Utredare vill skrota hemsjukvård

Ställ samverkanskrav på regioner och kommuner, ge patienter möjligheten att initiera en individuell plan och byt ut begreppet hemsjukvård. Det föreslår en ny statlig utredning.

Förhoppningen med utredningen är att den bidrar till en reform som leder till ett hållbart vårdsystem, särskilt för äldre personer som utgör den större delen av patienterna. Utredare har varit Anna Nergårdh, tidigare chefläkare i Stockholms läns landsting och biträdande landstingsdirektör.

I sitt slutbetänkande föreslår hon bland annat att begreppet hemsjukvård ska skrotas. Istället ska det ersättas med vård- och sjukvård i hemmet för att tydliggöra att vården som utförs i hemmet är lika god som övrig vård. Den genomförs med samma kvalitetskrav och kompetensbehov, skillnaden är bara platsen den utförs på, står det i utredningen.

För att patienter ska få en sammanhängande vård behövs en starkare samverkan på primärvårdsnivå. Det ska göras genom att ställa krav på att kommuner och regioner gemensamt planerar till exempel kompetensförsörjning, lokaler och utbud. Dessutom understryker utredningen behovet av att fler patienter ska kunna ges möjlighet att få en individuell plan. Där ska bland annat vilka förebyggande och rehabiliterande insatser som behövs ingå.

Arbetet handlar om att utveckla en hälso- och sjukvård med hög kvalitet, där man som patient och närstående känner delaktighet och trygghet, som skattebetalare känner förtroende, och där man som medarbetare väljer att arbeta, står det i utredningen.

Här finns utredningen God och nära vård – en reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem

Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.

Fler nyheter

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.