Förhoppningen med utredningen är att den bidrar till en reform som leder till ett hållbart vårdsystem, särskilt för äldre personer som utgör den större delen av patienterna. Utredare har varit Anna Nergårdh, tidigare chefläkare i Stockholms läns landsting och biträdande landstingsdirektör.
I sitt slutbetänkande föreslår hon bland annat att begreppet hemsjukvård ska skrotas. Istället ska det ersättas med vård- och sjukvård i hemmet för att tydliggöra att vården som utförs i hemmet är lika god som övrig vård. Den genomförs med samma kvalitetskrav och kompetensbehov, skillnaden är bara platsen den utförs på, står det i utredningen.
För att patienter ska få en sammanhängande vård behövs en starkare samverkan på primärvårdsnivå. Det ska göras genom att ställa krav på att kommuner och regioner gemensamt planerar till exempel kompetensförsörjning, lokaler och utbud. Dessutom understryker utredningen behovet av att fler patienter ska kunna ges möjlighet att få en individuell plan. Där ska bland annat vilka förebyggande och rehabiliterande insatser som behövs ingå.
Arbetet handlar om att utveckla en hälso- och sjukvård med hög kvalitet, där man som patient och närstående känner delaktighet och trygghet, som skattebetalare känner förtroende, och där man som medarbetare väljer att arbeta, står det i utredningen.
Här finns utredningen God och nära vård – en reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem
Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa patienter, enligt Sölve Elmståhl, professor i geriatrik och ansvarig för studien.
Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar ny forskning.
Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny studie som leds av forskare i Skåne ska nu studera om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv…
Hur ska äldreomsorgen klara kompetensförsörjningen? Det finns stor potential i den personal som redan är anställd, visar Socialstyrelsens nya rapport.
Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre kognitiv förmåga. Det visar en studie från Karolinska institutet.
