Marcel Ballin, Jonathan Bergman, Miia Kivipelto, Anna Nordström och Peter Nordström (2021). Excess mortality after covid-19 in Swedish long-term care facilities. Journal of the American medical directors association.
Sju gånger högre dödlighet med covid-19
Coronapandemin har orsakat stor överdödlighet bland äldre personer på särskilt boende. Det konstaterar Umeåforskare i samarbete med Karolinska institutet i en alldeles färsk artikel.
En stor andel av alla som avlidit med covid-19 levde på särskilt boende. Nu har en ny studie från forskare vid Umeå universitet och Karolinska institutet undersökt dödstalen närmare. De ser till exempel att dödligheten på boendena var sju gånger högre bland personer med covid-19, jämfört med dem som undgick smitta. 40 procent av personer med covid-19 på särskilt boende avled inom en månad.
– Skillnaden i dödlighet tycks inte förklaras med hög ålder eller annan skörhet, eftersom vi har jämfört med en kontrollgrupp med matchade individer. Det verkar alltså som att många har dött i förtid just på grund av covid-19, säger Marcel Ballin i en nyhet på Umeå universitets hemsida. Han är huvudförfattare till studien och doktorand i geriatrik vid Umeå universitet.
Forskarna har hämtat data ur kvalitetsregistret Senior alert. Därigenom har de kunnat analysera alla personer på särskilt boende som registrerats under 2019 och 2020, vilket utgör 70 procent av alla på boende som smittats med covid-19. De kunde jämföras med personer med liknande riskfaktorer som kontrollgrupp. Allt som allt inkluderades mer än 7 000 personer i studien.
Manligt kön och hög ålder kunde kopplas till en förhöjd risk att avlida för den som smittats med covid-19. Även tillstånd som demens eller depression ökade risken, precis som nedsatt gångförmåga, diabetes, njursjukdom och inkontinens.
– Resultaten gällande riskfaktorer är betydelsefulla då det ger oss ytterligare information kring vilka specifika grupper av personer på särskilda boenden som är särskilt viktiga att vaccinera och skydda vid framtida utbrott av viruset. I synnerhet ifall nya problematiska varianter av viruset får spridning, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid Umeå universitet.
Läs artikeln
Relaterat
Teater väcker minnen till liv
I Kristinehamn gör publiken en tidsresa till minnenas värld genom sånger och berättelser. Teaterprojektet följs av forskare från Karlstads universitet.
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under demenssjukdom.
Vem har störst behov av tandvård?
Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör för att identifiera vårdbehoven hos äldre, skriver debattörerna.
Fler nyheter
Tarmbakterier kopplas till skörhet hos äldre kvinnor
Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att resultaten kan användas för att identifiera äldre personer med ökad risk för försämrad hälsa.
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Mer utbildning om döden behövs
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för att kunna ge bättre stöd, enligt en ny studie vid Örebro universitet.
