Marcel Ballin, Jonathan Bergman, Miia Kivipelto, Anna Nordström och Peter Nordström (2021). Excess mortality after covid-19 in Swedish long-term care facilities. Journal of the American medical directors association.
Sju gånger högre dödlighet med covid-19
Coronapandemin har orsakat stor överdödlighet bland äldre personer på särskilt boende. Det konstaterar Umeåforskare i samarbete med Karolinska institutet i en alldeles färsk artikel.
En stor andel av alla som avlidit med covid-19 levde på särskilt boende. Nu har en ny studie från forskare vid Umeå universitet och Karolinska institutet undersökt dödstalen närmare. De ser till exempel att dödligheten på boendena var sju gånger högre bland personer med covid-19, jämfört med dem som undgick smitta. 40 procent av personer med covid-19 på särskilt boende avled inom en månad.
– Skillnaden i dödlighet tycks inte förklaras med hög ålder eller annan skörhet, eftersom vi har jämfört med en kontrollgrupp med matchade individer. Det verkar alltså som att många har dött i förtid just på grund av covid-19, säger Marcel Ballin i en nyhet på Umeå universitets hemsida. Han är huvudförfattare till studien och doktorand i geriatrik vid Umeå universitet.
Forskarna har hämtat data ur kvalitetsregistret Senior alert. Därigenom har de kunnat analysera alla personer på särskilt boende som registrerats under 2019 och 2020, vilket utgör 70 procent av alla på boende som smittats med covid-19. De kunde jämföras med personer med liknande riskfaktorer som kontrollgrupp. Allt som allt inkluderades mer än 7 000 personer i studien.
Manligt kön och hög ålder kunde kopplas till en förhöjd risk att avlida för den som smittats med covid-19. Även tillstånd som demens eller depression ökade risken, precis som nedsatt gångförmåga, diabetes, njursjukdom och inkontinens.
– Resultaten gällande riskfaktorer är betydelsefulla då det ger oss ytterligare information kring vilka specifika grupper av personer på särskilda boenden som är särskilt viktiga att vaccinera och skydda vid framtida utbrott av viruset. I synnerhet ifall nya problematiska varianter av viruset får spridning, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid Umeå universitet.
Läs artikeln
Relaterat
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det ska personal från Trollhättans stad och forskare från Högskolan Väst undersöka.
Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?
Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet förändras, hur man kan upptäcka undernäring och varför mat är viktigt för vår identitet.
Fler nyheter
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
