Foto: Socialdepartementet

Så ska vård- och omsorgsyrken bli mer attraktiva

För att fler ska välja vård- och omsorgsyrken behöver arbets- och anställningsvillkoren förbättras, ledarskapet förstärkas och ny teknik tas tillvara. Det anser den särskilde utredaren Göran Johnsson som i går överlämnade sitt betänkande om en hållbar kompetensförsörjning till regeringen.

– Det är viktigt att fler söker sig till vård och omsorg när de väljer yrke eller skolar om sig. Men det är också viktigt att kunna få personalen att stanna. Antalet äldre personer ökar i samhället och då behöver vi kunna tillgodose det allt större vårdbehovet, sa Göran Johnsson när han presenterade betänkandet. 

Han berättade att han under arbetets gång har blivit förvånad över hur mycket vård- och omsorgskvaliteten skiljer sig mellan och inom kommuner. 

– Det finns kommuner som arbetar bra och kompetensförsörjande med vård och omsorg, men de som inte gör det jobbar mycket ad hoc och ligger på en nivå som inte är acceptabel. 

UTREDAREN OM UTREDNINGEN

Det slutliga betänkandet från nationelle samordnaren för kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre heter Vilja välja vård och omsorg – En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre (SOU 2021:52).

I ÄiC #3/20 skriver Göran Johnsson om sitt utredningsarbete i artikeln Utveckla med utbildning och mer professionalism.

Utredningen innehåller 38 rekommendationer kategoriserade i fyra områden. Exempelvis behöver utbildningsnivån höjas, fler män rekryteras och karriärvägar utvecklas. 

Göran Johnsson betonade också vikten av ett nära och tydligt ledarskap. Varje verksamhetsnära chef ska som mest ansvara för 30 medarbetare. Dessutom borde teamarbeten med olika kompetenser implementeras. 

För att skapa trygga anställnings- och arbetsvillkor måste alla erbjudas heltids- och tillsvidareanställning. Det är också viktigt att i större utsträckning använda ny teknik. Personalen behöver vara delaktig och erbjudas fortbildning inom digitalisering. 

– Kompetensförsörjning är i första hand ett kommunalt ansvar, men det kan vara angeläget att inrätta ett nationellt kompetenscenter på nationell nivå där kunskap om demens, geriatrik och verksamhetsutveckling samlas, sa Göran Johnsson och fortsatte: 

– Under pandemin har äldreomsorgen haft strålkastarljuset på sig, men nu ser vi hur intresset börjar avta. Det får inte bli ett bloss som snart slocknar igen. Vården och omsorgen om äldre är en välfärdsfråga som måste prioriteras på den politiska dagordningen, både av kommunerna och regeringen. Vänta inte, förändringsarbetet måste börja nu.

Relaterat

Teater väcker minnen till liv

I Kristinehamn gör publiken en tidsresa till minnenas värld genom sånger och berättelser. Teaterprojektet följs av forskare från Karlstads universitet.

Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs

Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…

Tandhygienisten Jessica Friberg sitter med patienten Olof

Vem har störst behov av tandvård?

Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör…

Fler nyheter

Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan

Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…

Mer utbildning om döden behövs

Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för…

Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer

Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny…