Äldres tillit till andra minskar

Majoriteten av svenskar har stor tillit till andra människor, men det finns stora skillnader gällande ålder och var i landet man bor. Det visar en ny undersökning från Tillitsbarometern som tas fram av Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Den generella tilliten till andra personer i Sverige har varit relativt stabil de senaste åren. 2009 svarade i genomsnitt 55,6 procent att man kan lita på de allra flesta människor, medan andelen var 55,7 procent 2020. 

Samtidigt har äldre personer i åldrarna 65–84 blivit mindre benägna att lita på andra. Tilliten inom gruppen har sjunkit från knappt 60 procent 2017 till cirka 50 procent 2020. 

Det visar den senaste undersökningen från Tillitsbarometern som genomfördes 2020–2021 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Ersta Sköndal Bräcke högskola. 

– Utvecklingen bland de äldre sticker ut och kommer vara intressant att följa upp och analysera de kommande åren, säger Lars Trägårdh, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och forskningsledare för Tillitsbarometern, i ett pressmeddelande. 

Enligt rapporten kan äldres minskade tillit vara kopplat till en ökad sårbarhet, pensioneringen som gör att man inte längre har den status och gemenskap som arbetet utgör och den fysiska sårbarheten relaterad till hög ålder. 

Undersökningen visar också att det finns stora skillnader geografiskt. I kommuner som Sorsele och Hammarö uppgav 79 respektive 78 procent att de i överlag kunde lita på de flesta, medan motsvarande siffra i kommunerna Katrineholm och Norrköping låg mellan 47–49 procent. 

Även i städerna finns det demografiska skillnader där inte minst unga, äldre och nyanlända flyktingar känner mindre tillit och mer oro.

Ta del av undersökningen

Samtliga rapporter är publicerade av Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Levande rapport 1: Tillitsbarometern. Resultat från de stora undersökningarna baserad på slumpmässiga urval (2009, 2017, 2020).

Levande rapport 2: Panelstudien. Resultat från den panelstudie som påbörjades 2017.

Levande rapport 3: Fördjupningsstudierna. Presenterar de pågående fördjupningsstudierna.

Relaterat

En äldre kvinna och hennes barnbarn fixar mat vid köksbordet.

Det får äldre personer att må bra

Det är en till synas enkel fråga: Vad får dig att må bra? Men den är grundläggande för att kunna främja äldre personers välbefinnande. Forskare från Högskolan Kristianstad har ställt frågan och analyserat svaren.

Tema Fallprevention i Äldre i Centrum #1/2023

Fallpreventivt arbete är temat för #1/23. Sex artiklar om bland annat balansträning och styrketräning, att Sverige måste påbörja ett landsomfattande fallpreventivt arbete samt att skadade fotgängarna kostar samhället 40 miljarder per år. Håkan Jönson väcker debatt genom att krossa myten…

Färre skador med bättre balans och starka ben

Fallskador leder till ett personligt lidande för många äldre. Men med muskler som får träna och bibehållen balans minskar risken för att skada sig.

Fler nyheter

Risk att digitalisering lämnar äldre utanför samhället

Den tekniska utvecklingen i Sverige går fort, men den ökar också risken för digitalt utanförskap hos äldre. Dessutom är det svårare för äldre att ta del av de möjligheter som tekniken erbjuder. Det visar en avhandling av Sofia Alexopoulou vid…

Äldre kvinnor stärker varumärket

Reklambranschen har länge satsat på ungdom i sina annonser. Men det kan vara ett misstag, visar ny forskning från Handelshögskolan i Stockholm.

Projekt undersöker koppling mellan sömnapné och demens

Sömnapné drabbar ungefär en tredjedel av personer i åldrarna 30 till 60. Nu ska forskare från Akademiska sjukhuset på Uppsala universitet undersöka om sömnapné kan vara en riskfaktor för demenssjukdom med hjälp av nattliga andningsmätningar.