Foto: Socialdepartementet

Så ska vård- och omsorgsyrken bli mer attraktiva

För att fler ska välja vård- och omsorgsyrken behöver arbets- och anställningsvillkoren förbättras, ledarskapet förstärkas och ny teknik tas tillvara. Det anser den särskilde utredaren Göran Johnsson som i går överlämnade sitt betänkande om en hållbar kompetensförsörjning till regeringen.

– Det är viktigt att fler söker sig till vård och omsorg när de väljer yrke eller skolar om sig. Men det är också viktigt att kunna få personalen att stanna. Antalet äldre personer ökar i samhället och då behöver vi kunna tillgodose det allt större vårdbehovet, sa Göran Johnsson när han presenterade betänkandet. 

Han berättade att han under arbetets gång har blivit förvånad över hur mycket vård- och omsorgskvaliteten skiljer sig mellan och inom kommuner. 

– Det finns kommuner som arbetar bra och kompetensförsörjande med vård och omsorg, men de som inte gör det jobbar mycket ad hoc och ligger på en nivå som inte är acceptabel. 

UTREDAREN OM UTREDNINGEN

Det slutliga betänkandet från nationelle samordnaren för kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre heter Vilja välja vård och omsorg – En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre (SOU 2021:52).

I ÄiC #3/20 skriver Göran Johnsson om sitt utredningsarbete i artikeln Utveckla med utbildning och mer professionalism.

Utredningen innehåller 38 rekommendationer kategoriserade i fyra områden. Exempelvis behöver utbildningsnivån höjas, fler män rekryteras och karriärvägar utvecklas. 

Göran Johnsson betonade också vikten av ett nära och tydligt ledarskap. Varje verksamhetsnära chef ska som mest ansvara för 30 medarbetare. Dessutom borde teamarbeten med olika kompetenser implementeras. 

För att skapa trygga anställnings- och arbetsvillkor måste alla erbjudas heltids- och tillsvidareanställning. Det är också viktigt att i större utsträckning använda ny teknik. Personalen behöver vara delaktig och erbjudas fortbildning inom digitalisering. 

– Kompetensförsörjning är i första hand ett kommunalt ansvar, men det kan vara angeläget att inrätta ett nationellt kompetenscenter på nationell nivå där kunskap om demens, geriatrik och verksamhetsutveckling samlas, sa Göran Johnsson och fortsatte: 

– Under pandemin har äldreomsorgen haft strålkastarljuset på sig, men nu ser vi hur intresset börjar avta. Det får inte bli ett bloss som snart slocknar igen. Vården och omsorgen om äldre är en välfärdsfråga som måste prioriteras på den politiska dagordningen, både av kommunerna och regeringen. Vänta inte, förändringsarbetet måste börja nu.

Relaterat

Rapport från de gamlas land

90-åringen Eva-Mari Köhler beskriver i dagboksform hur det är att bli »sjukt gammal« och få hjälp. Gerdt Sundström har läst en bok av…

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…

Rakt in i åldersmuren

Äldre i Centrum ställer några snabba frågor till journalisten Jonas Nordling, som har skrivit en bok om åldersutmaningarna i dagens samhälle.

Fler nyheter

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…

Porträttbild på Zeyad Albadri

Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott

En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring

Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.