Lika bra utan läkemedel mot depression vid demens
I sin serie SBU kommenterar har Statens beredning för medicinsk och social utvärdering granskat den vetenskapliga översikten Comparative efficacy of interventions for reducing symptoms of depression in people with dementia: systematic review and network meta-analysis, där forskare alltså har jämfört hur effektiva läkemedelsbehandlingar är jämfört med andra behandlingar mot depression hos personer med demenssjukdom. Många som lever med demenssjukdom är också känsliga för psykofarmaka och dess biverkningar. Därför kan det finnas god anledning att se över alternativen i form av kognitiv träning, psykoterapi och fysisk träning.
SBU:s slutsats är att icke-farmakologiska insatser är lika eller mer effektiva än läkemedelsbehandling vid mild till måttlig depression, medan det vetenskapliga underlaget är betydligt mer oklart vid allvarlig depression. De föreslår också att man ska tolka studiens resultat med försiktighet. De mest effektiva insatserna var djurterapi, kognitiv stimulering, fysisk träning, massage och beröringsterapi, reminiscensterapi, multidisciplinär vård, arbetsterapi, kognitiv stimulering kombinerat med kolinesterashämmare, träning kombinerat med social interaktion och kognitiv stimulering, psykoterapi kombinerat med reminiscensterapi, samt ändrad boendemiljö.
I sina kommentarer till studien skriver SBU att behandling utan läkemedel kan vara ett alternativ för personer med mild till måttlig demens då dessa insatser saknar biverkningar.
Relaterat
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
De delar livets berättelser
Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.
Otillräckligt stöd för yngre med demens
Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…
Fler nyheter
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Så kan jobb bli mer äldrevänliga
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…