Henrik Cam, Kristin Franzon, Sofia Kälvemark Sporrong, Thomas Gerardus Henrik Kempen, Cecilia Bernsten, Elisabet I Nielsen m fl (2024). ‘You’re just thinking about going home’: Exploring person-centred medication communication with older patients at hospital discharge. Publicerad Health expectations.
Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar ny forskning.
Den åldrande befolkningen gör att risken för att hamna på sjukhus och läkemedelsanvändningen ökar. Dessutom blir multisjuklighet vanligare. När äldre patienter flyttas i vårdkedjan eller skrivs ut från sjukhus ökar risken för felaktig läkemedelsanvändning och återinläggning på grund av otillräcklig kommunikation mellan vårdenheter samt till patienter och anhöriga. Att öka äldre patienters delaktighet kan ge vården kunskap för att anpassa information utifrån individens behov.
Detta visar en ny studie som är utförd i Region Uppsala och Västmanland där forskare har undersökt kommunikation i samband med utskrivning från sjukhus. Särskilt fokus har legat på hur äldre patienter upplever kommunikationen och hur läkemedelsbehandlingen skiljer sig efter utskrivningen.
– Vår studie visar dessvärre att patienter sällan ges möjlighet till delaktighet i sin behandling eller ens är medvetna om den information de behöver för att sköta sina läkemedel efter utskrivning. Vi ser också inneboende auktoritära strukturer mellan vårdpersonal och äldre, vilket kan bidra till ovilja hos äldre patienter att vara mer delaktiga, säger Henrik Cam, doktorand vid Uppsala universitet och kliniska apotekare på Akademiska sjukhuset, som har lett studien i ett pressmeddelande.
Han förklarar att det ofta blir ändringar i behandlingen när man får vård på sjukhus, till exempel kan läkemedel som har bidragit till sjukhusinläggningen tas bort och nya läggs till.
– Efter utskrivning förväntas patienten ofta sköta sin medicinering, förstå dess syfte och boka återbesök vid behov. Men för äldre personer som inte har varit tillräckligt delaktiga i sin behandling under sjukhusvistelsen är det svårt, och risken är stor att de tar läkemedel fel i hemmet, säger Henrik Cam.
Resultaten pekar på att det är upp till vårdpersonalen att hitta arbetssätt som uppmuntrar patienterna att bli mer involverade om de vill. Henrik Cam anger bland annat enkelsalar som en åtgärd för att skapa bättre samtalsmiljöer och att inte ge all information till patienten strax innan de åker hem.
Han påpekar också att det finns viss otydlighet kring hur vården ska kommunicera kring läkemedel i Sverige. Enligt Socialstyrelsen ska sjukhuset ge patienten en uppdaterad och lättläst läkemedelslista samt ett utskrivningsmeddelande som förklarar vad som har hänt under sjukhusvistelsen.
– Trots Socialstyrelsens riktlinjer visar vår studie att det råder brister i den personcentrerade kommunikationen kring läkemedel liksom hur involverade patienterna är i beslut om sina läkemedel. Det finns ett tydligt utrymme för förbättringar, säger Henrik Cam.
Läs den vetenskapliga artikeln
Relaterat
Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa till att förutspå framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning för personer med Downs syndrom.
Simulerade vårdsituationer ska stärka kompetensen
Ett internationellt projekt ska förbättra vårdutbildningar och samtidigt stärka kompetensen för personal inom kommunal vård, genom att skapa realistiska vårdsituationer.
Ny kartläggning: Så ser utemiljön ut
Tillgången till utemiljö vid landets särskilda boenden brister. För första gången har dessa kartlagts på nationell nivå, inom ramen för en ny doktorsavhandling vid Göteborgs universitet och Chalmers.
Fler nyheter
Rika lever över tio år längre än fattiga
Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.
Nytt arbetssätt kan förbättra äldres munhälsa
Separata system för tandvård och omsorg leder till att äldre personer ibland hamnar mellan stolarna. En avhandling från Högskolan väst föreslår en ny samverkansmodell för att förbättra äldres munhälsa.
Forskning: Bygglagen otydlig kring tillgänglighet i hemmet
Bygglagstiftningen har varit otydlig om hur tillgängligheten i flerfamiljshus och villor ska tolkas. Den är inte tillräckligt specifik för vad som ska gälla exempelvis personer med kognitiva nedsättningar. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
