För vem och under vilka omständigheter är pensionering en positiv upplevelse? Och för vem innebär den en risk för den psykiska hälsan? I HEARTS-studien undersöks betydelsen av faktorer som hälsa, ekonomi och personlighet vid pensionering.
Att senarelägga pensioneringen varken ökar eller minskar risken för att behöva vård senare i livet. Det påverkar inte heller risken att dö i förtid. Men inkomstskillnader som beror på det nya pensionssystemet kan på sikt öka ojämlikheten i hälsa.
Att sluta arbeta innebär potentiellt mer tid för återhämtning och det finns gott stöd för att pensionering bidrar till bättre sömn och ökad vakenhet, vilket kan underlätta ett mer aktivt liv och leda till fler friska år.
Många av dagens äldre värjer sig mot att identifiera sig som pensionärer. Samtidigt betraktas höjd pensionsålder ibland som ett hån mot hårt arbetande människor och anses slå orättvist mot de unga, särskilt i norrländska glesbygder.
Mellan 6 och 14 procent av pensionärerna går tillbaka till arbetslivet. Det är utgångspunkten för en nystartad studie om det som forskarna kallar avpensionering.
