Vården brister för äldre med psykisk ohälsa

I en avhandling från Lunds universitet har doktoranden Nadia El Mrayyan undersökt hur vårdsituationen ser ut för äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning, affektiv sjukdom och ångestsjukdom.

– Vi har velat undersöka samsjukligheten, nyttjande av vård, läkemedelsanvändning och ringa in vilka sociala stödinsatser som gruppens speciella skörhet kräver, säger Nadia El Mrayyan.

En av avhandlingens studier jämförde en grupp äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som också hade affektiv sjukdom eller ångestsjukdom, med en annan grupp som inte hade intellektuell funktionsnedsättning.

Resultaten visar att äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning har en högre sannolikhet att ha ytterligare psykisk ohälsa utöver affektiv sjukdom eller ångestproblematik. Det var också svårt för läkare att diagnosticera personerna rätt.

Även fysisk samsjuklighet, såsom fallskador och epilepsi, var högre hos de äldre med intellektuell funktionsnedsättning. De gjorde fler oplanerade vårdbesök, behovet av slutenvård var högre, de fick mer antidepressiva läkemedel – trots att diagnosen depression inte hade satts.

Nadia El Mrayyan ser däremot flera vägar till att förbättra hälso- och vårdläget för dessa äldre personer. Framför allt handlar det om att alla i vård- och omsorgskedjan uppmärksammar och förstår den särskilda utsattheten.

– Mina resultat visar på ett stort behov av specifika riktlinjer för äldre med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa. Det behövs bättre redskap för att övervaka hälsan och särskilt utformade vårdprogram. Jag ser också ett behov av ett resurscenter med samlad kompetens, säger hon.