Personer 65 år eller äldre är överrepresenterade i skadestatistiken. Här beskrivs resultat från en nationell undersökning om hur professioner upplever risker och skador. Särskilt uppmärksammas hur professionerna upplever de äldres situation och utsatthet för både risker och skadehändelser – och…
Att främja hälsa för äldre personer som har stora fysiska och/eller kognitiva nedsättningar ser vi som både möjligt och meningsfullt. I denna studie har Nestor FoU-center undersökt om hemtjänstpersonal skulle kunna stötta till hälsofrämjande vanor. Men vad tänker äldre personer…
Per Gunnar Edebalk tecknar 2000-talets politiska utveckling kring särskilt boende, kvarboende, mellanboende, seniorboende, biståndsbedömt trygghetsboende...
Pensionssystemet och äldreomsorgen minskar klass- och könsskillnader, samt ger bättre hälsa och välmående hos sårbara grupper.
Äldreomsorgens arbete har hamnat i fokus under coronakrisen. Men hur vet vi egentligen att vi organiserar verksamheten på ett optimalt sätt? Enda vägen går genom ett systematiskt uppföljningsarbete.
Äldre personers behov avgör vilka som får omsorg och i vilken omfattning, snarare än deras ålder, kön eller bostadsområde. Det visar Äldrecentrums nya rapport som är en nulägesbeskrivning av Stockholms äldreomsorg.
Ett av de stora problemen att lösa i den nya statliga utredningen om framtidens välfärdsteknik, är frågan om hur samtycke ska hanteras för personer med nedsatt beslutsförmåga. Lars Sonde ger en bakgrund – och pekar ut en möjlig lösning.
Trots att familjen är den viktigaste omsorgskällan belyses omsorgen om den äldre sällan ur den anhöriges perspektiv. Uppsökande verksamhet med fokus på samboende äldre innebär att man tidigt kan identifiera stödbehov hos anhöriga och bidra till stärkta omsorgsrelationer.
Covid-19 har satt press på vården kring äldre, speciellt sköra, personer på äldreboenden. Nu uppdaterar Region Stockholm sitt regelverk för patientflöden för att tydliggöra hur alla individer ska få tillgång till bästa möjliga vård.
Det finns signaler som tyder på att demenssjukdom är den största riskfaktorn för personer att avlida i covid-19. Det säger professor Ingmar Skoog, till Sveriges radio.
