- Miljöanpassningar som minskning av nattliga störningar som buller och ljus samt att skapa en mer trygg och välbekant miljö för de äldre.
- Personcentrerad vård för att stärka relationen mellan vårdpersonal och äldre genom lyhörd omvårdnad vilket kan minska stress och ångest.
- Icke-farmakologiska interventioner som aktiviteter i dagsljus, kognitiv beteendeterapi för insomni (CBT-I), tyngdtäcke och kanske olika typer av avslappningstekniker.
- Utbildning av vårdpersonal men även chefer i kommun om äldres sömn, sömnupplevelser, samt förslag på sömnfrämjande insatser som kan hjälpa personal att bättre förstå och hantera sömnproblem hos äldre personer.
Så upplever äldre sin sömn
En ny studie belyser äldre personers egna upplevelser av sömnproblem på särskilda boenden. Den lyfter flera aspekter av störningar, såsom oro och reflektioner över livet, bristen på dagliga aktiviteter som gör att dag och natt flyter ihop, samt störning från personalen i form av ljus och ljud under natten. Det kan också handla om ångest och rädsla för kroniska sjukdomar.
– Dessvärre framkommer även att vissa äldre känner rädsla för personalen, vilket skapar ytterligare oro, sömnbrist och en svårighet att ta kontakt vid behov.
Studien baseras på material som framkom i samband med Eva Hjort Telhedes avhandling om tyngdtäcken, som Äldre i Centrum nyligen har skrivit om. Äldres egna ord behöver få ta plats också och en separat studie om deras upplevelser kring sömn kändes viktig, förklarar Eva Hjort Telhede.
– Eftersom sömnen även påverkades av bristen på aktiviteter som stimulerade normal trötthet, var det särskilt viktigt att belysa detta. Kanske kan studien ge ökad förståelse, så att vårdpersonal och beslutsfattare kan utveckla insatser för att förbättra sömnkvaliteten hos äldre på särskilda boenden.
Det finns flera möjliga vägar att förbättra sömnen genom att utgå från de äldres upplevda besvär, enligt Eva Hjort Telhede.
– Det kan vara att minska buller och ljus, och skapa en mer trygg och välbekant miljö för de äldre. Det är också viktigt med personcentrerad vård, att stärka relationerna mellan vårdpersonal och äldre genom lyhörd omvårdnad som kan minska stress och ångest.
Inom det här området, sömnbesvär på särskilda boenden, finns det fortfarande många kunskapsluckor, enligt Eva Hjort Telhede. Hon tycker att behovet av vidare forskning är stort.
– Framtida studier bör undersöka hur boendemiljön är utformad, hur personalens utbildning är i dessa frågor, och hur relationen är mellan personal och boende. Dessutom skulle det behövas forskning kring olika interventioner, exempelvis utbildningsinsatser och deras långsiktiga effekter.
Enikö Arnell-Szurkos
E H, Telhede (2025) Experiences of insomnia among older people living in nursing homes A qualitative study, International journal of qualitative studies on health and wellbeing
Relaterat
Forskare studerar äldre i konstgjord värmebölja
I en klimatkammare vid Umeå universitet ska forskare undersöka hur äldre reagerar på värme.
Så kan man tänka kring mat och måltider för äldre
Hur förändras näringsbehoven när man blir äldre, hur upptäcker man undernäring och hur är mat viktigt för identitet? Det var frågorna som var…
Äldre orienterare har bättre hälsa
Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma…
Fler nyheter
Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet
Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.
Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag
Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…
Tecken på alzheimer påverkar ALS
ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.