- Miljöanpassningar som minskning av nattliga störningar som buller och ljus samt att skapa en mer trygg och välbekant miljö för de äldre.
- Personcentrerad vård för att stärka relationen mellan vårdpersonal och äldre genom lyhörd omvårdnad vilket kan minska stress och ångest.
- Icke-farmakologiska interventioner som aktiviteter i dagsljus, kognitiv beteendeterapi för insomni (CBT-I), tyngdtäcke och kanske olika typer av avslappningstekniker.
- Utbildning av vårdpersonal men även chefer i kommun om äldres sömn, sömnupplevelser, samt förslag på sömnfrämjande insatser som kan hjälpa personal att bättre förstå och hantera sömnproblem hos äldre personer.
Så upplever äldre sin sömn
En ny studie belyser äldre personers egna upplevelser av sömnproblem på särskilda boenden. Den lyfter flera aspekter av störningar, såsom oro och reflektioner över livet, bristen på dagliga aktiviteter som gör att dag och natt flyter ihop, samt störning från personalen i form av ljus och ljud under natten. Det kan också handla om ångest och rädsla för kroniska sjukdomar.
– Dessvärre framkommer även att vissa äldre känner rädsla för personalen, vilket skapar ytterligare oro, sömnbrist och en svårighet att ta kontakt vid behov.
Studien baseras på material som framkom i samband med Eva Hjort Telhedes avhandling om tyngdtäcken, som Äldre i Centrum nyligen har skrivit om. Äldres egna ord behöver få ta plats också och en separat studie om deras upplevelser kring sömn kändes viktig, förklarar Eva Hjort Telhede.
– Eftersom sömnen även påverkades av bristen på aktiviteter som stimulerade normal trötthet, var det särskilt viktigt att belysa detta. Kanske kan studien ge ökad förståelse, så att vårdpersonal och beslutsfattare kan utveckla insatser för att förbättra sömnkvaliteten hos äldre på särskilda boenden.
Det finns flera möjliga vägar att förbättra sömnen genom att utgå från de äldres upplevda besvär, enligt Eva Hjort Telhede.
– Det kan vara att minska buller och ljus, och skapa en mer trygg och välbekant miljö för de äldre. Det är också viktigt med personcentrerad vård, att stärka relationerna mellan vårdpersonal och äldre genom lyhörd omvårdnad som kan minska stress och ångest.
Inom det här området, sömnbesvär på särskilda boenden, finns det fortfarande många kunskapsluckor, enligt Eva Hjort Telhede. Hon tycker att behovet av vidare forskning är stort.
– Framtida studier bör undersöka hur boendemiljön är utformad, hur personalens utbildning är i dessa frågor, och hur relationen är mellan personal och boende. Dessutom skulle det behövas forskning kring olika interventioner, exempelvis utbildningsinsatser och deras långsiktiga effekter.
Enikö Arnell-Szurkos
E H, Telhede (2025) Experiences of insomnia among older people living in nursing homes A qualitative study, International journal of qualitative studies on health and wellbeing
Relaterat
Politikers detaljstyrning kan göra äldreomsorgen ojämlik
Den omsorg som äldre personer får kan avgöras av var de bor. I vissa kommuner detaljstyr politikerna vilken äldreomsorg man får, vilket gör…
Hos äldre i Rios gränder
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag…
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…
Fler nyheter
Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige
En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…
Så kan mindfulness främja äldres hälsa
Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att…
Effektiv modell tar nästa kliv
För ett decennium sedan visade professor Miia Kivipelto att livsstilsförändringar kan minska risken för kognitiv svikt. Nu breddas FINGER-modellen.