Sprickorna i den svenska självbilden
Vad är förklaringen till att äldreomsorgens problem tycks vara bestående? Knäckfrågan är kanske inte vad som behöver göras, utan hur det ska ske – och vem som ska finansiera förändringarna.
Vad är förklaringen till att äldreomsorgens problem tycks vara bestående? Knäckfrågan är kanske inte vad som behöver göras, utan hur det ska ske – och vem som ska finansiera förändringarna.
Språksamprojektet startade med insikten att språk bäst lärs in i ett socialt sammanhang. Med hjälp av språkombud blir personal inom äldreomsorgen inte bara bättre på svenska, utan också på vardaglig kommunikation.
Temat i nya numret av Äldre i Centrum berättar om hur coronapandemin har påverkat personer 65+ (och hela jämra välfärdssamhället).
En ny avhandling från Astrid Fjell vid Karolinska institutet går på djupet med förebyggande hembesök.
Det har blivit extra tydligt under coronapandemin – kompetensen i äldreomsorgen behöver stärkas. Det har fått Helsingborgs kommun att inleda ett samarbete med forskare från Lunds universitet, för en forskningsbaserad kompetensutveckling.
Tankesmedjan SNS inleder ett treårigt projekt om vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering.
Samverkan mellan vård och omsorg har satts på prov under coronapandemin. Men väl etablerade samverkansforum kan skapa bättre förutsättningar att hantera krisen.
Långsiktighet, bättre ekonomiskt stöd och en grundläggande digital kompetens inom äldreomsorgen är några punkter som skulle minska den digitala isoleringen bland äldre. De…
Personcentrerad vård har främst fokuserat på relationen mellan personal och vårdtagare. Sällan har strålkastaren riktats på ledningens och mellanchefernas roll, men nu ska…
Rädsla och intagningsstopp gör att 4 000 färre personer har särskilt boende för äldre i dag än innan pandemin, enligt Socialstyrelsens nya rapport.