Neziha Akalin har i sin avhandling använt sig av den sociala roboten Pepper för att undersöka hur exempelvis äldre personer uppfattar robotar. Foto: Örebro universitet

Så ska äldre känna sig trygga med robotar

Vi litar på en robot när vi spelar spel, men samma nivå av trygghet finns inte om den ska hjälpa oss med till exempel vaccinering. Nu visar en avhandling från Örebro universitet vad som behövs för att bland annat äldre personer ska känna sig trygga med robotar i vården.

Robotar är på frammarsch och används i flera olika sammanhang. Det finns allt från robotdammsugare till självkörande bilar, och båda tillhör kategorin sociala robotar, det vill säga robotar som kan interagera och kommunicera med människor. I ett sådant samspel är inte bara den tekniska säkerheten viktig, utan också att vi känner oss trygga med robotens beteende.

Neziha Akalin vid Örebro universitet har i sin avhandling undersökt just vad som kan avgöra om förhållandet mellan människor och robotar blir lyckat. Hon har bland annat studerat hur äldre personer, både i och utan en omsorgssituation, upplever interaktioner med den sociala roboten Pepper.

Personer har exempelvis fått träna med roboten som instruktör och spelat frågespel. Resultaten visar att det fanns sex faktorer som var avgörande för att personerna skulle känna sig trygga i sina interaktioner med roboten: känsla av trygghet, känsla av kontroll, tillit till roboten, förutsägbarhet och tidigare erfarenhet av robotar.

– Människor vill veta vad som händer med en robot om något oförutsägbart skulle hända. Det är också viktigt med vilket sammanhang interaktionen sker i för att personer ska känna sig trygga. Till exempel tyckte deltagarna om att spela spel med roboten, men hade svårare att lita på den när den skulle hjälpa till med mediciner, säger Neziha Akalin i ett pressmeddelande.

Något som också upplevdes som bra var när roboten gav personen positiv feedback på en aktivitet.

– Då presterade de äldre bättre under ett träningspass och tyckte att Pepper var en riktig coach.

Men i nuläget fokuserar robotikforskning framför allt på den fysiska säkerheten. Samtidigt behöver man i ta allt större hänsyn till den upplevde tryggheten hos användarna.

– Jag tror att vår tillit till robotar och upplevd trygghet kommer att vara en del av säkerhetsstandarder. Redan i dag är det en viktig aspekt i utvecklingen av exempelvis självkörande fordon, säger Neziha Akalin.

Läs avhandlingen i sin helhet

Avhandling

Neziha Akalin (2022). Perceived safety in social human-robot interaction. Örebro universitet.

Delstudier

Neziha Akalin, Annica Kristoffersson & Amy Loutfi (2019). Evaluating the sense of safety and security in human – Robot interaction with older people. Kapitel i antologi.

Neziha Akalin, Annica Kristoffersson & Amy Loutfi (2019). The influence of feedback type in robot-assisted training. Publicerad i Multimodal technologies of feedback type in robot-assisted training.

Neziha Akalin, Annica Kristoffersson & Amy Loutfi (2022). Do you feel safe with your robot? Factors influencing perceived safety in human-robot interaction based on subjective and objective measures. Publicerad i International journal of human-computer studies.

Neziha Akalin & Amy Loutfi (2021). Reinforcement learning approaches in social robotics. Publicerad i Sensors.

Relaterat

Koll på tiden skapar trygghet

En elektronisk klocka och kalender kan leda till minskad oro för personer med demenssjukdom. Det kan även vara möjligt att ställa diagnos tidigare…

Så förändrades våra digitala vanor under pandemin

Coronapandemin blev en samhällelig kris, som ökade behovet av att kommunicera då många blev isolerade i sina hem. I en ny artikel har…

E-hälsotjänster oftare en utmaning för äldre personer

I en ny avhandling har Anna Sjöström vid Umeå universitet undersökt hur primärvårdspatienter använder internet och e-hälsotjänster.

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.