Så påverkar konst patienter med demens
Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar en ny översikt från Danmark.
Förhoppningen med utredningen är att den bidrar till en reform som leder till ett hållbart vårdsystem, särskilt för äldre personer som utgör den större delen av patienterna. Utredare har varit Anna Nergårdh, tidigare chefläkare i Stockholms läns landsting och biträdande landstingsdirektör.
I sitt slutbetänkande föreslår hon bland annat att begreppet hemsjukvård ska skrotas. Istället ska det ersättas med vård- och sjukvård i hemmet för att tydliggöra att vården som utförs i hemmet är lika god som övrig vård. Den genomförs med samma kvalitetskrav och kompetensbehov, skillnaden är bara platsen den utförs på, står det i utredningen.
För att patienter ska få en sammanhängande vård behövs en starkare samverkan på primärvårdsnivå. Det ska göras genom att ställa krav på att kommuner och regioner gemensamt planerar till exempel kompetensförsörjning, lokaler och utbud. Dessutom understryker utredningen behovet av att fler patienter ska kunna ges möjlighet att få en individuell plan. Där ska bland annat vilka förebyggande och rehabiliterande insatser som behövs ingå.
Arbetet handlar om att utveckla en hälso- och sjukvård med hög kvalitet, där man som patient och närstående känner delaktighet och trygghet, som skattebetalare känner förtroende, och där man som medarbetare väljer att arbeta, står det i utredningen.
Här finns utredningen God och nära vård – en reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem
Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar en ny översikt från Danmark.
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.
Britt-Inger Saveman var en av de första forskarna i Sverige som studerade våld mot äldre. I dag leder hon en grupp engagerade pensionärer som vill förbättra livsvillkoren för och stoppa våldet mot äldre personer i Umeå.
Hur ser vardagen egentligen ut för personalen i hemsjukvården? En ny studie från Karlstads universitet visar att sjuksköterskor och undersköterskor fattar avgörande beslut varje dag – ofta under tidspress och med begränsade resurser.
I snitt använder svenskar 75 år och äldre fem läkemedel. Nu vill forskare i Sverige uppmärksamma en strategi som har visat sig kunna minska användningen av olämpliga läkemedel hos äldre.
Nästan en tredjedel av alla som ansöker om insatser inom äldreomsorgen, gör det när de redan har stora behov. Det visar ny forskning från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och FOU nu.