Stora regionala skillnader i fallolyckor

Ny statistik från Socialstyrelsen visar att fallolyckor fortsätter att vara den vanligaste skadeorsaken till att läggas in på sjukhus. Men det finns stora skillnader i siffrorna mellan länen.

Fall är den typ av olyckor som leder till flest dödsfall och inläggningar på sjukhus. Socialstyrelsens presenterar nu sin statistik över 2019 och konstaterar av 69 343 personer lades in på sjukhus och 998 avled efter fallolyckor under året. Nivån är oförändrad jämfört med 2018, men olyckorna har minskat något sedan 2001, förutom bland män över 80 år. 58 procent var kvinnor och något mer än 70 procent var över 65 år. Av personer som avled var mer än 90 procent 65 år eller äldre.

– Cirka sex procent av alla 80 år och äldre var någon gång 2019 inskrivna på sjukhus för en fallolycka, säger Pernilla Fagerström, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Vanligast är att man halkar, snavar eller snubblar och en av de mest förekommande diagnoserna för dem som läggs in på sjukhus är lårbensfraktur.

– Äldre som har fallit en gång kan utveckla rädsla för att falla igen och därför minska sin fysiska aktivitet. Detta kan på lång sikt innebära både hälsorelaterade och sociala konsekvenser för den äldre, och även ökad risk för att falla. I år, med den pågående covid-19-pandemin, är det viktigt att inte glömma bort fysisk aktivitet och bra matvanor som ju är en viktig del för att förebygga fallolyckor. För att hålla avstånd kan man till exempel träna i hemmet eller utomhus, säger Michaela Prochazka, utredare på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens siffror visar även att det fortsätter att vara stora skillnader mellan länen i hur många som läggs in på sjukhus efter en fallolycka. Det är till exempel hälften så vanligt att man läggs in i Uppsala län jämfört med Gotland, även om skillnaderna minskar om man räknar in åldersstrukturen.

– Skillnaderna behöver dock inte bara bero på att det i vissa regioner finns en högre risk att drabbas. Beslutet att lägga in en person kan bero på organisatoriska och praktiska saker, som vilken vård och omsorg en kommun kan erbjuda eller avstånd mellan sjukhuset och hemmet. Det kan vara intressant för kommuner och regioner att studera statistiken, för att analysera vad skillnader kan bero på och jämföra förebyggande arbete. Det kan handla om regelbundna läkemedelsgenomgångar, snöröjning eller aktiviteter för äldre, säger Michaela Prochazka.

Relaterat

Tidig hembaserad palliativ vård ger bättre livskvalitet

Palliativ vård som inleds redan när en person diagnostiserats med en dödlig sjukdom kan få en avgörande roll för att förbättra patientens livskvalitet. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Färdtjänst hjälper äldre man i rullstol

Forskning: Bristfällig delaktighet för äldre vid vårdövergångar

Trots att betydelsen av samordnade vårdövergångar och patientens delaktighet är avgörande för att hantera en åldrande befolkning, är delaktigheten fortfarande bristfällig. Det visar forskning från Linnéuniversitetet.

Äldre kvinna borstar tänderna med en eltandborste framför spegeln

Bättre livskvalitet med smart tandborste

Med hjälp av sensorer kan en smart, intelligent eltandborste göra stor skillnad för äldre personers munhälsa och livskvalitet. Det visar en avhandling från Blekinge tekniska högskola.

Fler nyheter

Forskare följer unik äldresatsning i Härnösand

Insatser för äldre behöver utvärderas på bättre sätt, enligt forskare vid Lunds universitet. Nu ska de jobba fram en ny modell för det, genom att följa en storsatsning för äldre i Härnösand.

Dragerade tabletter i hög

Antidepressiva kopplas till kognitiv försämring

Det finns tecken på att antidepressiva läkemedel kan påskynda den kognitiva försämringen hos personer med demens. Samtidigt tycks vissa läkemedel vara mindre skadliga än andra, visar forskning från Karolinska institutet och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Personal hjälper äldre kvinna ur sängen

Svårt med arbetsmiljön för hemtjänstarbetare

Personer som arbetar inom hemtjänsten är utsatta för många situationer med svår arbetsmiljö. Det kan handla om allt från trånga badrum till trakasserier från brukare. Det visar studier från Umeå universitet.