Marcel Ballin, Jonathan Bergman, Miia Kivipelto, Anna Nordström och Peter Nordström (2021). Excess mortality after covid-19 in Swedish long-term care facilities. Journal of the American medical directors association.
Sju gånger högre dödlighet med covid-19
Coronapandemin har orsakat stor överdödlighet bland äldre personer på särskilt boende. Det konstaterar Umeåforskare i samarbete med Karolinska institutet i en alldeles färsk artikel.
En stor andel av alla som avlidit med covid-19 levde på särskilt boende. Nu har en ny studie från forskare vid Umeå universitet och Karolinska institutet undersökt dödstalen närmare. De ser till exempel att dödligheten på boendena var sju gånger högre bland personer med covid-19, jämfört med dem som undgick smitta. 40 procent av personer med covid-19 på särskilt boende avled inom en månad.
– Skillnaden i dödlighet tycks inte förklaras med hög ålder eller annan skörhet, eftersom vi har jämfört med en kontrollgrupp med matchade individer. Det verkar alltså som att många har dött i förtid just på grund av covid-19, säger Marcel Ballin i en nyhet på Umeå universitets hemsida. Han är huvudförfattare till studien och doktorand i geriatrik vid Umeå universitet.
Forskarna har hämtat data ur kvalitetsregistret Senior alert. Därigenom har de kunnat analysera alla personer på särskilt boende som registrerats under 2019 och 2020, vilket utgör 70 procent av alla på boende som smittats med covid-19. De kunde jämföras med personer med liknande riskfaktorer som kontrollgrupp. Allt som allt inkluderades mer än 7 000 personer i studien.
Manligt kön och hög ålder kunde kopplas till en förhöjd risk att avlida för den som smittats med covid-19. Även tillstånd som demens eller depression ökade risken, precis som nedsatt gångförmåga, diabetes, njursjukdom och inkontinens.
– Resultaten gällande riskfaktorer är betydelsefulla då det ger oss ytterligare information kring vilka specifika grupper av personer på särskilda boenden som är särskilt viktiga att vaccinera och skydda vid framtida utbrott av viruset. I synnerhet ifall nya problematiska varianter av viruset får spridning, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid Umeå universitet.
Läs artikeln
Relaterat
Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in
Äldre personers psykiska ohälsa kartläggs i ett medborgarforskningsprojekt, där äldres egna berättelser står i fokus. Målgruppen är också med och formar forskningsfrågorna, berättar Elin Inge, projektledare vid Vetenskap och Allmänhet.
ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?
Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och berörande föreläsning om döden.
Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet
Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något som har saknats förut”, säger Theresa Larsen, FoU i Väst, som forskar om instrumentet.
Fler nyheter
Så kan dålig sömn påverka åldrandet
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Akutvården inte anpassad för äldre patienter
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
Ensamhet bland äldre migranter uppstår tidigt
Känslan av existentiell ensamhet börjar tidigt i migrationsprocessen hos äldre migranter, och är ofta kopplat till att man förlorar det som tidigare varit ens tillvaro. Det visar en avhandling från Malmö universitet.
