Både friska och sjuka äldre blir äldre

En ny avhandling från Karolinska institutet ger svar på varför den förväntade livslängden hos äldre personer ökar.

Framsidan på Anna Meyers avhandlingMänniskor blir allt äldre, och en allt större del av Sveriges befolkning består av äldre människor. I sin avhandling vid Karolinska institutet har Anna Meyer undersökt hur dödlighet och sjukdom förändrats bland äldre personer under de senaste trettio åren.

Anna Meyer har använt sig av registerdata som täcker alla människor äldre än 60 år i Sverige, med fokus på de mest vanliga allvarliga sjukdomarna och hälsotillstånden för äldre, som hjärt- kärlsjukdom, cancer och höftfrakturer. När det gäller förväntad livslängd hos äldre personer mellan 1994 och 2016, ökar den mer för de som drabbats av hjärt- kärlsjukdom och cancer än för resten av befolkningen. Faktum är att förbättrad överlevnad hos personer som haft hjärtinfarkt står för nästan hela ökningen i förväntad livslängd.

För personer med höftfraktur ökade däremot inte den förväntade livslängden. Under studieperioden avled 20 procent av kvinnorna och 30 procent av männen inom ett år efter sin första höftfraktur, siffror som låg så gott som oförändrade. Att det inte sker en förbättring kan till en del förklaras med att dessa personer i allt högre grad hade även andra sjukdomar.

I sammanfattningen till sin avhandling skriver Anna Meyer att ökningen av förväntad livslängd kommer både av att den friska delen av befolkningen lever längre och att äldre personer med allvarliga sjukdomar överlever dem längre.

Läs avhandlingen

Avhandlingen

Anna C Meyer (2022). Trends in population health in an era of increasing longevity. Doktorsavhandling, Karolinska institutet.

Avhandlingens publicerade artiklar

AC Meyer, S Drefahl, M Lambe, A Ahlbom och K Modig (2020). Trends in life expectancy: did the gap between the healthy and the ill widen or close? BMC Medicine.

M Ebeling, AC Meyer och K Modig (2020). The rise in the number of long-term survivors from different diseases can slow the increase in life expectancy of the total population. BMC Public health.

AC Meyer, M Hedström och K Modig (2020). The Swedish hip fracture register and National patient register were valuable for research on hip fractures: comparison of two registers. Journal of clinical epidemiology.

AC Meyer, S Ek, S Drefahl, A Ahlbom, M Hedström och K Modig (2021). Trends in hip fracture incidence, recurrence, and survival by education and comorbidity: A Swedish register-based study. Epidemiology.

Relaterat

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Fler nyheter

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.