Äldres röster om psykisk ohälsa samlas in

Äldre personer ska på olika sätt göras delaktiga i forskningsprojektet Hur mår du bra? där psykiskt ohälsa står i fokus. Elin Inge, forskare och projektledare vid Vetenskap och Allmänhet, berättar att ett av målen är att demokratisera forskningen.

– Vi vill hitta metoder för att få fram medborgarnas röst på nya sätt. Här har vi designat ett projekt för att inkludera dem som berörs – i det här fallet äldre personer.

Elin Inge är forskare, deltid vid Uppsala universitet och deltid på ideella föreningen Vetenskap och allmänhet. Hon är sjuksköterska och har en bakgrund inom psykiatriskt vård.

Första steget var att göra en skanning på området kring äldres psykiska ohälsa, ett ämne som till exempel Folkhälsomyndigheten nyligen skrivit en rapport om. Efter det har forskarna träffat representanter både från äldreorganisationer och sådana som arbetar med psykisk ohälsa, i så kallade fokusgrupper.

En dialog om psykisk ohälsa har också förts i samband med ”forskar-fika” i Umeå, Lund och Stockholm, dit en intresserad allmänhet bjöds in för att diskutera med forskarna.

– I Umeå hade vi till exempel en väldigt engagerad publik, och flera bjöd också in till fortsatta studier i deras nätverk.

Äldres egna berättelser samlas nu in anonymt – fram till den 31 oktober.  Sedan ska materialet analyseras tillsammans med en referensgrupp som också består av äldreorganisationernas representanter.

Vad har kommit fram i dialogerna hittills?

– De har pratat mycket om behovet att tänka på psykisk hälsa i ett holistiskt perspektiv. Att äldre inte bara behöver få medicinsk behandling utan också tillgång till samhället genom mer tillgänglighetsanpassning. Det har också varit en del tal om ensamhet och ålderism också.

Även vårdens organisering har lyfts som ett ämne som berör och engagerar många äldre.  Relationen mellan hemtjänsten och vården har diskuterats och huruvida äldreperspektivet finns närvarande i den specialiserade vården.

– En specialiserad psykiatrisk vård för äldre efterfrågades generellt, säger Elin Inge.

Efter att äldres egna berättelser analyserats, kommer resultatet spridas bland annat genom en utställning till våren på platser där forskar-fika-tillfällena hölls.

Syftet med projektet inte enbart att undersöka äldres egna upplevelser av psykisk ohälsa, utan även att hitta nya metoder för medborgarforskningsprojekt.

Vad är då skillnaden mellan en mer klassisk datainsamling, där äldre intervjuas, och detta medborgarforskningsprojekt?

– Skillnaden i just det här projektet är framför allt den breda insamlingen av berättelser och att vi gör analysen tillsammans med äldreorganisationerna. I ett medborgarforskningsprojekt generellt lämnar vi forskare över en del av makten till medborgarna, som både kan få vara med och formulera frågorna och analysera svaren.