Ålderism – därför är det ett problem
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
För ett långt, gott liv är vänskap, intellektuell stimulans, sömn och inte minst medkänsla med sig själv minst lika viktigt som bra kost och regelbunden motion. Det nya numrets tema berättar vad forskarna vet om personlighet, hälsobeteende och åldrande, hur vi själva påverkar vår hjärnhälsa, möjligheter för hälsofrämjande livsstil och aktivitetsanpassning samt att lära för livet med livslångt lärande.
Som nyutnämnd professor i socialt arbete på småländska Linnéuniversitetet tar Clary Krekula nya tag. ”Vi måste tänka på hur vi pratar om äldre”, säger hon i en stor intervju. Redaktionen specialstuderar Uppsala universitets framväxande forskningsmiljö med blicken mot utlandsfödda personers utträde från arbetsmarknaden, medan I praktiken-reportaget besöker Mellanmålens land, där Nollvisionen mot undernäring jämnar ut oddsen med hjälp av bland annat heldygnsmatkassar. I Malmö konstaterar nydisputerade tandläkaren Joanna Gullberg att tandvården genom ett närmare samarbete med sjukvården kan spela en viktig roll för att upptäcka benskörhet – men också att intresset från läkarkåren är svagt.
Vi berättar under Spotlightvinjetten om ensamhet och döende som samhällsfrågor och begrundar hädanfärdens plats i forskning, tidningsartiklar, aktuell och äldre bokutgivning samt dödsrunor, medan pensionerade pediatrikprofessorn Hugo Lagercrantz i sin krönika tänker på de döda mitt ibland oss. På debattplats begrundar Per Gunnar Edebalk hur Baumols dilemma påverkar omsorgen.
Fem djupgående bokanmälningar och ett tjugotal kortare lästips lindrar måhända julklappsstressen, eller fyller mellandagarna med frid. Kanske både och. Allt inleds som vanligt med aktuella forskningsnyheter om äldre och åldrande, toppat av en initierad kommentar av professor Anders Wimo om WHO:s globala demensrapport. Sista ordet slår fast att lagstiftningen – äntligen! – gör plats för forskning och beprövad erfarenhet i socialtjänsten.
Föreställningar om olika åldersgrupper kan skapa hinder och leda till felaktiga beslut. Men fler möten över generationsgränser och medvetna reflektioner kan motverka problemen.
Åldern kan styra hur människor med missbruk behandlas. Frågan är om det är rimligt, och när det i stället övergår i ålderism. Vid…
Vi lever allt längre och mår bättre. Vi förväntas också att jobba längre, men stöter på hinder som ålderism och dålig arbetsmiljö. Hur…
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…
Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…