Äldres tillit till andra minskar

Majoriteten av svenskar har stor tillit till andra människor, men det finns stora skillnader gällande ålder och var i landet man bor. Det visar en ny undersökning från Tillitsbarometern som tas fram av Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Den generella tilliten till andra personer i Sverige har varit relativt stabil de senaste åren. 2009 svarade i genomsnitt 55,6 procent att man kan lita på de allra flesta människor, medan andelen var 55,7 procent 2020. 

Samtidigt har äldre personer i åldrarna 65–84 blivit mindre benägna att lita på andra. Tilliten inom gruppen har sjunkit från knappt 60 procent 2017 till cirka 50 procent 2020. 

Det visar den senaste undersökningen från Tillitsbarometern som genomfördes 2020–2021 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Ersta Sköndal Bräcke högskola. 

– Utvecklingen bland de äldre sticker ut och kommer vara intressant att följa upp och analysera de kommande åren, säger Lars Trägårdh, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och forskningsledare för Tillitsbarometern, i ett pressmeddelande. 

Enligt rapporten kan äldres minskade tillit vara kopplat till en ökad sårbarhet, pensioneringen som gör att man inte längre har den status och gemenskap som arbetet utgör och den fysiska sårbarheten relaterad till hög ålder. 

Undersökningen visar också att det finns stora skillnader geografiskt. I kommuner som Sorsele och Hammarö uppgav 79 respektive 78 procent att de i överlag kunde lita på de flesta, medan motsvarande siffra i kommunerna Katrineholm och Norrköping låg mellan 47–49 procent. 

Även i städerna finns det demografiska skillnader där inte minst unga, äldre och nyanlända flyktingar känner mindre tillit och mer oro.

Ta del av undersökningen

Samtliga rapporter är publicerade av Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Levande rapport 1: Tillitsbarometern. Resultat från de stora undersökningarna baserad på slumpmässiga urval (2009, 2017, 2020).

Levande rapport 2: Panelstudien. Resultat från den panelstudie som påbörjades 2017.

Levande rapport 3: Fördjupningsstudierna. Presenterar de pågående fördjupningsstudierna.

Relaterat

Nordiskt projekt kartlägger ensamhet

Hur påverkar social isolering det psykiska och fysiska måendet under coronapandemin? Och vilka interventioner har de nordiska länderna infört för att motverka ensamheten? Det ska ett projekt från Nordens välfärdcenter undersöka.

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

SBU kommenterar fallförebyggande träning

Senaste rapporten i serien SBU kommenterar tar upp effekter av fysisk träning för att förhindra fall. Resultaten visar att träning minskar antalet fallhändelser med 25 procent.

Äldre kvinna som pratar i telefon

Fyra telefonsamtal med psykolog minskade depression

Enbart fyra samtal med psykologer via telefon räckte för att lindra depression hos äldre personer under coronapandemin. De var också mer aktiva. Det visar en pilotstudie som genomförts av Region Västmanland.

Fler nyheter

Bristande kunskap försvårar evidensbaserad praktik

De senaste åren har investeringar gjorts för att införa evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Men en avhandling visar att förändringen går långsamt, bland annat på grund av bristande kunskap om vad arbetssättet innebär.

Åldrande ur ett socialt förändringsperspektiv

Ett nytt masterprogram på Linköpings universitet sätter möjligheter och utmaningar kring en allt äldre befolknings välbefinnande i centrum.

Hög vilopuls kan leda till demenssjukdom

Enligt en studie från Karolinska institutet finns det ett samband mellan hög vilopuls och risk för demenssjukdom.