Förhoppningen med utredningen är att den bidrar till en reform som leder till ett hållbart vårdsystem, särskilt för äldre personer som utgör den större delen av patienterna. Utredare har varit Anna Nergårdh, tidigare chefläkare i Stockholms läns landsting och biträdande landstingsdirektör.
I sitt slutbetänkande föreslår hon bland annat att begreppet hemsjukvård ska skrotas. Istället ska det ersättas med vård- och sjukvård i hemmet för att tydliggöra att vården som utförs i hemmet är lika god som övrig vård. Den genomförs med samma kvalitetskrav och kompetensbehov, skillnaden är bara platsen den utförs på, står det i utredningen.
För att patienter ska få en sammanhängande vård behövs en starkare samverkan på primärvårdsnivå. Det ska göras genom att ställa krav på att kommuner och regioner gemensamt planerar till exempel kompetensförsörjning, lokaler och utbud. Dessutom understryker utredningen behovet av att fler patienter ska kunna ges möjlighet att få en individuell plan. Där ska bland annat vilka förebyggande och rehabiliterande insatser som behövs ingå.
Arbetet handlar om att utveckla en hälso- och sjukvård med hög kvalitet, där man som patient och närstående känner delaktighet och trygghet, som skattebetalare känner förtroende, och där man som medarbetare väljer att arbeta, står det i utredningen.
Här finns utredningen God och nära vård – en reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.
Utevistelse har positiva effekter för hälsan. Ändå är det många äldre som inte har möjlighet att ta sig ut, skriver Madeleine Liljegren, som forskar om utemiljöer.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
Hög alkoholkonsumtion är vanligt bland personer som är 80 år och äldre, enligt forskning från Umeå universitet. Studien visar att både hälsan och sociala faktorer påverkar äldre personers dryckesmönster.
