Både friska och sjuka äldre blir äldre

En ny avhandling från Karolinska institutet ger svar på varför den förväntade livslängden hos äldre personer ökar.

Framsidan på Anna Meyers avhandlingMänniskor blir allt äldre, och en allt större del av Sveriges befolkning består av äldre människor. I sin avhandling vid Karolinska institutet har Anna Meyer undersökt hur dödlighet och sjukdom förändrats bland äldre personer under de senaste trettio åren.

Anna Meyer har använt sig av registerdata som täcker alla människor äldre än 60 år i Sverige, med fokus på de mest vanliga allvarliga sjukdomarna och hälsotillstånden för äldre, som hjärt- kärlsjukdom, cancer och höftfrakturer. När det gäller förväntad livslängd hos äldre personer mellan 1994 och 2016, ökar den mer för de som drabbats av hjärt- kärlsjukdom och cancer än för resten av befolkningen. Faktum är att förbättrad överlevnad hos personer som haft hjärtinfarkt står för nästan hela ökningen i förväntad livslängd.

För personer med höftfraktur ökade däremot inte den förväntade livslängden. Under studieperioden avled 20 procent av kvinnorna och 30 procent av männen inom ett år efter sin första höftfraktur, siffror som låg så gott som oförändrade. Att det inte sker en förbättring kan till en del förklaras med att dessa personer i allt högre grad hade även andra sjukdomar.

I sammanfattningen till sin avhandling skriver Anna Meyer att ökningen av förväntad livslängd kommer både av att den friska delen av befolkningen lever längre och att äldre personer med allvarliga sjukdomar överlever dem längre.

Läs avhandlingen

Avhandlingen

Anna C Meyer (2022). Trends in population health in an era of increasing longevity. Doktorsavhandling, Karolinska institutet.

Avhandlingens publicerade artiklar

AC Meyer, S Drefahl, M Lambe, A Ahlbom och K Modig (2020). Trends in life expectancy: did the gap between the healthy and the ill widen or close? BMC Medicine.

M Ebeling, AC Meyer och K Modig (2020). The rise in the number of long-term survivors from different diseases can slow the increase in life expectancy of the total population. BMC Public health.

AC Meyer, M Hedström och K Modig (2020). The Swedish hip fracture register and National patient register were valuable for research on hip fractures: comparison of two registers. Journal of clinical epidemiology.

AC Meyer, S Ek, S Drefahl, A Ahlbom, M Hedström och K Modig (2021). Trends in hip fracture incidence, recurrence, and survival by education and comorbidity: A Swedish register-based study. Epidemiology.

Relaterat

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror

Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att forskningen kanske överdriver de goda effekterna.

Musikterapi som helare vid smärta

Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på i en ny studie med hjälp av den så kallade FMT-metoden.

Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.

Fler nyheter

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.

Äldre man som tränar med gummiband

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke

Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.

En äldre kvinna sitter vid sitt köksbord och äter

Äta ensam måste inte vara ett problem

Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie från Uppsala universitet hittar nyanser i äldre personers inställning till ensamätande.