Foto: Socialdepartementet

Så ska vård- och omsorgsyrken bli mer attraktiva

För att fler ska välja vård- och omsorgsyrken behöver arbets- och anställningsvillkoren förbättras, ledarskapet förstärkas och ny teknik tas tillvara. Det anser den särskilde utredaren Göran Johnsson som i går överlämnade sitt betänkande om en hållbar kompetensförsörjning till regeringen.

– Det är viktigt att fler söker sig till vård och omsorg när de väljer yrke eller skolar om sig. Men det är också viktigt att kunna få personalen att stanna. Antalet äldre personer ökar i samhället och då behöver vi kunna tillgodose det allt större vårdbehovet, sa Göran Johnsson när han presenterade betänkandet. 

Han berättade att han under arbetets gång har blivit förvånad över hur mycket vård- och omsorgskvaliteten skiljer sig mellan och inom kommuner. 

– Det finns kommuner som arbetar bra och kompetensförsörjande med vård och omsorg, men de som inte gör det jobbar mycket ad hoc och ligger på en nivå som inte är acceptabel. 

UTREDAREN OM UTREDNINGEN

Det slutliga betänkandet från nationelle samordnaren för kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre heter Vilja välja vård och omsorg – En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre (SOU 2021:52).

I ÄiC #3/20 skriver Göran Johnsson om sitt utredningsarbete i artikeln Utveckla med utbildning och mer professionalism.

Utredningen innehåller 38 rekommendationer kategoriserade i fyra områden. Exempelvis behöver utbildningsnivån höjas, fler män rekryteras och karriärvägar utvecklas. 

Göran Johnsson betonade också vikten av ett nära och tydligt ledarskap. Varje verksamhetsnära chef ska som mest ansvara för 30 medarbetare. Dessutom borde teamarbeten med olika kompetenser implementeras. 

För att skapa trygga anställnings- och arbetsvillkor måste alla erbjudas heltids- och tillsvidareanställning. Det är också viktigt att i större utsträckning använda ny teknik. Personalen behöver vara delaktig och erbjudas fortbildning inom digitalisering. 

– Kompetensförsörjning är i första hand ett kommunalt ansvar, men det kan vara angeläget att inrätta ett nationellt kompetenscenter på nationell nivå där kunskap om demens, geriatrik och verksamhetsutveckling samlas, sa Göran Johnsson och fortsatte: 

– Under pandemin har äldreomsorgen haft strålkastarljuset på sig, men nu ser vi hur intresset börjar avta. Det får inte bli ett bloss som snart slocknar igen. Vården och omsorgen om äldre är en välfärdsfråga som måste prioriteras på den politiska dagordningen, både av kommunerna och regeringen. Vänta inte, förändringsarbetet måste börja nu.

Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa…

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres…

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i…

Fler nyheter

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på…

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en…

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och…