Både friska och sjuka äldre blir äldre

En ny avhandling från Karolinska institutet ger svar på varför den förväntade livslängden hos äldre personer ökar.

Framsidan på Anna Meyers avhandlingMänniskor blir allt äldre, och en allt större del av Sveriges befolkning består av äldre människor. I sin avhandling vid Karolinska institutet har Anna Meyer undersökt hur dödlighet och sjukdom förändrats bland äldre personer under de senaste trettio åren.

Anna Meyer har använt sig av registerdata som täcker alla människor äldre än 60 år i Sverige, med fokus på de mest vanliga allvarliga sjukdomarna och hälsotillstånden för äldre, som hjärt- kärlsjukdom, cancer och höftfrakturer. När det gäller förväntad livslängd hos äldre personer mellan 1994 och 2016, ökar den mer för de som drabbats av hjärt- kärlsjukdom och cancer än för resten av befolkningen. Faktum är att förbättrad överlevnad hos personer som haft hjärtinfarkt står för nästan hela ökningen i förväntad livslängd.

För personer med höftfraktur ökade däremot inte den förväntade livslängden. Under studieperioden avled 20 procent av kvinnorna och 30 procent av männen inom ett år efter sin första höftfraktur, siffror som låg så gott som oförändrade. Att det inte sker en förbättring kan till en del förklaras med att dessa personer i allt högre grad hade även andra sjukdomar.

I sammanfattningen till sin avhandling skriver Anna Meyer att ökningen av förväntad livslängd kommer både av att den friska delen av befolkningen lever längre och att äldre personer med allvarliga sjukdomar överlever dem längre.

Läs avhandlingen

Avhandlingen

Anna C Meyer (2022). Trends in population health in an era of increasing longevity. Doktorsavhandling, Karolinska institutet.

Avhandlingens publicerade artiklar

AC Meyer, S Drefahl, M Lambe, A Ahlbom och K Modig (2020). Trends in life expectancy: did the gap between the healthy and the ill widen or close? BMC Medicine.

M Ebeling, AC Meyer och K Modig (2020). The rise in the number of long-term survivors from different diseases can slow the increase in life expectancy of the total population. BMC Public health.

AC Meyer, M Hedström och K Modig (2020). The Swedish hip fracture register and National patient register were valuable for research on hip fractures: comparison of two registers. Journal of clinical epidemiology.

AC Meyer, S Ek, S Drefahl, A Ahlbom, M Hedström och K Modig (2021). Trends in hip fracture incidence, recurrence, and survival by education and comorbidity: A Swedish register-based study. Epidemiology.

Relaterat

Kvinna i övre medelåldern håller i ett fat med färska grönsaker

Hälsosamtal bra för jämlikhet i hälsa

Riktade hälsosamtal sänker en rad riskfaktorer och minskar den förtida dödligheten. Dessutom utjämnar de ojämlikheter i hälsa. Det visar en ny rapport från Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög, men åtminstone lägre än året innan. Det framgår av Vård- och omsorgsanalys nya rapport.

Omslag Äldre i Centrum nummer 4 2022

Tema Samverkan i Äldre i Centrum #3/2022

I #3/22 är temat samverkan mellan vård- och omsorgsgivare för äldre. Tidningen bjuder också på reportage om forskningsmiljön Aging research center – ARC och om ett samarbete kring att förebygga försvinnanden av personer med kognitiv svikt.

Fler nyheter

Erfarna kirurger inte bäst på att förebygga urinläckage

Det är inte ovanligt att forskare har en tes som de vill prova om den stämmer. Men uttrycket som man ropar får man svar stämmer inte alla gånger. Det fick forskarna på Göteborgs universitet erfara när de undersökte sambandet mellan…

Lars Lannfelt får pris för forskning om molekylär geriatrik

Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på tidig diagnostik och förebyggande arbete riktad mot alzheimer.

Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik

Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis undersöka i ett nytt projekt.