Den generella tilliten till andra personer i Sverige har varit relativt stabil de senaste åren. 2009 svarade i genomsnitt 55,6 procent att man kan lita på de allra flesta människor, medan andelen var 55,7 procent 2020.
Samtidigt har äldre personer i åldrarna 65–84 blivit mindre benägna att lita på andra. Tilliten inom gruppen har sjunkit från knappt 60 procent 2017 till cirka 50 procent 2020.
Det visar den senaste undersökningen från Tillitsbarometern som genomfördes 2020–2021 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Ersta Sköndal Bräcke högskola.
– Utvecklingen bland de äldre sticker ut och kommer vara intressant att följa upp och analysera de kommande åren, säger Lars Trägårdh, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och forskningsledare för Tillitsbarometern, i ett pressmeddelande.
Enligt rapporten kan äldres minskade tillit vara kopplat till en ökad sårbarhet, pensioneringen som gör att man inte längre har den status och gemenskap som arbetet utgör och den fysiska sårbarheten relaterad till hög ålder.
Undersökningen visar också att det finns stora skillnader geografiskt. I kommuner som Sorsele och Hammarö uppgav 79 respektive 78 procent att de i överlag kunde lita på de flesta, medan motsvarande siffra i kommunerna Katrineholm och Norrköping låg mellan 47–49 procent.
Även i städerna finns det demografiska skillnader där inte minst unga, äldre och nyanlända flyktingar känner mindre tillit och mer oro.
Samtliga rapporter är publicerade av Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Levande rapport 1: Tillitsbarometern. Resultat från de stora undersökningarna baserad på slumpmässiga urval (2009, 2017, 2020).
Levande rapport 2: Panelstudien. Resultat från den panelstudie som påbörjades 2017.
Levande rapport 3: Fördjupningsstudierna. Presenterar de pågående fördjupningsstudierna.
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie från Södertörns högskola.
ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.
