Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om…
Syftet med det nya registret är att ge en nationell bild av omfattningen av förskrivning såväl som köns- och åldersfördelning för ett antal vanliga hjälpmedel. Datainsamlingen omfattar också hjälpmedelsavgifter för den enskilde, vilka varierar stort mellan typ av hjälpmedel och var i landet pe6rsonen bor. Det vanligaste är dock att regioner och kommuner inte tar ut någon avgift.
Statistiken om de personligt förskrivna hjälpmedlen kommer från hjälpmedelscentraler, syncentraler, hörcentraler och ortopedtekniska avdelningar. Från hjälpmedels- och syncentraler finns ögonblicksdata från februari 2021, men för hörcentraler och ortopedtekniska avdelningar redovisas endast antalet under år 2020.
För de flesta hjälpmedel är antalet personer som har en viss förskrivning under en dag i februari 2021 fler än förskrivningarna som gjordes 2020. Det beror på att flertalet hjälpmedel används under en tid som överstiger ett år, vilket delvis adderar till årssiffrorna.
Det finns generellt tydliga könsskillnader även med hänsyn taget till populationen i olika åldrar. Regionala skillnader förekommer också, men enligt Socialstyrelsen bör resultaten tolkas med försiktighet för denna första datainsamling.
Drygt 70 procent av de som har förskrivna hjälpmedel är 65 år och äldre. Fler kvinnor än män får hjälpmedel, men fler män får elrullstolar och personligt förskrivna hörapparater. Kvinnor är däremot överrepresenterade vid förskrivning av synhjälpmedel.
Det finns också stora skillnader när det gäller hjälpmedel till olika åldersgrupper.
Det vanligaste hjälpmedlet är enligt Socialstyrelsens sammanställning rollatorn. Totalt hade 335 428 personer rollatorer i februari 2021. Av dessa var 66 procent kvinnor och 34 procent män. Datainsamlingen är dock inte komplett: inräknat alla regioner uppskattas att totalt 457 210 personer i riket skulle ha rollator.
Det näst vanligaste hjälpmedlet för rörelse är manuella tvåhjulsdrivna rullstolar, som förskrivits till 113 900 personer. Skattat antal för riket motsvarar 121 392 personer. Tyngdtäcken är också en stor hjälpmedelsprodukt. I februari 2021 hade 59 731 personer förskrivna tyngdtäcken, 59 procent kvinnor och 41 procent män.
Planeringshjälpmedel som kalendrar och tidtabeller samt tidshjälpmedel som ur och klockor förskrivs som kognitionshjälpmedel. I februari 2021 hade totalt 38 315 respektive 34 575 personer dessa hjälpmedel, med fördelningen 56 procent kvinnor och 44 procent män för båda undergrupper.
Inom området kommunikation hittar vi samtalsapparater, programvara för närkommunikation och röstförstärkare. I februari 2021 hade 4 814, 4 364 respektive 731 personer dessa hjälpmedel. Fler pojkar och män, 59 procent, har samtalsapparater och programvara, men när det gäller röstförstärkare är däremot flertalet kvinnor, 56 procent.
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om…
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya…
Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer…
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar…
När Pensionsmyndigheten publicerar en ny rapport om jobbonärer står det klart att de blir allt fler. Hur många som väljer att jobba efter…