visade också att 15 procent av männen och 25 procent av kvinnorna hade tecken på depression och tidigare forskning visar att besvär av ensamhet kan påverka hälsan. Pandemin ger konsekvenser här och nu, men kan också få konsekvenser på lång sikt.

– Ju längre ensamhet och depression pågår desto svårare kan det vara att ta sig ur det. Och ju längre man är stillasittande desto större konsekvenser får det, speciellt när man är äldre, säger Äldrecentrums utredare Bettina Meinow, som också varit med i arbetet med den nya rapporten.

– Man har ju olika förutsättningar och förmågor, och olika hälsotillstånd som gör det olika lätt eller svårt att komma tillbaka efter pandemin. Där ser förutsättningarna väldigt olika ut. Och om man mår dåligt kan det vara svårt att komma ur det, även om man får en vaccinering.

I undersökningen fanns också två öppna frågor, där deltagarna kunde svara fritt: Vad påverkade dig mest och Vad saknade du i enkäten?

– Vi fick väldigt många svar, ofta ganska långa, vilket är rätt ovanligt i den här typen av enkäter, så det fanns något man ville berätta. Vi har påbörjat analysen men kan inte säga så mycket än, förutom att möjligheten att berätta om vardagen under pandemin verkligen har engagerat, säger Bettina Meinow.

Analysen av svaren på de öppna frågorna förväntas vara klar under hösten.