Studien Consequences of visiting restrictions during the COVID‐19 pandemic: An integrative review, av Karin Hugelius, Nahoko Harada och Miki Marutani, har publicerats i International journal of nursing studies.
Viktnedgång, smärta och frustration efter besöksförbudet
Karin Hugelius är ambulanssjuksköterska och forskare inom krishantering och katastrofmedicin vid Örebro universitet, och har tillsammans med japanska forskarkollegor har hon granskat 17 studier från olika länder om konsekvenser av besöksrestriktioner inom äldreomsorg och sjukvård under Covid 19-pandemin.
– Vi blev förvånade över att det redan finns så många studier. Det blev också tydligt att besöksrestriktioner har väldigt många biverkningar som både drabbar patienter och de anhöriga – och som också påverkar dem som jobbar inom sjukvård och äldreomsorg, säger hon i ett pressmeddelande.
Det handlar dels om fysiska biverkningar, som att till exempel äldre går ned i vikt under den period de inte får träffa anhöriga eller att patienter efter en operation upplever mer smärta.
– Vi kunde också se att oro, frustration och ångest ökar, både hos patienten och de anhöriga.
För personalen innebär besöksförbud och restriktioner att de behöver lägga mer tid på att hålla anhöriga informerade. Till exempel kan det uppstå konflikt när sjukvården vill avsluta en livsuppehållande behandling och de anhöriga inte har varit med och träffat sin sjuka familjemedlem. Forskarna drar slutsatsen att det är viktigt att kalkylerade bedömningar föregår eventuella restriktioner.
– Besöksrestriktioner har funnits länge inom sjukvården, men det finns egentligen få studier som visar vilken effekt det har på smittspridningen. Här behövs mer forskning, säger Karin Hugelius.
Även om restriktionerna rimligen fyller en funktion, anser hon att det är viktigt att vara medveten om konsekvenserna.
– Jag hoppas att både beslutsfattare och de som jobbar inom vården försöker hitta praktiska lösningar för att hålla ihop familjer, även under pandemin. Det kan till exempel handla om att använda digitala verktyg eller om att möjliggöra personliga möten under smittsäkra förhållanden.
Relaterat
Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19
Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första…
Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd
Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.
Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster…
Fler nyheter
Personal saknar förutsättningar för att följa hygienrutiner
I dag finns rutiner för hur omsorgspersonal ska arbeta för att följa basala hygienrutiner och förhindra smittspridning. Men personalen saknar ibland rätt förutsättningar…
Palliativ vård – mer jämlikt och till fler
Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.
Social aktivitet ökar bland äldre
Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika…