Marcel Ballin, Jonathan Bergman, Miia Kivipelto, Anna Nordström och Peter Nordström (2021). Excess mortality after covid-19 in Swedish long-term care facilities. Journal of the American medical directors association.
Sju gånger högre dödlighet med covid-19
En stor andel av alla som avlidit med covid-19 levde på särskilt boende. Nu har en ny studie från forskare vid Umeå universitet och Karolinska institutet undersökt dödstalen närmare. De ser till exempel att dödligheten på boendena var sju gånger högre bland personer med covid-19, jämfört med dem som undgick smitta. 40 procent av personer med covid-19 på särskilt boende avled inom en månad.
– Skillnaden i dödlighet tycks inte förklaras med hög ålder eller annan skörhet, eftersom vi har jämfört med en kontrollgrupp med matchade individer. Det verkar alltså som att många har dött i förtid just på grund av covid-19, säger Marcel Ballin i en nyhet på Umeå universitets hemsida. Han är huvudförfattare till studien och doktorand i geriatrik vid Umeå universitet.
Forskarna har hämtat data ur kvalitetsregistret Senior alert. Därigenom har de kunnat analysera alla personer på särskilt boende som registrerats under 2019 och 2020, vilket utgör 70 procent av alla på boende som smittats med covid-19. De kunde jämföras med personer med liknande riskfaktorer som kontrollgrupp. Allt som allt inkluderades mer än 7 000 personer i studien.
Manligt kön och hög ålder kunde kopplas till en förhöjd risk att avlida för den som smittats med covid-19. Även tillstånd som demens eller depression ökade risken, precis som nedsatt gångförmåga, diabetes, njursjukdom och inkontinens.
– Resultaten gällande riskfaktorer är betydelsefulla då det ger oss ytterligare information kring vilka specifika grupper av personer på särskilda boenden som är särskilt viktiga att vaccinera och skydda vid framtida utbrott av viruset. I synnerhet ifall nya problematiska varianter av viruset får spridning, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid Umeå universitet.
Relaterat
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att personalen är avgörande för en värdig död.
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar en rapport från Stockholms universitet där det också framgår att allt fler vill sluta.
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Fler nyheter
Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer utformas
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet.
Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.