Äldre i Centrum #4/21

Årets fjärde och sista nummer av Äldre i Centrum bjuder bland annat på ett tema om livslångt åldrande, reportage från Mellanmålens land och fem maffiga bokanmälningar – varav en är en riktig maffiabokanmälan.

För ett långt, gott liv är vänskap, intellektuell stimulans, sömn och inte minst medkänsla med sig själv minst lika viktigt som bra kost och regelbunden motion. Det nya numrets tema berättar vad forskarna vet om personlighet, hälsobeteende och åldrande, hur vi själva påverkar vår hjärnhälsa, möjligheter för hälsofrämjande livsstil och aktivitetsanpassning samt att lära för livet med livslångt lärande.

Som nyutnämnd professor i socialt arbete på småländska Linnéuniversitetet tar Clary Krekula nya tag. ”Vi måste tänka på hur vi pratar om äldre”, säger hon i en stor intervju. Redaktionen specialstuderar Uppsala universitets framväxande forskningsmiljö med blicken mot utlandsfödda personers utträde från arbetsmarknaden, medan I praktiken-reportaget besöker Mellanmålens land, där Nollvisionen mot undernäring jämnar ut oddsen med hjälp av bland annat heldygnsmatkassar. I Malmö konstaterar nydisputerade tandläkaren Joanna Gullberg att tandvården genom ett närmare samarbete med sjukvården kan spela en viktig roll för att upptäcka benskörhet – men också att intresset från läkarkåren är svagt.

Vi berättar under Spotlightvinjetten om ensamhet och döende som samhällsfrågor och begrundar hädanfärdens plats i forskning, tidningsartiklar, aktuell och äldre bokutgivning samt dödsrunor, medan pensionerade pediatrikprofessorn Hugo Lagercrantz i sin krönika tänker på de döda mitt ibland oss. På debattplats begrundar Per Gunnar Edebalk hur Baumols dilemma påverkar omsorgen.

Fem djupgående bokanmälningar och ett tjugotal kortare lästips lindrar måhända julklappsstressen, eller fyller mellandagarna med frid. Kanske både och. Allt inleds som vanligt med aktuella forskningsnyheter om äldre och åldrande, toppat av en initierad kommentar av professor Anders Wimo om WHO:s globala demensrapport. Sista ordet slår fast att lagstiftningen – äntligen! – gör plats för forskning och beprövad erfarenhet i socialtjänsten.

Bläddra i ÄiC#4/21.

Relaterat

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…

Så påverkar ekonomi och hälsa äldres flyttplaner

Många äldre personer bor kvar i sina villor, samtidigt som många barnfamiljer och unga vuxna har svårt att ta sig in i bostadsmarknaden.…

Webbinarium: Bra mat för äldre – hur ska vi tänka?

Missa inte Äldre i centrums webbinarium om mat och måltid för äldre personer, 18 november klockan 9.00–9.45! Du får höra om hur näringsbehovet…

Fler nyheter

De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling

Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…

Inte dyrare att införa samisk mat i äldreomsorgen

Utbudet av samisk mat i äldreomsorgen är inte stort, men skulle kunna öka utan stora kostnader, enligt ny forskning. Att serveras mat som…

Få äldre träffar sin omsorgskontakt ofta

Endast var tredje äldre person träffar sin fasta omsorgskontakt ofta och bara varannan får besked om tillfälliga förändringar i förväg. Det visar Socialstyrelsens…