Personalens insatser är viktiga för att äldre ska få en god sömn. Foto: Mostphotos

Så upplever äldre sin sömn

Äldre upplever oro och rädsla som påverkar nattsömnen. Även störningar från personalens håll kan förekomma på särskilda boenden, visar en ny studie vid Högskolan i Halmstad.

En ny studie belyser äldre personers egna upplevelser av sömnproblem på särskilda boenden. Den lyfter flera aspekter av störningar, såsom oro och reflektioner över livet, bristen på dagliga aktiviteter som gör att dag och natt flyter ihop, samt störning från personalen i form av ljus och ljud under natten. Det kan också handla om ångest och rädsla för kroniska sjukdomar.

–  Dessvärre framkommer även att vissa äldre känner rädsla för personalen, vilket skapar ytterligare oro, sömnbrist och en svårighet att ta kontakt vid behov.

Studien baseras på material som framkom i samband med Eva Hjort Telhedes avhandling om tyngdtäcken, som Äldre i Centrum nyligen har skrivit om. Äldres egna ord behöver få ta plats också och en separat studie om deras upplevelser kring sömn kändes viktig, förklarar Eva Hjort Telhede.

–  Eftersom sömnen även påverkades av bristen på aktiviteter som stimulerade normal trötthet, var det särskilt viktigt att belysa detta. Kanske kan studien ge ökad förståelse, så att vårdpersonal och beslutsfattare kan utveckla insatser för att förbättra sömnkvaliteten hos äldre på särskilda boenden.

Det finns flera möjliga vägar att förbättra sömnen genom att utgå från de äldres upplevda besvär, enligt Eva Hjort Telhede.

–  Det kan vara att minska buller och ljus, och skapa en mer trygg och välbekant miljö för de äldre. Det är också viktigt med personcentrerad vård, att stärka relationerna mellan vårdpersonal och äldre genom lyhörd omvårdnad som kan minska stress och ångest.

Inom det här området, sömnbesvär på särskilda boenden, finns det fortfarande många kunskapsluckor, enligt Eva Hjort Telhede. Hon tycker att behovet av vidare forskning är stort.

–  Framtida studier bör undersöka hur boendemiljön är utformad, hur personalens utbildning är i dessa frågor, och hur relationen är mellan personal och boende. Dessutom skulle det behövas forskning kring olika interventioner, exempelvis utbildningsinsatser och deras långsiktiga effekter.

Enikö Arnell-Szurkos

Tips
Så kan sömnproblem minska
  • Miljöanpassningar som minskning av nattliga störningar som buller och ljus samt att skapa en mer trygg och välbekant miljö för de äldre.
  • Personcentrerad vård för att stärka relationen mellan vårdpersonal och äldre genom lyhörd omvårdnad vilket kan minska stress och ångest.
  • Icke-farmakologiska interventioner som aktiviteter i dagsljus, kognitiv beteendeterapi för insomni (CBT-I), tyngdtäcke och kanske olika typer av avslappningstekniker.
  • Utbildning av vårdpersonal men även chefer i kommun om  äldres sömn, sömnupplevelser, samt förslag på sömnfrämjande insatser som kan hjälpa personal att bättre förstå och hantera sömnproblem hos äldre personer.
Läs studien

E H, Telhede (2025) Experiences of insomnia among older people living in nursing homes A qualitative study, International journal of qualitative studies on health and wellbeing

Relaterat

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Fler nyheter

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern…

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…