Äldre i Centrum #4/21

Årets fjärde och sista nummer av Äldre i Centrum bjuder bland annat på ett tema om livslångt åldrande, reportage från Mellanmålens land och fem maffiga bokanmälningar – varav en är en riktig maffiabokanmälan.

För ett långt, gott liv är vänskap, intellektuell stimulans, sömn och inte minst medkänsla med sig själv minst lika viktigt som bra kost och regelbunden motion. Det nya numrets tema berättar vad forskarna vet om personlighet, hälsobeteende och åldrande, hur vi själva påverkar vår hjärnhälsa, möjligheter för hälsofrämjande livsstil och aktivitetsanpassning samt att lära för livet med livslångt lärande.

Som nyutnämnd professor i socialt arbete på småländska Linnéuniversitetet tar Clary Krekula nya tag. ”Vi måste tänka på hur vi pratar om äldre”, säger hon i en stor intervju. Redaktionen specialstuderar Uppsala universitets framväxande forskningsmiljö med blicken mot utlandsfödda personers utträde från arbetsmarknaden, medan I praktiken-reportaget besöker Mellanmålens land, där Nollvisionen mot undernäring jämnar ut oddsen med hjälp av bland annat heldygnsmatkassar. I Malmö konstaterar nydisputerade tandläkaren Joanna Gullberg att tandvården genom ett närmare samarbete med sjukvården kan spela en viktig roll för att upptäcka benskörhet – men också att intresset från läkarkåren är svagt.

Vi berättar under Spotlightvinjetten om ensamhet och döende som samhällsfrågor och begrundar hädanfärdens plats i forskning, tidningsartiklar, aktuell och äldre bokutgivning samt dödsrunor, medan pensionerade pediatrikprofessorn Hugo Lagercrantz i sin krönika tänker på de döda mitt ibland oss. På debattplats begrundar Per Gunnar Edebalk hur Baumols dilemma påverkar omsorgen.

Fem djupgående bokanmälningar och ett tjugotal kortare lästips lindrar måhända julklappsstressen, eller fyller mellandagarna med frid. Kanske både och. Allt inleds som vanligt med aktuella forskningsnyheter om äldre och åldrande, toppat av en initierad kommentar av professor Anders Wimo om WHO:s globala demensrapport. Sista ordet slår fast att lagstiftningen – äntligen! – gör plats för forskning och beprövad erfarenhet i socialtjänsten.

Bläddra i ÄiC#4/21.

Relaterat

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…

Fler nyheter

Äldre kvinna i rullstol får hjälp med att komma ut

Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…

Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet

Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…