Vill du leka – även när vi blir äldre?
Lek är inte bara för små barn, utan det är mänsklighetens mest avancerade kompetens. Det skriver forskaren Albert Westergren som vill slå ett…
En fullsatt sal med runt 1 300 åhörare lyssnade på en föreläsning av professor emeritus Peter Strang, Karolinska institutet, som inledning på dag två av Äldreomsorgsdagarna på Älvsjömässan i Stockholm. Han berättade om vikten av god palliativ vård baserat på sin mångåriga forskning, på ett medryckande och berörande sätt.
– Döden är ett livsvillkor – den bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Den gäller oss alla, hundra procent, men kan för många av oss ändå vara världens största utmaning, sa Peter Strang.

Peter Strang föreläser om döden och palliativ vård.
Peter Strang berättade att han, under sin gärning som läkare, många gånger har bevittnat något som kan kallas för en ”god död”. När en person hinner avsluta allt påbörjat, har anhöriga nära, har en vardag som fortfarande fungerar, kan behålla sin självbild och hinner lösa sina konflikter, då kan den sista tiden kännas lättare. Detta förutsätter förstås även en god smärt- och symptomlindring.
– Man behöver skapa plats för livet. Så att man har en god livskvalitet också de sista veckorna i livet, sa Peter Strang.
Med målande exempel berättade Peter Strang mer detaljerat om konfliktlösning i livets slut. För att få en ”god död” har det visat sig värdefullt att reda ut konflikter i tid, särskilt i relationer mellan föräldrar och barn, och vara tillfreds med dessa nära relationer.
Passande nog, till detta ämne, var Äldre i Centrums temanummer om ”Döden” mässans tidning, som också väckte stort intresse. Bland många av mässans utställare, såväl företag inom välfärdsteknik som andra tjänsteföretag och organisationer inom äldreomsorgens fält, var även Äldre i Centrum på plats och berättade om tidningen för många intresserade besökare.
Konferensens första dag, torsdagen, inleddes med en gemensam föreläsning av Maria Eriksdotter, professor och överläkare i geriatrik vid Karolinska institutet. Hon berättade om den senaste forskningen om demenssjukdomar och om att förhoppningsvis snart få nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom på marknaden. Troligen redan till våren kan vissa patienter tidigt i sjukdomsförloppet få prova ett nytt läkemedel.
– Planeringen pågår nu. Det handlar om att ha tillgång till kompetent personal för screening, utredning, behandling och uppföljning, bland annat, sa Maria Eriksdotter.
Samtidigt kommer det allt närmare att blodbiomarkörer i blodet tidigt kan påvisa demenssjukdom och möjliggöra ännu tidigare insatser.
– Vi ser ljus i tunneln, det pågår otroligt mycket forskning runt om i världen. 138 ämnen studeras, sa Maria Eriksdotter och visade en bild där alla dessa ämnen fanns med.

Maria Eriksdotter berättar om alla pågående läkemedelsstudier.
Maria Eriksdotter berättade också om SweDem, ett register på patienter med demenssjukdomar i Sverige, som ligger till grund för mycket för en stor del av dagens forskning och kunskap. I registret finns även omvårdnadsindikatorer.
– Omvårdnadens betydelse är oerhört viktig och på det området är forskningen eftersatt, sa Maria Eriksdotter.
En annan gemensam programpunkt var intervjun som Amelia Adamo, journalist och moderator, gjorde med äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). Rutinerade Amelia Adamo ställde bitvis vassa frågor och ministern fick svara på vad som faktiskt händer på äldreomsorgens fält under nuvarande regering.
Svaren berörde som förväntat den nya socialtjänstlagen, språkkraven inom äldreomsorgen, regeringens fortsatta satsningar inom äldreomsorgslyftet och den nya demensstrategin.
– Vi har flyttat fram positionerna med en ny demensstrategi, som behöver få ta plats och inte bli någon hyllvärmare, sa Anna Tenje.
Äldreministern tyckte att både kommuner, regioner och staten behöver ta sitt ansvar för att klara av de kommande utmaningarna inom äldreomsorgen, med allt fler äldre och brist på utbildad personal.
Amelia Adamos sista fråga var om vilket medskick äldreministern vill göra till alla medarbetare inom äldreomsorgen.
– Vi behöver höja kompetensen och förbättra arbetsmiljön. Men jag är hoppfull, ser man till medicinska utvecklingen finns det en oerhörd potential. Man får oförtjänt mycket skit inom både er bransch och min bransch, när det finns så många goda exempel, sa Anna Tenje.

Redaktör Mai Engström berättar om tidningen för en av många besökare som stannade till vid Äldre i Centrums monter.
Lek är inte bara för små barn, utan det är mänsklighetens mest avancerade kompetens. Det skriver forskaren Albert Westergren som vill slå ett…
90-åringen Eva-Mari Köhler beskriver i dagboksform hur det är att bli »sjukt gammal« och få hjälp. Gerdt Sundström har läst en bok av…
Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.
Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.