Äldres tillit till andra minskar

Majoriteten av svenskar har stor tillit till andra människor, men det finns stora skillnader gällande ålder och var i landet man bor. Det visar en ny undersökning från Tillitsbarometern som tas fram av Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Den generella tilliten till andra personer i Sverige har varit relativt stabil de senaste åren. 2009 svarade i genomsnitt 55,6 procent att man kan lita på de allra flesta människor, medan andelen var 55,7 procent 2020. 

Samtidigt har äldre personer i åldrarna 65–84 blivit mindre benägna att lita på andra. Tilliten inom gruppen har sjunkit från knappt 60 procent 2017 till cirka 50 procent 2020. 

Det visar den senaste undersökningen från Tillitsbarometern som genomfördes 2020–2021 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Ersta Sköndal Bräcke högskola. 

– Utvecklingen bland de äldre sticker ut och kommer vara intressant att följa upp och analysera de kommande åren, säger Lars Trägårdh, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och forskningsledare för Tillitsbarometern, i ett pressmeddelande. 

Enligt rapporten kan äldres minskade tillit vara kopplat till en ökad sårbarhet, pensioneringen som gör att man inte längre har den status och gemenskap som arbetet utgör och den fysiska sårbarheten relaterad till hög ålder. 

Undersökningen visar också att det finns stora skillnader geografiskt. I kommuner som Sorsele och Hammarö uppgav 79 respektive 78 procent att de i överlag kunde lita på de flesta, medan motsvarande siffra i kommunerna Katrineholm och Norrköping låg mellan 47–49 procent. 

Även i städerna finns det demografiska skillnader där inte minst unga, äldre och nyanlända flyktingar känner mindre tillit och mer oro.

Ta del av undersökningen

Samtliga rapporter är publicerade av Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Levande rapport 1: Tillitsbarometern. Resultat från de stora undersökningarna baserad på slumpmässiga urval (2009, 2017, 2020).

Levande rapport 2: Panelstudien. Resultat från den panelstudie som påbörjades 2017.

Levande rapport 3: Fördjupningsstudierna. Presenterar de pågående fördjupningsstudierna.

Relaterat

Porträtt av Geroge Pavlidis och Andreas Motel Klingebiel

Ensam är ofta stark

Att vara ensam som äldre är inte alltid ohälsosamt utan tvärtom ibland. Relativt få äldre personer är ensamma och en betydande del av dem är nöjda med sin ensamhet, enligt ny forskning från Linköpings universitet.

Svartvitt fotografi från väntsal på vårdinstitution

Döden har flyttat hemifrån

Det blir allt vanligare att leva längre, men döden hanteras av vården och vi distanserar oss från den. Döden har blivit ”övermedikaliserad” menar forskare i en ny rapport. Hur kan vår sista tid bli en värdefull del av livet?

Pillerburk

Regionala skillnader i äldres läkemedelsanvändning

Äldre personer får allt fler läkemedel. Men användningen och kvaliteten på läkemedlen skiljer sig stort mellan regionerna. Det visar en rapport från Socialstyrelsen och Karolinska institutet.

Fler nyheter

Generaldirektör Olivia Wigzell och socialminister Lena Hallengren

Förslag på ny äldreomsorgslag överlämnad till regeringen

Socialtjänstlagen ger inte tillräckligt stöd för äldreomsorgens verksamheter och därför gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny särskild äldreomsorgslag. I förslaget som nu presenteras står bland annat den ska ha ett förebyggande perspektiv, vara…

Vanlig hormonsjukdom bland äldre kopplas till stroke

Patienter med en vanlig bisköldkörtelsjukdom har en ökad risk för att drabbas av höftfrakturer, hjärtinfarkt eller stroke. Det visar en stor registerstudie från Göteborgs universitet som också pekar på att operation minskar dessa risker.

Samsjuklighet ökar risken för demens

Den som har minst två av sjukdomstillstånden diabetes typ 2, hjärtsjukdom och stroke har en ökad risk att också få en demensdiagnos. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.