De omkring 270 nya vårdcentraler som etablerats i och med vårdvalsreformen inom primärvården har mest gynnat dem som har mindre vårdbehov. För äldre med komplexa behov har det blivit svårare med samordning av vården.
Omsorgsforskaren Marta Szebehely ser mest problem med den privata närvaron inom äldreomsorgen, medan nationalekonomen Mats Bergman anser att konkurrensen har ökat lyhördheten gentemot äldre och anhöriga.
Det kan bli oroligt när privatdrivna äldreboenden tas tillbaka i kommunal regi. Nu vill en forskargrupp bidra med kunskap som kan göra återgången smidigare. Johan Berlin.
Kostnadskris och effektivitetskrav men också ideologiska motiv och ett fackligt lappkast låg bakom den utveckling som ledde fram till att marknadslösningar infördes inom äldreomsorgen i början av 1990-talet.
I sin nyligen publicerade avhandling har forskaren Linda Moberg studerat marknadiseringens påverkan på äldreomsorgens styrning och organisation samt relationen mellan brukarna, personalen och staten/kommunerna.
När äldreomsorgen styrs av marknadens villkor drivs utvecklingen inte av kunskap, evidens eller beprövad erfarenhet utan snarare av påstådda effekter.
Äldre vill självklart välja i hemtjänsten – men hellre bestämma över innehållet än vilken utförare det ska vara. Det visar en utvärdering i Stockholm, som har flest privata utförare i landet.
Kvalitetskontroller är en nödvändig del i marknadiseringen och gör vården och omsorgen mer likvärdig för alla. Men de behöver hanteras på ett bättre sätt för att inte minska utrymmet för innovativa lösningar.
Det är bland äldre och höginkomsttagare som de ökade köpen av hushållsnära tjänster är tydligast. Det framgår av en forskarrapport om den växande marknaden med rut- och omsorgstjänster för äldre som gjorts med stöd av Kommunalarbetarförbundet.
En jämförelse mellan vad äldre tycker om hemtjänsten i kommuner med och utan kundval visar på fler likheter än skillnader. Oavsett modell är det viktigaste vad som sker i själva mottagandet av hjälpen.
