Elias Ingebrand. Foto: Jonas Roslund.

Demenssjuka fortsätter lära

Det är lätt att associera demens med glömska och förlorade funktioner. Men nu visar en avhandling från Linköpings universitet att demenssjuka mycket väl kan lära nytt.

Elias Ingebrand vid Linköpings universitet har disputerat med en avhandling om demenssjuka personers vilja och förmåga att lära nytt, med specifik inriktning på att använda surfplattor i studierna.

Han lät till exempel tio personer med demens testa en surfplatta för första gången. De blev instruerade att använda den hur de ville, och de blev verkligen intresserade och ville utforska den.

– Det blev jag ganska förvånad över. Jag hade kanske förväntat mig att den bara skulle ligga där och att man skulle prata om något annat, men här såg vi en fokuserad uppmärksamhet, säger Elias Ingebrand i ett pressmeddelande.

Under försökets 4–6 veckor lärde sig studiepersonerna använda surfplattan. En tidigare orienterare började kolla upp resultat från tävlingar, en person hittade till SVT:s Öppet arkiv och blev lugnare och mer fokuserad, från att ha varit rastlös och aggressiv.

Det visade sig också att de som bodde på ett boende, kunde samarbeta och hjälpa varandra lära sig hantera surfplattorna.

– Avhandlingen påverkar synen på personer med demens. Man ska inte behandla dem som barn utan som personer som fortfarande har vilja och drivkraft. I förlängningen handlar det om möjligheten till deltagande i meningsfulla aktiviteter som utgår från personens egna intressen och önskemål, säger Elias Ingebrand.

Resultaten öppnar för att se demenssjuka personer på boenden mer som subjekt, kanske rentav resurser i verksamheten.

– Det jag vill gå vidare med i min forskning är hur man kan ta vara på kunskap och expertis hos personer med demens och därifrån skapa meningsfulla aktiviteter. Någon kan kanske skapa en aktivitet och lära andra på boendet. Det kan vara en seminariecirkel eller att sticka. Rätten till livslångt lärande borde inkludera alla, det är just chansen att få lära sig som är viktig.

Läs avhandlingen

Elias Ingebrand (2023). Dementia and learning: The use of tablet computers in joint activities. Doktorsavhandling, Linköpings universitet.

Avhandlingens artiklar

Christina Samuelsson, Lars-Christer Hydén och Elias Ingebrand (2022). A person living with dementia learning to navigate an Ipad: A case study. Disability and rehabilitation: Assistive technology.

Elias Ingebrand, Christina Samuelsson och Lars-Christer Hydén (2021). People with dementia positioning themselves as learners. Educational gerontology.

Elias Ingebrand, Christina Samuelsson och Lars-Christer Hydén (2023). Supporting people living with dementia in novel joint activities: Managing tablet computers. Journal of aging studies.

Elias Ingebrand, Christina Samuelsson och Lars-Christer Hydén (2022). People living with dementia collaborating in a joint activity. Learning, culture and social interaction.

Relaterat

Torkad bloddroppe kan räcka för tecken på alzheimer

Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland…

Nya kostråd för äldre på gång

Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom…

Porträttbild på Frida Svedin

Så kan personer med demens hantera psykisk ohälsa bättre

Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat…

Fler nyheter

Dessa insatser hindrar kariesutveckling hos äldre

Regelbunden användning av tandkräm med en hög fluoridhalt och tandrengöring av tandhygienist kan förhindra karies hos dessa äldre, visar en avhandling från Karolinska…

Porträttbild på Tor Arnison

Elbehandling effektiv mot depression bland äldre

Elbehandling är en trygg och effektiv behandling för äldre personer som lider av depression. Behandlingen ger oftast bättre resultat än hos yngre personer,…

Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten

Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.