Äldres tillit till andra minskar

Majoriteten av svenskar har stor tillit till andra människor, men det finns stora skillnader gällande ålder och var i landet man bor. Det visar en ny undersökning från Tillitsbarometern som tas fram av Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Den generella tilliten till andra personer i Sverige har varit relativt stabil de senaste åren. 2009 svarade i genomsnitt 55,6 procent att man kan lita på de allra flesta människor, medan andelen var 55,7 procent 2020. 

Samtidigt har äldre personer i åldrarna 65–84 blivit mindre benägna att lita på andra. Tilliten inom gruppen har sjunkit från knappt 60 procent 2017 till cirka 50 procent 2020. 

Det visar den senaste undersökningen från Tillitsbarometern som genomfördes 2020–2021 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Ersta Sköndal Bräcke högskola. 

– Utvecklingen bland de äldre sticker ut och kommer vara intressant att följa upp och analysera de kommande åren, säger Lars Trägårdh, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och forskningsledare för Tillitsbarometern, i ett pressmeddelande. 

Enligt rapporten kan äldres minskade tillit vara kopplat till en ökad sårbarhet, pensioneringen som gör att man inte längre har den status och gemenskap som arbetet utgör och den fysiska sårbarheten relaterad till hög ålder. 

Undersökningen visar också att det finns stora skillnader geografiskt. I kommuner som Sorsele och Hammarö uppgav 79 respektive 78 procent att de i överlag kunde lita på de flesta, medan motsvarande siffra i kommunerna Katrineholm och Norrköping låg mellan 47–49 procent. 

Även i städerna finns det demografiska skillnader där inte minst unga, äldre och nyanlända flyktingar känner mindre tillit och mer oro.

Ta del av undersökningen

Samtliga rapporter är publicerade av Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Levande rapport 1: Tillitsbarometern. Resultat från de stora undersökningarna baserad på slumpmässiga urval (2009, 2017, 2020).

Levande rapport 2: Panelstudien. Resultat från den panelstudie som påbörjades 2017.

Levande rapport 3: Fördjupningsstudierna. Presenterar de pågående fördjupningsstudierna.

Relaterat

Fokus på digital teknik i studie om äldres fysiska aktivitet

Två forskare från Karlstads universitet ska undersöka om coronapandemin har lett till nya förutsättningar för fysisk aktivitet för äldre – och om digitala lösningar kan vara det som möjliggör detta.

Ny rapport om hemtjänstens hälsofrämjande resurser

Nestor FoU-center undersöker i en färsk studie möjligheter och förutsättningar att arbeta hälsofrämjande inom hemtjänsten. Kompetensen hos personalen är en av flera viktiga resurser som lyfts fram.

Extra fokus på corona när Sweold gör nya intervjuer

Sedan 1992 undersöker Sweold Sveriges äldre befolkning genom återkommande intervjuer och enkätstudier. Nu är det dags för den sjätte omgången i studien.

Fler nyheter

Liknande styrkor och svagheter i den nordiska äldreomsorgen

En ökande andel äldre och svårigheter med att rekrytera personal skapar utmaningar i alla de nordiska ländernas äldreomsorg – samtidigt som det finns en hög ambitionsnivå.

SBU svarar om rehabilitering utomhus för demenssjuka

SBU har gjort en granskning av den vetenskapliga litteraturen om naturbaserad rehabilitering för personer med demenssjukdom. De konstaterar att underlaget är skralt.

Rasism vanligt inom svensk äldreomsorg

En svensk-kanadensisk studie visar att det är vanligt att personal inom svensk äldreomsorg utsätts för rasistiska uttryck av de äldre på grund av sin hudfärg, något som ofta bortförklarades med att de äldre bland annat hade kognitiv svikt.