Äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa har oftare fler oplanerade vårdbesök och ett större behov av slutenvård. Foto: Pixabay

Vården brister för äldre med psykisk ohälsa

Äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa har ökad risk för bland annat samsjuklighet, övermedicinering och fler oplanerade vårdbesök. Samtidigt finns det inte tillräckliga resurser för att ta hand om dessa patienter.

I en avhandling från Lunds universitet har doktoranden Nadia El Mrayyan undersökt hur vårdsituationen ser ut för äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning, affektiv sjukdom och ångestsjukdom.

– Vi har velat undersöka samsjukligheten, nyttjande av vård, läkemedelsanvändning och ringa in vilka sociala stödinsatser som gruppens speciella skörhet kräver, säger Nadia El Mrayyan.

En av avhandlingens studier jämförde en grupp äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som också hade affektiv sjukdom eller ångestsjukdom, med en annan grupp som inte hade intellektuell funktionsnedsättning.

Resultaten visar att äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning har en högre sannolikhet att ha ytterligare psykisk ohälsa utöver affektiv sjukdom eller ångestproblematik. Det var också svårt för läkare att diagnosticera personerna rätt.

Även fysisk samsjuklighet, såsom fallskador och epilepsi, var högre hos de äldre med intellektuell funktionsnedsättning. De gjorde fler oplanerade vårdbesök, behovet av slutenvård var högre, de fick mer antidepressiva läkemedel – trots att diagnosen depression inte hade satts.

Nadia El Mrayyan ser däremot flera vägar till att förbättra hälso- och vårdläget för dessa äldre personer. Framför allt handlar det om att alla i vård- och omsorgskedjan uppmärksammar och förstår den särskilda utsattheten.

– Mina resultat visar på ett stort behov av specifika riktlinjer för äldre med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa. Det behövs bättre redskap för att övervaka hälsan och särskilt utformade vårdprogram. Jag ser också ett behov av ett resurscenter med samlad kompetens, säger hon.

Fakta
AFFEKTIV SJUKDOM OCH ÅNGESTSJUKDOM

Begreppet affektiv sjukdom spänner över vitt skilda diagnoser som depression och bipolär sjukdom, men med gemensamt att det känslomässiga stämningsläget är starkt påverkat.

Ångest handlar i grunden om oro och rädsla och är en naturlig reaktion på upplevd fara eller hot. Det finns olika typer av ångestsjukdomar, men de vanligaste symptomen är svettningar, ängslan, hjärtklappning och illamående.

Relaterat

Ny kartläggning: Så ser utemiljön ut

Tillgången till utemiljö vid landets särskilda boenden brister. För första gången har dessa kartlagts på nationell nivå, inom ramen för en ny doktorsavhandling…

Äldre man sitter och tittar på sin smarttelefon

55 miljoner kronor till forskning om bättre livskvalitet för äldre

Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och…

Optiker undersöker äldre kvinnas syn

God hörsel och syn förbättrar hjärnans funktion

När vi blir äldre försämras vår kognitiva förmåga. Men god hörsel och syn kanske är nyckeln till att bromsa försämringen. Det visar en…

Fler nyheter

ÄiC-podden avsnitt 28: Familjen och ekonomin

I det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden gästar den nybakade doktorn Isabelle von Saenger studion. Hon berättar om sin forskning som handlar…

Porträttbild på Linnea Öhlund

Så kan digital teknik förstärka och motverka orättvisor

Det finns två sidor till den tekniska utvecklingen. Den kan underlätta vardagen, men också stänga ute vissa grupper från viktiga samhällstjänster. Det visar…

Få studenter lär sig om åldrandet

Dagens socionomstudenter får bristfällig utbildning i social omsorg. Enbart 15 procent väljer kurser om åldrandet, visar en ny studie vid Örebro universitet.