I en avhandling från Lunds universitet har doktoranden Nadia El Mrayyan undersökt hur vårdsituationen ser ut för äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning, affektiv sjukdom och ångestsjukdom.
– Vi har velat undersöka samsjukligheten, nyttjande av vård, läkemedelsanvändning och ringa in vilka sociala stödinsatser som gruppens speciella skörhet kräver, säger Nadia El Mrayyan.
En av avhandlingens studier jämförde en grupp äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som också hade affektiv sjukdom eller ångestsjukdom, med en annan grupp som inte hade intellektuell funktionsnedsättning.
Resultaten visar att äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning har en högre sannolikhet att ha ytterligare psykisk ohälsa utöver affektiv sjukdom eller ångestproblematik. Det var också svårt för läkare att diagnosticera personerna rätt.
Även fysisk samsjuklighet, såsom fallskador och epilepsi, var högre hos de äldre med intellektuell funktionsnedsättning. De gjorde fler oplanerade vårdbesök, behovet av slutenvård var högre, de fick mer antidepressiva läkemedel – trots att diagnosen depression inte hade satts.
Nadia El Mrayyan ser däremot flera vägar till att förbättra hälso- och vårdläget för dessa äldre personer. Framför allt handlar det om att alla i vård- och omsorgskedjan uppmärksammar och förstår den särskilda utsattheten.
– Mina resultat visar på ett stort behov av specifika riktlinjer för äldre med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa. Det behövs bättre redskap för att övervaka hälsan och särskilt utformade vårdprogram. Jag ser också ett behov av ett resurscenter med samlad kompetens, säger hon.
Begreppet affektiv sjukdom spänner över vitt skilda diagnoser som depression och bipolär sjukdom, men med gemensamt att det känslomässiga stämningsläget är starkt påverkat.
Ångest handlar i grunden om oro och rädsla och är en naturlig reaktion på upplevd fara eller hot. Det finns olika typer av ångestsjukdomar, men de vanligaste symptomen är svettningar, ängslan, hjärtklappning och illamående.
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…
