Äldres tillit till andra minskar

Majoriteten av svenskar har stor tillit till andra människor, men det finns stora skillnader gällande ålder och var i landet man bor. Det visar en ny undersökning från Tillitsbarometern som tas fram av Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Den generella tilliten till andra personer i Sverige har varit relativt stabil de senaste åren. 2009 svarade i genomsnitt 55,6 procent att man kan lita på de allra flesta människor, medan andelen var 55,7 procent 2020. 

Samtidigt har äldre personer i åldrarna 65–84 blivit mindre benägna att lita på andra. Tilliten inom gruppen har sjunkit från knappt 60 procent 2017 till cirka 50 procent 2020. 

Det visar den senaste undersökningen från Tillitsbarometern som genomfördes 2020–2021 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Ersta Sköndal Bräcke högskola. 

– Utvecklingen bland de äldre sticker ut och kommer vara intressant att följa upp och analysera de kommande åren, säger Lars Trägårdh, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och forskningsledare för Tillitsbarometern, i ett pressmeddelande. 

Enligt rapporten kan äldres minskade tillit vara kopplat till en ökad sårbarhet, pensioneringen som gör att man inte längre har den status och gemenskap som arbetet utgör och den fysiska sårbarheten relaterad till hög ålder. 

Undersökningen visar också att det finns stora skillnader geografiskt. I kommuner som Sorsele och Hammarö uppgav 79 respektive 78 procent att de i överlag kunde lita på de flesta, medan motsvarande siffra i kommunerna Katrineholm och Norrköping låg mellan 47–49 procent. 

Även i städerna finns det demografiska skillnader där inte minst unga, äldre och nyanlända flyktingar känner mindre tillit och mer oro.

Ta del av undersökningen

Samtliga rapporter är publicerade av Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Levande rapport 1: Tillitsbarometern. Resultat från de stora undersökningarna baserad på slumpmässiga urval (2009, 2017, 2020).

Levande rapport 2: Panelstudien. Resultat från den panelstudie som påbörjades 2017.

Levande rapport 3: Fördjupningsstudierna. Presenterar de pågående fördjupningsstudierna.

Relaterat

Han vill ha mer fysisk aktivitet för personer med demens

Erik Rosendahl har i nästan tjugo års tid studerat hur fysisk aktivitet påverkar äldre personer, särskilt de med demens och de som bor på särskilda boenden. Han har tagit emot utmärkelser för sin forskning som visar på goda effekter av…

Äldre med adhd får sällan diagnos och behandling

Vuxna med adhd har ökad risk för att drabbas av en rad åldersrelaterade sjukdomar, bland annat demens, högt blodtryck och typ-2 diabetes. Samtidigt är det få vuxna som får diagnosen adhd och behandling. Det visar en avhandling från Örebro universitet.

Äldre kan ha grön starr utan att misstänka det

Tidig upptäckt av grön starr, som också kallas för glaukom, är viktigt för att synen inte ska skadas. Men en studie från Göteborgs universitet med 70-åringar visar att många äldre inte misstänker att de kan ha grön starr, trots symptom.

Fler nyheter

Mental stimulering kan förebygga alzheimer

Forskning har visat att personer som stimulerar hjärnan mentalt, genom bland annat yrkesutövning, har bättre kognitiv funktion. Nu undersöker en avhandling om sociala och intellektuella krav i arbetet leder till bättre kognition och förebygger Alzheimers sjukdom.

Laura Fratiglioni får Bengt Winblads pris

Hon har bland annat byggt upp befolkningsstudien SNAC-K i Stockholm. Nu tilldelas Laura Fratiglioni Bengt Winblads pris av Svenska läkaresällskapet.

Äldre i Centrum #3/23: Sex och närhet

I detta tema bjuder vi på något som brukar väcka extra nyfikenhet: sex. Äldre personer är, trots sin ålder och eventuella sjukdomar, sexuella varelser. Forskare efterlyser en öppen dialog kring åldrande och sexualitet som kan leda till en kompetenshöjning inom…