Foto: Socialdepartementet

Så ska vård- och omsorgsyrken bli mer attraktiva

För att fler ska välja vård- och omsorgsyrken behöver arbets- och anställningsvillkoren förbättras, ledarskapet förstärkas och ny teknik tas tillvara. Det anser den särskilde utredaren Göran Johnsson som i går överlämnade sitt betänkande om en hållbar kompetensförsörjning till regeringen.

– Det är viktigt att fler söker sig till vård och omsorg när de väljer yrke eller skolar om sig. Men det är också viktigt att kunna få personalen att stanna. Antalet äldre personer ökar i samhället och då behöver vi kunna tillgodose det allt större vårdbehovet, sa Göran Johnsson när han presenterade betänkandet. 

Han berättade att han under arbetets gång har blivit förvånad över hur mycket vård- och omsorgskvaliteten skiljer sig mellan och inom kommuner. 

– Det finns kommuner som arbetar bra och kompetensförsörjande med vård och omsorg, men de som inte gör det jobbar mycket ad hoc och ligger på en nivå som inte är acceptabel. 

UTREDAREN OM UTREDNINGEN

Det slutliga betänkandet från nationelle samordnaren för kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre heter Vilja välja vård och omsorg – En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre (SOU 2021:52).

I ÄiC #3/20 skriver Göran Johnsson om sitt utredningsarbete i artikeln Utveckla med utbildning och mer professionalism.

Utredningen innehåller 38 rekommendationer kategoriserade i fyra områden. Exempelvis behöver utbildningsnivån höjas, fler män rekryteras och karriärvägar utvecklas. 

Göran Johnsson betonade också vikten av ett nära och tydligt ledarskap. Varje verksamhetsnära chef ska som mest ansvara för 30 medarbetare. Dessutom borde teamarbeten med olika kompetenser implementeras. 

För att skapa trygga anställnings- och arbetsvillkor måste alla erbjudas heltids- och tillsvidareanställning. Det är också viktigt att i större utsträckning använda ny teknik. Personalen behöver vara delaktig och erbjudas fortbildning inom digitalisering. 

– Kompetensförsörjning är i första hand ett kommunalt ansvar, men det kan vara angeläget att inrätta ett nationellt kompetenscenter på nationell nivå där kunskap om demens, geriatrik och verksamhetsutveckling samlas, sa Göran Johnsson och fortsatte: 

– Under pandemin har äldreomsorgen haft strålkastarljuset på sig, men nu ser vi hur intresset börjar avta. Det får inte bli ett bloss som snart slocknar igen. Vården och omsorgen om äldre är en välfärdsfråga som måste prioriteras på den politiska dagordningen, både av kommunerna och regeringen. Vänta inte, förändringsarbetet måste börja nu.

Relaterat

Han lyfter existentiella frågor

Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…

Porträttbild på Sara Wittberg

Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik

Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…

Sjuksköterska besöker äldre i Brasilien

Hos äldre i Rios gränder

I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer,­ ­vård­centraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. ­Pernilla Alencar Siljehag…

Fler nyheter

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…

Porträttbild på Susanne Iwarsson

Svenska äldreforskaren Susanne Iwarsson ny hedersdoktor i Finland

Susanne Iwarsson är professor i gerontologi och äldrevård vid Lunds universitet och en av Sveriges främsta äldreforskare. Nu får hon sin andra titel…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…