I en avhandling från Lunds universitet har doktoranden Nadia El Mrayyan undersökt hur vårdsituationen ser ut för äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning, affektiv sjukdom och ångestsjukdom.
– Vi har velat undersöka samsjukligheten, nyttjande av vård, läkemedelsanvändning och ringa in vilka sociala stödinsatser som gruppens speciella skörhet kräver, säger Nadia El Mrayyan.
En av avhandlingens studier jämförde en grupp äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som också hade affektiv sjukdom eller ångestsjukdom, med en annan grupp som inte hade intellektuell funktionsnedsättning.
Resultaten visar att äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning har en högre sannolikhet att ha ytterligare psykisk ohälsa utöver affektiv sjukdom eller ångestproblematik. Det var också svårt för läkare att diagnosticera personerna rätt.
Även fysisk samsjuklighet, såsom fallskador och epilepsi, var högre hos de äldre med intellektuell funktionsnedsättning. De gjorde fler oplanerade vårdbesök, behovet av slutenvård var högre, de fick mer antidepressiva läkemedel – trots att diagnosen depression inte hade satts.
Nadia El Mrayyan ser däremot flera vägar till att förbättra hälso- och vårdläget för dessa äldre personer. Framför allt handlar det om att alla i vård- och omsorgskedjan uppmärksammar och förstår den särskilda utsattheten.
– Mina resultat visar på ett stort behov av specifika riktlinjer för äldre med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa. Det behövs bättre redskap för att övervaka hälsan och särskilt utformade vårdprogram. Jag ser också ett behov av ett resurscenter med samlad kompetens, säger hon.
Begreppet affektiv sjukdom spänner över vitt skilda diagnoser som depression och bipolär sjukdom, men med gemensamt att det känslomässiga stämningsläget är starkt påverkat.
Ångest handlar i grunden om oro och rädsla och är en naturlig reaktion på upplevd fara eller hot. Det finns olika typer av ångestsjukdomar, men de vanligaste symptomen är svettningar, ängslan, hjärtklappning och illamående.
Med hjälp av sensorer kan en smart, intelligent eltandborste göra stor skillnad för äldre personers munhälsa och livskvalitet. Det visar en avhandling från…
Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa…
Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar…
Äldre behåller förmågan att bevara muskelmassa och funktion. Styrketräning och intag av proteiner ger god effekt i den processen, visar en ny avhandling…
Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan…
En ny app kan hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att bryta isolering och ensamhet. Forskaren Gomathi Thangavel, Örebro universitet, har utvecklat tekniken tillsammans…
