Foto: Marcel Gnauk/Pixabay

SoS räknar hjälpmedel

På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen börjat samla data över förskrivningen av hjälpmedel i hela landet. Nu redovisas statistiken för första gången.

Syftet med det nya registret är att ge en nationell bild av omfattningen av förskrivning såväl som köns- och åldersfördelning för ett antal vanliga hjälpmedel. Datainsamlingen omfattar också hjälpmedelsavgifter för den enskilde, vilka varierar stort mellan typ av hjälpmedel och var i landet pe6rsonen bor. Det vanligaste är dock att regioner och kommuner inte tar ut någon avgift.

Statistiken om de personligt förskrivna hjälpmedlen kommer från hjälpmedelscentraler, syncentraler, hörcentraler och ortopedtekniska avdelningar. Från hjälpmedels- och syncentraler finns ögonblicksdata från februari 2021, men för hörcentraler och ortopedtekniska avdelningar redovisas endast antalet under år 2020.

För de flesta hjälpmedel är antalet personer som har en viss förskrivning under en dag i februari 2021 fler än förskrivningarna som gjordes 2020. Det beror på att flertalet hjälpmedel används under en tid som överstiger ett år, vilket delvis adderar till årssiffrorna.

Det finns generellt tydliga könsskillnader även med hänsyn taget till populationen i olika åldrar. Regionala skillnader förekommer också, men enligt Socialstyrelsen bör resultaten tolkas med försiktighet för denna första datainsamling.

Drygt 70 procent av de som har förskrivna hjälpmedel är 65 år och äldre. Fler kvinnor än män får hjälpmedel, men fler män får elrullstolar och personligt förskrivna hörapparater. Kvinnor är däremot överrepresenterade vid förskrivning av synhjälpmedel.

Det finns också stora skillnader när det gäller hjälpmedel till olika åldersgrupper.

Det vanligaste hjälpmedlet är enligt Socialstyrelsens sammanställning rollatorn. Totalt hade 335 428 personer rollatorer i februari 2021. Av dessa var 66 procent kvinnor och 34 procent män. Datainsamlingen är dock inte komplett: inräknat alla regioner uppskattas att totalt 457 210 personer i riket skulle ha rollator.

Det näst vanligaste hjälpmedlet för rörelse är manuella tvåhjulsdrivna rullstolar, som förskrivits till 113 900 personer. Skattat antal för riket motsvarar 121 392 personer. Tyngdtäcken är också en stor hjälpmedelsprodukt. I februari 2021 hade 59 731 personer förskrivna tyngdtäcken, 59 procent kvinnor och 41 procent män.

Planeringshjälpmedel som kalendrar och tidtabeller samt tidshjälpmedel som ur och klockor förskrivs som kognitionshjälpmedel. I februari 2021 hade totalt 38 315 respektive 34 575 personer dessa hjälpmedel, med fördelningen 56 procent kvinnor och 44 procent män för båda undergrupper.

Inom området kommunikation hittar vi samtalsapparater, programvara för närkommunikation och röstförstärkare. I februari 2021 hade 4 814, 4 364 respektive 731 personer dessa hjälpmedel.  Fler pojkar och män, 59 procent,  har samtalsapparater och programvara, men när det gäller röstförstärkare är däremot flertalet kvinnor, 56 procent.

Relaterat

”Äldreomsorgen måste reformeras”

Inför valåret står vi för ödesfrågan: klarar svensk äldreomsorg framtidens utmaningar? Lennarth Johansson uppmanar till reform och sneglar på andra europeiska länder för…

Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet

Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en…

Starka känslor kring att få hemtjänst första gången

Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till…

Fler nyheter

Detta kan leda till trafikolyckor bland äldre personer

Det finns medicinska tillstånd som påverkar äldre personers körförmåga. Dessa sjukdomar leder till ökad risk för trafikolyckor, visar en ny avhandling från Karolinska…

Uppehåll mellan måltider kan kopplas till sjukdomar

Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie…

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det…

HELA LISTAN

Läs Socialstyrelsens rapport om hjälpmedelsförskrivning.