Covid-19 slog hårt mot Stockholm i allmänhet och särskilda boenden i synnerhet, under våren 2020. Nu har Region Stockholm redovisat två granskningar av dödsfallen vid de särskilda boendena i regionen under pandemins första våg, mars till augusti.
Regionen konstaterar att de som avlidit i covid-19 hade en medelålder på 86 år, i högre grad var män och i högre grad hade en demensdiagnos. Störst överdödlighet hade Stockholm i april och maj, medan augusti uppvisade en underdödlighet jämfört med 2016-2019. I 17 procent av dödsfallen på särskilt boende var covid-19 den huvudsakliga dödsorsaken, medan det i 75 procent av fallen bedöms att infektionen bidragit till att patienten avlidit, i kombination med hög ålder, skörhet och multisjuklighet. I åtta procent av fallen var det annan sjukdom som orsakade dödsfallet.
Region Stockholm har fått kritik av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för hanteringen av äldre på särskilt boende under pandemin. Bland annat framhöll man att vård och behandling inte utgått från den enskildes behov, att närstående inte fått vara delaktiga och att vård i livets slutskede inte följt regelverket.
I sin granskning tillbakavisar regionen en del av kritiken och skriver bland annat att ”det framgår också att de medicinska insatserna följer i stort medicinsk praxis och baseras på bedömningar utifrån individens medicinska tillstånd”. Men man framhåller också att det finns det finns brister i journalföringen och att journalerna uppvisar mycket varierande kvalitet.
– Vården vid särskilda boenden för äldre har varit omdiskuterade och nu finns en bredare analys och underlag för åtgärder. Det är glädjande att se i vilken fart vården har lärt sig om sjukdomen och att behandla de här äldre patienterna allt bättre och att sannolikheten att överleva har ökat månad för månad, säger chefläkare Johan Bratt i en nyhet från Region Stockholm.
Region Stockholm (2021). PM – Genomlysning av Säbo i samband med pandemin Covid 19 under våren 2020.
Region Stockholm (2021). Rapport – Uppföljning av dödsfall kopplat till covid-19 pandeminvåren 2020. En journalgenomgång på särskilda boenden.
Peter Strang och Torbjörn Schultz (2021). Avlidna i Stockholms län med Covid-19 under perioden mars–augusti år 2020 med fokus på personer i särskilt boende (SÄBO). Region Stockholm.
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.
En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.
Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven doktor vid Linnéuniversitetet.
Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om utvärderingarna görs på dem som har lättast att ta till sig och använda digital teknik?
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.
