Använd välfärdstekniken på rätt sätt

Välfärdsteknik inom omsorgen har övervägande positiva effekter för såväl brukare som närstående och personal. Men det är viktigt att den utgår från brukarens behov och funktionen den ska fylla. 

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Vårdanalys, har på uppdrag av regeringen analyserat hur en ökad användning av välfärdsteknik påverkar brukare, personal, närstående och omsorgens organisation i både äldreomsorgen och verksamheter för personer med funktionsnedsättning.

– Vi ser att välfärdstekniken kan stärka brukarens självständighet, trygghet och delaktighet, och dessutom bidra till positiva hälsoeffekter som bättre nattsömn och ett minskat behov av medicinering. Även närstående kan få avlastning genom tekniken, och omsorgspersonalen kan fördela sin tid på ett mer effektivt sätt, säger John-Erik Bergkvist, analytiker på Vårdanalys.

Rapporten visar att för att uppnå de positiva effekterna krävs att välfärdstekniken prövas och anpassas efter brukarens behov och förmåga – annars är risken att tekniken inte används alls eller att den leder till otrygghet för både brukaren och närstående. Välfärdsteknik kan också bidra till utvecklingen av en mer personcentrerad omsorg genom att tekniken individanpassas efter den enskilde brukarens behov, förmåga och preferenser.

– För att kunna dra nytta av välfärdsteknik krävs att den ses som en del av verksamheten snarare än som teknik i sig. Den måste vara en integrerad del av omsorgen där kommunerna utgår från vilken funktion tekniken ska fylla och vilka behov den ska tillgodose, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Vårdanalys rekommenderar regeringen att fortsätta stötta kunskapsutvecklingen inom välfärdsteknikområdet samt att fortsätta arbetet med en jämlik tillgång till infrastruktur, som bredbandsuppkoppling och mobiltäckning i landet.

Här finns rapporten Innovation efter funktion. Välfärdsteknikens effekter ur fyra perspektiv att läsa och ladda ner.

Relaterat

”Om blickar som längtar ut”

Utevistelse har positiva effekter för hälsan. Ändå är det många äldre som inte har möjlighet att ta sig ut, skriver Madeleine Liljegren, som…

Läs nya numret av Äldre i Centrum här!

Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat…

Äldre man pratar med äldre kvinna som ligger i en säng

Se tecken på döden tidigare

Mer kunskap om döendet kan hjälpa personal att sätta in palliativa insatser i god tid. Utbildningsinsatser på särskilda boenden kan hjälpa, skriver Helene…

Fler nyheter

Äldre kvinna ligger i sängen och blundar hårt

Skillnader i äldres psykiska hälsa

De allra flesta äldre anser att de mår psykiskt bra. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper och en del efterfrågar bättre förutsättningar…

Porträttbild på Lars Nyberg

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning

Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt.…