Vilket yrke man har påverkar inte risken att dö i covid-19. Däremot var risken högre för äldre som levt tillsammans med en person som inte har kunnat arbeta hemifrån. Det visar en studie från Stockholms universitet.
Snarare än diabetes i sig är det dåligt kontrollerad sjukdom som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens, enligt en studie byggd på befolkningsstudien SNAC-K.
Forskning har visat att kultur kan förebygga ohälsa på äldre dar. Nu inleds ett projekt som ska studera hälsoeffekter hos körsångare mellan 65 och 75 år.
Hur kan en digital kalender fungera som stöd i vardagen för personer med kognitiv nedsättning? Det har Maria Andreassen vid Linköpings universitet undersökt i sin avhandling.
De senaste åren har antalet fallolyckor minskat generellt i befolkningen. Men bland äldre män har fallolyckorna i stället ökat. Det visar statistik från Socialstyrelsen.
Ett särskilt arbetssätt som har utvecklats för att bevara värdigheten hos personer som får palliativ vård. Med hjälp av samtalsstöd och vårdhandlingar gör metoden att äldre känner sig sedda.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ger än så länge godkänt för regeringens och SKR:s välfärdstekniksöverenskommelse.
Hur upplever äldre med kognitiv nedsättning användningen av olika e-hälsoverktyg? Det har Elin Jakobsson på Karolinska institutet undersökt i sin avhandling.
Nu öppnar Lidingö ett ettårigt livsstilsprogram för kommuninvånare över 65 år. Programmet bygger på den demensförebyggande FINGER-studien och kommer också att följas av forskare från Karolinska institutet.
Robotar som hjälper till vid gångträning efter stroke har utvecklats med förhoppningen att ge en skräddarsydd och högintensiv rehabilitering. Men är det lika bra som det låter? En avhandling från Umeå universitet har undersökt detta.
