Anna Nivestam, Albert Westergren och Maria Haak (2023). What makes older adults feel good? Aging clinical and experimental research.
Det får äldre personer att må bra
Vi talar ofta om att främja hälsan och stödja välbefinnandet hos äldre personer. I grunden handlar det om att ge stöd åt ett meningsfullt och gott liv. Nu har forskare från Högskolan Kristianstad ställt frågan: Vad får äldre personer att må bra?
Studien hade en både kvalitativ och kvantitativ ansats, när 1 200 hemmaboende personer med en medelålder på 79 år under ett förebyggande hembesök fick svara på frågan: Vad får dig att må bra? Sammanlagt fick forskarna 3 100 anteckningar att analysera.
Flest svar, 2 500 stycken, handlade om fritidsaktiviteter, som socialt umgänge, fysisk aktivitet och kulturaktiviteter. 570 svar handlade om mer nyttiga göromål, som trädgårdsarbete och hushållssysslor. Ett femtiotal svar tog upp egenvård. I studien listades sammanlagt 17 underkategorier av aktiviteter.
Vissa könsskillnader gick att utläsa ur materialet. Män svarade oftare att de mådde bra av att vara i naturen och att resa. Kvinnor svarade oftare sociala aktiviteter, samt hantverk och kreativa aktiviteter. Personer med en partner svarade oftare exempelvis trädgårdsarbete, hushållssysslor och resor. Personer med god hälsa svarade oftare att de mådde bra av socialt umgänge, fysisk aktivitet och resor.
Studiens forskare föreslår The Canadian model of occupational performance and engagement, CMOP-E, som utgångspunkt för att stödja äldre personer med sysselsättningar som får dem att må bra. Modellen utgår från personen själv, aktiviteten och miljön eller sammanhanget det sker i. Med hjälp av den går det att se vilket stöd som är nödvändigt för att främja välmående genom aktiviteter och att anpassa stödet efter person och omständigheter.
Relaterat
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Fler nyheter
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…