Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet.

Vad var målet med den här studien?
– Målet var att bygga vidare på min artikel om 110-åringar i Sverige, där jag visade att deras ålder går att validera med svenska arkiv och register. Man läser ju ofta om att ens gener kan göra att man lever längre och då ville jag titta på de som blir allra äldst och hur länge deras syskon och föräldrar lever.

Varför just 108-åringar?
– Det är ett stort jobb att verifiera alla och hitta deras familjer, så det behöver bli ett hanterbart antal. Det blev 160 stycken 108-åringar.

Vilka var de viktigaste resultaten?
– Det visade sig att både syskon och föräldrar till 108-åringar hade en högre överlevnad än resten av befolkningen. Syskonen hade både en längre medellivslängd och en större andel som nådde 90-årsåldern. Föräldrar och syskon levde i snitt fem år längre än andra.

Var det något som gjorde dig förvånad?
– Nej, inte direkt. Jag hade kanske trott att det skulle vara ännu större skillnader, men resultaten bekräftar tidigare forskning, fast den har inte gjorts i en svensk kontext förut. Så det är väldigt intressant att se att det gäller även här.

Vad säger det här resultatet om arv kontra miljö?
– Att leva väldigt länge är en kombination av arv och miljö, tänker jag. Men det är ju en fördel att ha släktingar som har levt länge, så det finns garanterat en genetisk komponent här. Nu håller jag på med förarbetet till en ny studie där jag går ner till 105 års ålder och tittar på alla dem. Det rör sig om 1200 –1300 personer. Där tittar jag även på de som varit gifta med de som levt länge. De delar ju inte genetiskt arv, men om även de lever längre än andra borde det handla om miljö också.